UPPGIFTER: Så mycket betalar Ryssland till legosoldaterna

2022 03 30

Uppgifterna bekräftas av BBC News, som har pratat med en syrisk soldat som anmält sig frivillig till frontlinjen i kriget.

Utför en massaker

Soldaten säger att han tror att Ryssland utför en massaker i Ukraina, men att diktaturen även hjälper fattiga syrier. Han konstaterar att den stora summan hjälper många fattiga syrier som knappt har pengar över till mat.

Får betalt om han dödas

Den syriska legosoldaten säger att han anmält sig frivilligt enbart på grund av pengarna som han erbjudits. Hans familj ville inte att han skulle åka, vilket även fick honom att tveka. Men när han fick reda på att familjen kommer att få en rejäl summa pengar om han dör i strid, så ändrade han sig.

Hundratusentals kronor

Ryssland betalar 37 000 pund, motsvarande 450 000 kronor, till hans familj om han mister livet i Ukraina, uppger han till BBC.

Vidare berättar soldaten att han känner minst 200 andra personer från Syrien som anmält sig frivilligt.

Flera rekryteringscenter

Den ukrainska regeringen och en ledande syrisk icke-statlig organisation uppger att 14 rekryteringscenter har etablerats i landet, rapporterar BBC. Där kan personer anmäla sitt intresse för att ansluta till Rysslands anfallskrig.

Tusentals frivilliga soldater

Ryssland har tidigare hävdat att det finns cirka 16 000 frivilliga soldater i Syrien som ska vara villiga att strida sida vid sida med den ryska armén i Ukraina.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har också öppnat för att flyga syriska militärer till Ukraina. Han hävdade dock att legosoldaterna ville ansluta av andra skäl än de ekonomiska.

– Om du ser att det finns människor som komma hit av egen vilja – inte för pengarna ­– och för att hjälpa människorna som bor i Donbass, då måste vi ge dem vad de vill ha och hjälpa dem till konfliktzonen, sade Putin på ett möte med ryska säkerhetsrådet.

Närmast allierad i Mellanöstern

Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern. Moskvas ingripande i Syrienkriget 2015 visade sig vara avgörande för landets diktator Basshar Assad, som med rysk hjälp lyckades besegra oppositionsstyrkor och enklaver i stora delar av landet.

Genom omfattande och brutala bombningar raserades stora städer i landet och många oskyldiga fick sätta livet till när Rysslands diktator hjälpte Syriens diktator att behålla makten.

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen