UPPGIFTER: Säger ja till stor eftergift – framgång för Trump

2025 04 11

USA:s president Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att vilja ta över Panamakanalen.

Sedan Trump installerades i Vita huset har presidenten kategoriskt hävdat att Kina styr kanalen och att amerikanska fartyg tvingas betala överpris vid passage.

– Kina driver kanalen och vi gav den inte till Kina. Vi gav den till Panama och vi kommer att få tillbaka den, har han bland annat sagt.

Uppgifter: gör stor eftergift till USA

Efter månader av högt tonläge har nu USA och Panama nått ett uppmärksammat avtal om området, uppger AFP.

Amerikansk militär kommer nu att få sätta in trupper och baser längs Panamakanalen för att bedriva träning, övningar och “andra aktiviteter”.

Avtalet beskrivs av nyhetsbyrån som en stor eftergift från Panama till Donald Trump.

– Det ger USA stor makt att sätta in ett ospecificerat antal personalstyrkor till baser, som Washington byggde när de ockuperade kanalzonen för decennier sedan, skriver AFP.

Varnar USA:s försvarsminister

Den nya överenskommelsen uppges även förkasta idén om att USA skulle bygga egna permanenta baser i området. Ett sådant drag skulle ha varit både “djupt impopulärt” bland Panamas befolkning och en juridisk risk.

José Raúl Mulino, president i Panama, sade igår att USA hade bett om att få egna baser i regionen.

– Oacceptabelt, hävdar dock Mulino.

Han varnade samtidigt USA:s försvarsminister Pete Hegseth för att sådana planer skulle “sätta landet i brand”.

LÄS MER: Trumps raseri i natt – "DET ÄR SLUT NU!"

Oklart om erkänd suveränitet

På torsdagen uppgavs att USA i avtalet erkänt Panamas suveränitet och äganderätt över kanalen. Den formuleringen fanns dock inte med i USA:s publicerade version, utan enbart i Panamas.

De två länderna slöt ett avtal 1903 som gick ut på att USA skulle bygga och förvalta Panamakanalen.

År 1977 togs beslutet att överföra kanalen till Panamas ägo, vilket skedde drygt 20 år senare.

Donald Trump har återkommande hävdat att Kina har för stort inflytande över kanalen, som trafikerar drygt 40 procent av USA:s containertrafik och fem procent av världshandeln.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen