UPPGIFTER: Ryskt blixtkrig för att störta Ukrainas president och regering

2022 02 24

Rysslands diktator siktar på slå ut en av Kyivs flygplatser för att den vägen ta sig fram till huvudstaden och störta Ukrainas statsledning.

Det misstänker Mykhaylo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president, enligt Bloomberg.

Blixtkrig mot Ukraina

Ryssland genomför nu vad som liknar ett blixtkrig mot Ukraina där man med kraftiga stridsmedel kan antas försöka knäcka landet på bara någon dag, uppger Bloomberg.

2,8 miljoner invånare

Stridsvagnar rullar mot huvudstaden Kyiv och dess 2,8 miljoner invånare samtidigt som kraftiga strider rasar vid en flygplats nära Kyiv, rapporterar TV-kanalen.

Störta regeringen

– Att avlägsna de främsta ledarna är ett av Rysslands mål, framhåller presidentrådgivaren Podolyak.

Han uppmanar journalister och media att lämna Ukrainas regeringskansli i Kyiv.

Landsätta trupper

Rådgivaren till Ukrainas president uppger att man misstänker att Rysslands plan är att nå fram till regeringsbyggnaderna i Kyiv.

Genom att slå ut flygplatsen kan Putinregimen skapa möjlighet att landsätta specialtrupper från luften på en plats nära Kyiv.

Folk kan avrättas

Därifrån kan diktatorns styrkor slå sig fram till Kyiv varpå målet tros vara att bringa Ukrainas statsledning på knä, enligt rådgivaren.

USA befarar att Putindiktaturen sammanställt dödslistor på vilka ukrainska medborgare som skall mördas, enligt amerikanska underrättelseuppgifter. Det handlar om bland annat ryska och belarusiska dissidenter som flytt till Ukraina, olika typer av aktivister som Ryssland inte gillar, journalister, religiösa och HBTQ-personer.

Tvivelaktigt ”styrkebesked”

Att fängsla och möjligen begå ännu värre brott mot Ukrainas statsledning kan av Rysslands diktator uppfattas som ett styrkebesked – även om omvärlden lär uppfatta det som precis tvärtom.

Blodiga strider

Men då det finns närmare tre miljoner invånare i Kyiv varav en del förberett sig på strider en längre tid kan det hela utvecklas till en mycket blodig och utdragen strid i storstadsmiljö.

Det kan röra sig om flera månader av strid vilket kan kräva ”all stridspersonal Ryssland har tillgänglig”, bedömer Bloomberg.

Ska matcha aggressionen

Väst förbereder nu mycket kraftiga sanktioner mot Ryssland som svar på Putinregimens krig.

Frankrikes president Macron understryker att sanktionerna ska matcha den aggression som Ryssland gör sig skyldig till.

Foto: President of Ukraine's Office

Text. Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen