16mars26

UPPGIFTER: Så mycket betalar Ryssland till legosoldaterna

2022 03 30

Legosoldater från Syrien erbjuds 5 000 pund i månaden, motsvarande cirka 61 000 svenska kronor, för att strida på Rysslands sida i kriget i Ukraina.

Uppgifterna bekräftas av BBC News, som har pratat med en syrisk soldat som anmält sig frivillig till frontlinjen i kriget.

Utför en massaker

Soldaten säger att han tror att Ryssland utför en massaker i Ukraina, men att diktaturen även hjälper fattiga syrier. Han konstaterar att den stora summan hjälper många fattiga syrier som knappt har pengar över till mat.

Får betalt om han dödas

Den syriska legosoldaten säger att han anmält sig frivilligt enbart på grund av pengarna som han erbjudits. Hans familj ville inte att han skulle åka, vilket även fick honom att tveka. Men när han fick reda på att familjen kommer att få en rejäl summa pengar om han dör i strid, så ändrade han sig.

Hundratusentals kronor

Ryssland betalar 37 000 pund, motsvarande 450 000 kronor, till hans familj om han mister livet i Ukraina, uppger han till BBC.

Vidare berättar soldaten att han känner minst 200 andra personer från Syrien som anmält sig frivilligt.

Flera rekryteringscenter

Den ukrainska regeringen och en ledande syrisk icke-statlig organisation uppger att 14 rekryteringscenter har etablerats i landet, rapporterar BBC. Där kan personer anmäla sitt intresse för att ansluta till Rysslands anfallskrig.

Tusentals frivilliga soldater

Ryssland har tidigare hävdat att det finns cirka 16 000 frivilliga soldater i Syrien som ska vara villiga att strida sida vid sida med den ryska armén i Ukraina.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har också öppnat för att flyga syriska militärer till Ukraina. Han hävdade dock att legosoldaterna ville ansluta av andra skäl än de ekonomiska.

– Om du ser att det finns människor som komma hit av egen vilja – inte för pengarna ­– och för att hjälpa människorna som bor i Donbass, då måste vi ge dem vad de vill ha och hjälpa dem till konfliktzonen, sade Putin på ett möte med ryska säkerhetsrådet.

Närmast allierad i Mellanöstern

Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern. Moskvas ingripande i Syrienkriget 2015 visade sig vara avgörande för landets diktator Basshar Assad, som med rysk hjälp lyckades besegra oppositionsstyrkor och enklaver i stora delar av landet.

Genom omfattande och brutala bombningar raserades stora städer i landet och många oskyldiga fick sätta livet till när Rysslands diktator hjälpte Syriens diktator att behålla makten.

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen