UPPGIFTER: Så har Sverige försökt påverka Erdoğan

2022 06 28

Regeringen uppges metodiskt ha försökt övertyga Turkiet om att att Sverige är en värdig Natomedlem.

Turkiets argument om att Sverige skulle ha en påstådd koppling till terrorstämplade PKK och andra kurdiska organisationer har ofta upprepats av Erdoğan, som av samma anledning vill stoppa Sveriges medlemskap i Nato.

Nu avslöjas hur Sverige och regeringens samtal med de turkiska parterna har sett ut, rapporterar Aftonbladet.

Tar oron på allvar

Enligt tidningens källor, som uppges ha insyn, har Sverige systematiskt försökt visa att man tar Turkiets oro för kurdiska terrorattacker på allvar.

I samtalen har det bland annat framgått att regeringen gjorde någonting ovanligt. Nämligen att uppdatera sin utrikesdeklaration för att ge Turkiet en bild av att man öppnar för att sälja vapen till landet, samt att en ny terrorlagstiftning träder i kraft 1 juli.

Hänvisat till svensk lag

Vidare ska regeringen metodiskt ha försökt förklara att flera av Turkiets krav är omöjliga för Sverige att möta på grund av svensk lag. 

Det handlar då exempelvis om att Turkiet ställt krav på att delges svensk underrättelseinformation, skriver Aftonbladet.

Kurdiska kontakter

Sverige har också gjort vad man kunnat för att övertyga Erdoğan om att kontakterna med kurdiska organisationer i norra Syrien har varit på konsulär nivå, med syfte att flyga ut barn och kvinnor från olika läger.

Ska visa bilder på “hyckleri”

I natt kom ett nytt utspel från Erdoğan där han lovade att presentera dokumentation och bilder på hur Sverige sysslar med “hyckleri”.

– Vi kommer tydligt att säga till dem att det inte är möjligt att förvänta sig en annan attityd från Turkiet om inte denna bild förändras, sade Erdoğan efter ett regeringsmöte i Ankara, enligt AP.

Sverige: Turkiet har missförstått

Det är ännu inte känt vad bilderna i fråga innehåller, men uppgifterna från Aftonbladet insinuerar att det sannolikt rör sig om bilder som Sverige menar att Turkiet har missförståtts. 

Tidningens källor vittnar nämligen om att regeringen avfärdat bilder på vapen som florerat i medier, vapen som påstås ha tillverkats i Sverige och som använts i norra Syrien. Experter menar dock att det handlar om pansarskott AT4, som inte tillverkas i Sverige.

Pratade med Erdoğan i telefon

Statsminister Magdalena Andersson (S) talade personligen med Erdoğan så sent som i helgen. Parterna kommer att träffas under veckans Natomöte i Madrid.

– Enades om vikten av att göra framsteg inför Nato-toppmötet i Madrid nästa vecka, där jag ser fram emot att träffa president Erdoğan och andra allierade ledare, framhävde Andersson på Twitter efteråt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen