UPPGIFTER: Så mycket betalar Ryssland till legosoldaterna

2022 03 30

Legosoldater från Syrien erbjuds 5 000 pund i månaden, motsvarande cirka 61 000 svenska kronor, för att strida på Rysslands sida i kriget i Ukraina.

Uppgifterna bekräftas av BBC News, som har pratat med en syrisk soldat som anmält sig frivillig till frontlinjen i kriget.

Utför en massaker

Soldaten säger att han tror att Ryssland utför en massaker i Ukraina, men att diktaturen även hjälper fattiga syrier. Han konstaterar att den stora summan hjälper många fattiga syrier som knappt har pengar över till mat.

Får betalt om han dödas

Den syriska legosoldaten säger att han anmält sig frivilligt enbart på grund av pengarna som han erbjudits. Hans familj ville inte att han skulle åka, vilket även fick honom att tveka. Men när han fick reda på att familjen kommer att få en rejäl summa pengar om han dör i strid, så ändrade han sig.

Hundratusentals kronor

Ryssland betalar 37 000 pund, motsvarande 450 000 kronor, till hans familj om han mister livet i Ukraina, uppger han till BBC.

Vidare berättar soldaten att han känner minst 200 andra personer från Syrien som anmält sig frivilligt.

Flera rekryteringscenter

Den ukrainska regeringen och en ledande syrisk icke-statlig organisation uppger att 14 rekryteringscenter har etablerats i landet, rapporterar BBC. Där kan personer anmäla sitt intresse för att ansluta till Rysslands anfallskrig.

Tusentals frivilliga soldater

Ryssland har tidigare hävdat att det finns cirka 16 000 frivilliga soldater i Syrien som ska vara villiga att strida sida vid sida med den ryska armén i Ukraina.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har också öppnat för att flyga syriska militärer till Ukraina. Han hävdade dock att legosoldaterna ville ansluta av andra skäl än de ekonomiska.

– Om du ser att det finns människor som komma hit av egen vilja – inte för pengarna ­– och för att hjälpa människorna som bor i Donbass, då måste vi ge dem vad de vill ha och hjälpa dem till konfliktzonen, sade Putin på ett möte med ryska säkerhetsrådet.

Närmast allierad i Mellanöstern

Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern. Moskvas ingripande i Syrienkriget 2015 visade sig vara avgörande för landets diktator Basshar Assad, som med rysk hjälp lyckades besegra oppositionsstyrkor och enklaver i stora delar av landet.

Genom omfattande och brutala bombningar raserades stora städer i landet och många oskyldiga fick sätta livet till när Rysslands diktator hjälpte Syriens diktator att behålla makten.

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen