UPPGIFTER: Ryskt blixtkrig för att störta Ukrainas president och regering

2022 02 24

Rysslands diktator siktar på slå ut en av Kyivs flygplatser för att den vägen ta sig fram till huvudstaden och störta Ukrainas statsledning.

Det misstänker Mykhaylo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president, enligt Bloomberg.

Blixtkrig mot Ukraina

Ryssland genomför nu vad som liknar ett blixtkrig mot Ukraina där man med kraftiga stridsmedel kan antas försöka knäcka landet på bara någon dag, uppger Bloomberg.

2,8 miljoner invånare

Stridsvagnar rullar mot huvudstaden Kyiv och dess 2,8 miljoner invånare samtidigt som kraftiga strider rasar vid en flygplats nära Kyiv, rapporterar TV-kanalen.

Störta regeringen

– Att avlägsna de främsta ledarna är ett av Rysslands mål, framhåller presidentrådgivaren Podolyak.

Han uppmanar journalister och media att lämna Ukrainas regeringskansli i Kyiv.

Landsätta trupper

Rådgivaren till Ukrainas president uppger att man misstänker att Rysslands plan är att nå fram till regeringsbyggnaderna i Kyiv.

Genom att slå ut flygplatsen kan Putinregimen skapa möjlighet att landsätta specialtrupper från luften på en plats nära Kyiv.

Folk kan avrättas

Därifrån kan diktatorns styrkor slå sig fram till Kyiv varpå målet tros vara att bringa Ukrainas statsledning på knä, enligt rådgivaren.

USA befarar att Putindiktaturen sammanställt dödslistor på vilka ukrainska medborgare som skall mördas, enligt amerikanska underrättelseuppgifter. Det handlar om bland annat ryska och belarusiska dissidenter som flytt till Ukraina, olika typer av aktivister som Ryssland inte gillar, journalister, religiösa och HBTQ-personer.

Tvivelaktigt ”styrkebesked”

Att fängsla och möjligen begå ännu värre brott mot Ukrainas statsledning kan av Rysslands diktator uppfattas som ett styrkebesked – även om omvärlden lär uppfatta det som precis tvärtom.

Blodiga strider

Men då det finns närmare tre miljoner invånare i Kyiv varav en del förberett sig på strider en längre tid kan det hela utvecklas till en mycket blodig och utdragen strid i storstadsmiljö.

Det kan röra sig om flera månader av strid vilket kan kräva ”all stridspersonal Ryssland har tillgänglig”, bedömer Bloomberg.

Ska matcha aggressionen

Väst förbereder nu mycket kraftiga sanktioner mot Ryssland som svar på Putinregimens krig.

Frankrikes president Macron understryker att sanktionerna ska matcha den aggression som Ryssland gör sig skyldig till.

Foto: President of Ukraine's Office

Text. Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen