UPPGIFTER: Så mycket betalar Ryssland till legosoldaterna

2022 03 30

Legosoldater från Syrien erbjuds 5 000 pund i månaden, motsvarande cirka 61 000 svenska kronor, för att strida på Rysslands sida i kriget i Ukraina.

Uppgifterna bekräftas av BBC News, som har pratat med en syrisk soldat som anmält sig frivillig till frontlinjen i kriget.

Utför en massaker

Soldaten säger att han tror att Ryssland utför en massaker i Ukraina, men att diktaturen även hjälper fattiga syrier. Han konstaterar att den stora summan hjälper många fattiga syrier som knappt har pengar över till mat.

Får betalt om han dödas

Den syriska legosoldaten säger att han anmält sig frivilligt enbart på grund av pengarna som han erbjudits. Hans familj ville inte att han skulle åka, vilket även fick honom att tveka. Men när han fick reda på att familjen kommer att få en rejäl summa pengar om han dör i strid, så ändrade han sig.

Hundratusentals kronor

Ryssland betalar 37 000 pund, motsvarande 450 000 kronor, till hans familj om han mister livet i Ukraina, uppger han till BBC.

Vidare berättar soldaten att han känner minst 200 andra personer från Syrien som anmält sig frivilligt.

Flera rekryteringscenter

Den ukrainska regeringen och en ledande syrisk icke-statlig organisation uppger att 14 rekryteringscenter har etablerats i landet, rapporterar BBC. Där kan personer anmäla sitt intresse för att ansluta till Rysslands anfallskrig.

Tusentals frivilliga soldater

Ryssland har tidigare hävdat att det finns cirka 16 000 frivilliga soldater i Syrien som ska vara villiga att strida sida vid sida med den ryska armén i Ukraina.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har också öppnat för att flyga syriska militärer till Ukraina. Han hävdade dock att legosoldaterna ville ansluta av andra skäl än de ekonomiska.

– Om du ser att det finns människor som komma hit av egen vilja – inte för pengarna ­– och för att hjälpa människorna som bor i Donbass, då måste vi ge dem vad de vill ha och hjälpa dem till konfliktzonen, sade Putin på ett möte med ryska säkerhetsrådet.

Närmast allierad i Mellanöstern

Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern. Moskvas ingripande i Syrienkriget 2015 visade sig vara avgörande för landets diktator Basshar Assad, som med rysk hjälp lyckades besegra oppositionsstyrkor och enklaver i stora delar av landet.

Genom omfattande och brutala bombningar raserades stora städer i landet och många oskyldiga fick sätta livet till när Rysslands diktator hjälpte Syriens diktator att behålla makten.

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen