UPPGIFTER: Säger ja till stor eftergift – framgång för Trump

2025 04 11

Sedan Trump installerades i Vita huset har presidenten kategoriskt hävdat att Kina styr kanalen och att amerikanska fartyg tvingas betala överpris vid passage.

– Kina driver kanalen och vi gav den inte till Kina. Vi gav den till Panama och vi kommer att få tillbaka den, har han bland annat sagt.

Uppgifter: gör stor eftergift till USA

Efter månader av högt tonläge har nu USA och Panama nått ett uppmärksammat avtal om området, uppger AFP.

Amerikansk militär kommer nu att få sätta in trupper och baser längs Panamakanalen för att bedriva träning, övningar och “andra aktiviteter”.

Avtalet beskrivs av nyhetsbyrån som en stor eftergift från Panama till Donald Trump.

– Det ger USA stor makt att sätta in ett ospecificerat antal personalstyrkor till baser, som Washington byggde när de ockuperade kanalzonen för decennier sedan, skriver AFP.

Varnar USA:s försvarsminister

Den nya överenskommelsen uppges även förkasta idén om att USA skulle bygga egna permanenta baser i området. Ett sådant drag skulle ha varit både “djupt impopulärt” bland Panamas befolkning och en juridisk risk.

José Raúl Mulino, president i Panama, sade igår att USA hade bett om att få egna baser i regionen.

– Oacceptabelt, hävdar dock Mulino.

Han varnade samtidigt USA:s försvarsminister Pete Hegseth för att sådana planer skulle “sätta landet i brand”.

LÄS MER: Trumps raseri i natt – "DET ÄR SLUT NU!"

Oklart om erkänd suveränitet

På torsdagen uppgavs att USA i avtalet erkänt Panamas suveränitet och äganderätt över kanalen. Den formuleringen fanns dock inte med i USA:s publicerade version, utan enbart i Panamas.

De två länderna slöt ett avtal 1903 som gick ut på att USA skulle bygga och förvalta Panamakanalen.

År 1977 togs beslutet att överföra kanalen till Panamas ägo, vilket skedde drygt 20 år senare.

Donald Trump har återkommande hävdat att Kina har för stort inflytande över kanalen, som trafikerar drygt 40 procent av USA:s containertrafik och fem procent av världshandeln.

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen