UPPGIFTER: Säger ja till stor eftergift – framgång för Trump

2025 04 11

Sedan Trump installerades i Vita huset har presidenten kategoriskt hävdat att Kina styr kanalen och att amerikanska fartyg tvingas betala överpris vid passage.

– Kina driver kanalen och vi gav den inte till Kina. Vi gav den till Panama och vi kommer att få tillbaka den, har han bland annat sagt.

Uppgifter: gör stor eftergift till USA

Efter månader av högt tonläge har nu USA och Panama nått ett uppmärksammat avtal om området, uppger AFP.

Amerikansk militär kommer nu att få sätta in trupper och baser längs Panamakanalen för att bedriva träning, övningar och “andra aktiviteter”.

Avtalet beskrivs av nyhetsbyrån som en stor eftergift från Panama till Donald Trump.

– Det ger USA stor makt att sätta in ett ospecificerat antal personalstyrkor till baser, som Washington byggde när de ockuperade kanalzonen för decennier sedan, skriver AFP.

Varnar USA:s försvarsminister

Den nya överenskommelsen uppges även förkasta idén om att USA skulle bygga egna permanenta baser i området. Ett sådant drag skulle ha varit både “djupt impopulärt” bland Panamas befolkning och en juridisk risk.

José Raúl Mulino, president i Panama, sade igår att USA hade bett om att få egna baser i regionen.

– Oacceptabelt, hävdar dock Mulino.

Han varnade samtidigt USA:s försvarsminister Pete Hegseth för att sådana planer skulle “sätta landet i brand”.

LÄS MER: Trumps raseri i natt – "DET ÄR SLUT NU!"

Oklart om erkänd suveränitet

På torsdagen uppgavs att USA i avtalet erkänt Panamas suveränitet och äganderätt över kanalen. Den formuleringen fanns dock inte med i USA:s publicerade version, utan enbart i Panamas.

De två länderna slöt ett avtal 1903 som gick ut på att USA skulle bygga och förvalta Panamakanalen.

År 1977 togs beslutet att överföra kanalen till Panamas ägo, vilket skedde drygt 20 år senare.

Donald Trump har återkommande hävdat att Kina har för stort inflytande över kanalen, som trafikerar drygt 40 procent av USA:s containertrafik och fem procent av världshandeln.

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen