UKRAINAS PRESIDENT: Ryssland anfaller på onsdag – Men sen ändrar sig presidenten

2022 02 14

Ukrainas president uppgav i kväll måndag att Ryssland kommer att attackera på onsdag. Men några timmar senare ändrar sig presidenten.

– Vi får veta att den 16 februari kommer att vara dagen för attacken, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett uttalande, enligt uppgifter från NBC.

Vart Zelensky fått uppgifterna ifrån är oklart.

Visa att vi är enade

I ett tal till nationen meddelar presidenten att man på onsdag ska hissa flaggan och att nationalsången ska spelas över hela landet klockan 10.00 för att visa enlighet, enligt ukrainska Interfax. I samma tal uppmanar han alla ukrainare som flytt landet att återvända och kämpa för sitt land.

– Vi är lugna! Vi är starka! Vi är tillsammans! Fantastiska människor - ett fantastiskt land! Framhåller han avslutningsvis i talet.

Ändrar sig

Men en stund senare har nu Zelensky ändrat sig och säger att han i själva verket talade om mediarapporter. Förvirringen och osäkerheten i Ukraina är med andra ord total och nervositeten är på bristningsgränsen.

Utanför landets gränser står 130 000 ryska soldater redo att gå till anfall mot Europas till ytan största land, efter Ryssland, med 44 miljoner invånare.

Tyska kanslern i sista försök

År 2022 är Europa kanske bara timmar ifrån krig samtidigt som  EU:s regeringschefer gör allt för att få Rysslands diktator på andra tankar. Tysklands förbundskansler Olaf Scholtz är den senaste EU-ledaren på plats i Moskva för att tala förstånd med Putin. Frågan är om det är både förgäves och för sent.

Svenskar i Ukraina

Med anledning av det rådande säkerhetsläget har UD tidigare beslutat att avråda från alla resor till Ukraina samt att uppmana svenskar som befinner sig i Ukraina att lämna landet. SVT rapporterar att det i nuläget finns omkring 200 - 300 svenskar i Ukraina, men det är inte möjligt att veta exakt antal då listan är frivillig att skriva upp sig på. Hur många som lämnat landet sen UD:s uppmaning är också oklart.

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen