UPPGIFTER: Ryssland kan ha skjutit ner passagerarplan

2024 12 26

Nya uppgifter pekar på att Ryssland kan ha skjutit ner ett passagerarplan.

Ett flygplan från Azerbaijan Airlines kraschade på onsdagsmorgonen i staden Aktau i Kazakstan.

38 av de 67 ombord på Embraer 190 omkom, enligt officiella uppgifter.

Nu pekar nya uppgifter på att det kan ha varit Ryssland som sköt ner planet när det rörde sig över ryskt territorium.

Det rapporterar bland andra medierna Kyiv Independent och Euronews.

Flera medier

Azerbaijan Airlines-planet som störtade den 25 december på väg till Ryssland kan ha skjutits ned av en rysk mark-till-luft-missil, enligt rapporter från oberoende ryska medier.

Den potentiella användningen av luftvärnssystem stämmer överens med flera medierapporter enligt vilka Tjetjenien attackerades av drönare på morgonen den 25 december.

Enligt det ryska oberoende mediebolaget Meduza visar bilder av planet spår av ett stort nedslag av en luftvärnsrobot på planets stjärtparti.

Liknande hål i flygplanskroppen har enligt uppgift dokumenterats i ett stort antal bilder och videor av militära och civila flygplan som skjutits ned av luftvärnsrobotar.

Även Euronews

Även Euronews har liknande uppgifter:

– Euronews kan avslöja att officiella källor med koppling till haveriutredningen säger att när de överlevande passagerarna närmade sig Groznyy, flygets destination, hörde de en explosion följt av vad som såg ut som granatsplitter som träffade planet och gick in i flygplanskroppen, rapporterar tidningen.

Från flera håll

Euronews fortsätter.

– Informationen som Euronews har fått kan relateras till en nyhetsrapport från den Azerbajdzjan-baserade internationella nyhetskanalen AnewZ som citerar en rysk militärbloggare som hävdar att ”skadorna på flygplanet tyder på att planet kan ha träffats av misstag av ett luftförsvarsmissilsystem”.

Inte bekräftat

Att Ryssland bär ansvaret för kraschen har inte bekräftats men flera oberoende medier har nu alltså uppgifter som pekar på det.

Utredningen pågår fortfarande och det lär ta ett tag innan haveriutredningen har fått några svar som kan kommuniceras i offentliga kanaler.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen