27 april

UPPGIFTER: Säger ja till stor eftergift – framgång för Trump

2025 04 11

USA:s president Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att vilja ta över Panamakanalen.

Sedan Trump installerades i Vita huset har presidenten kategoriskt hävdat att Kina styr kanalen och att amerikanska fartyg tvingas betala överpris vid passage.

– Kina driver kanalen och vi gav den inte till Kina. Vi gav den till Panama och vi kommer att få tillbaka den, har han bland annat sagt.

Uppgifter: gör stor eftergift till USA

Efter månader av högt tonläge har nu USA och Panama nått ett uppmärksammat avtal om området, uppger AFP.

Amerikansk militär kommer nu att få sätta in trupper och baser längs Panamakanalen för att bedriva träning, övningar och “andra aktiviteter”.

Avtalet beskrivs av nyhetsbyrån som en stor eftergift från Panama till Donald Trump.

– Det ger USA stor makt att sätta in ett ospecificerat antal personalstyrkor till baser, som Washington byggde när de ockuperade kanalzonen för decennier sedan, skriver AFP.

Varnar USA:s försvarsminister

Den nya överenskommelsen uppges även förkasta idén om att USA skulle bygga egna permanenta baser i området. Ett sådant drag skulle ha varit både “djupt impopulärt” bland Panamas befolkning och en juridisk risk.

José Raúl Mulino, president i Panama, sade igår att USA hade bett om att få egna baser i regionen.

– Oacceptabelt, hävdar dock Mulino.

Han varnade samtidigt USA:s försvarsminister Pete Hegseth för att sådana planer skulle “sätta landet i brand”.

LÄS MER: Trumps raseri i natt – "DET ÄR SLUT NU!"

Oklart om erkänd suveränitet

På torsdagen uppgavs att USA i avtalet erkänt Panamas suveränitet och äganderätt över kanalen. Den formuleringen fanns dock inte med i USA:s publicerade version, utan enbart i Panamas.

De två länderna slöt ett avtal 1903 som gick ut på att USA skulle bygga och förvalta Panamakanalen.

År 1977 togs beslutet att överföra kanalen till Panamas ägo, vilket skedde drygt 20 år senare.

Donald Trump har återkommande hävdat att Kina har för stort inflytande över kanalen, som trafikerar drygt 40 procent av USA:s containertrafik och fem procent av världshandeln.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen