UPPGIFTER: Ryskt blixtkrig för att störta Ukrainas president och regering

2022 02 24

Rysslands diktator siktar på slå ut en av Kyivs flygplatser för att den vägen ta sig fram till huvudstaden och störta Ukrainas statsledning.

Det misstänker Mykhaylo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president, enligt Bloomberg.

Blixtkrig mot Ukraina

Ryssland genomför nu vad som liknar ett blixtkrig mot Ukraina där man med kraftiga stridsmedel kan antas försöka knäcka landet på bara någon dag, uppger Bloomberg.

2,8 miljoner invånare

Stridsvagnar rullar mot huvudstaden Kyiv och dess 2,8 miljoner invånare samtidigt som kraftiga strider rasar vid en flygplats nära Kyiv, rapporterar TV-kanalen.

Störta regeringen

– Att avlägsna de främsta ledarna är ett av Rysslands mål, framhåller presidentrådgivaren Podolyak.

Han uppmanar journalister och media att lämna Ukrainas regeringskansli i Kyiv.

Landsätta trupper

Rådgivaren till Ukrainas president uppger att man misstänker att Rysslands plan är att nå fram till regeringsbyggnaderna i Kyiv.

Genom att slå ut flygplatsen kan Putinregimen skapa möjlighet att landsätta specialtrupper från luften på en plats nära Kyiv.

Folk kan avrättas

Därifrån kan diktatorns styrkor slå sig fram till Kyiv varpå målet tros vara att bringa Ukrainas statsledning på knä, enligt rådgivaren.

USA befarar att Putindiktaturen sammanställt dödslistor på vilka ukrainska medborgare som skall mördas, enligt amerikanska underrättelseuppgifter.  Det handlar om bland annat ryska och belarusiska dissidenter som flytt till Ukraina, olika typer av aktivister som Ryssland inte gillar, journalister, religiösa och HBTQ-personer.

Tvivelaktigt ”styrkebesked”

Att fängsla och möjligen begå ännu värre brott mot Ukrainas statsledning kan av Rysslands diktator uppfattas som ett styrkebesked – även om omvärlden lär uppfatta det som precis tvärtom.

Blodiga strider

Men då det finns närmare tre miljoner invånare i Kyiv varav en del förberett sig på strider en längre tid kan det hela utvecklas till en mycket blodig och utdragen strid i storstadsmiljö.

Det kan röra sig om flera månader av strid vilket kan kräva ”all stridspersonal Ryssland har tillgänglig”, bedömer Bloomberg.

Ska matcha aggressionen

Väst förbereder nu mycket kraftiga sanktioner mot Ryssland som svar på Putinregimens krig.

Frankrikes president Macron understryker att sanktionerna ska matcha den aggression som Ryssland gör sig skyldig till.

Foto: President of Ukraine's Office

Text. Redaktionen

Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen