UPPGIFTER: Säger ja till stor eftergift – framgång för Trump

2025 04 11

USA:s president Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att vilja ta över Panamakanalen.

Sedan Trump installerades i Vita huset har presidenten kategoriskt hävdat att Kina styr kanalen och att amerikanska fartyg tvingas betala överpris vid passage.

– Kina driver kanalen och vi gav den inte till Kina. Vi gav den till Panama och vi kommer att få tillbaka den, har han bland annat sagt.

Uppgifter: gör stor eftergift till USA

Efter månader av högt tonläge har nu USA och Panama nått ett uppmärksammat avtal om området, uppger AFP.

Amerikansk militär kommer nu att få sätta in trupper och baser längs Panamakanalen för att bedriva träning, övningar och “andra aktiviteter”.

Avtalet beskrivs av nyhetsbyrån som en stor eftergift från Panama till Donald Trump.

– Det ger USA stor makt att sätta in ett ospecificerat antal personalstyrkor till baser, som Washington byggde när de ockuperade kanalzonen för decennier sedan, skriver AFP.

Varnar USA:s försvarsminister

Den nya överenskommelsen uppges även förkasta idén om att USA skulle bygga egna permanenta baser i området. Ett sådant drag skulle ha varit både “djupt impopulärt” bland Panamas befolkning och en juridisk risk.

José Raúl Mulino, president i Panama, sade igår att USA hade bett om att få egna baser i regionen.

– Oacceptabelt, hävdar dock Mulino.

Han varnade samtidigt USA:s försvarsminister Pete Hegseth för att sådana planer skulle “sätta landet i brand”.

LÄS MER: Trumps raseri i natt – "DET ÄR SLUT NU!"

Oklart om erkänd suveränitet

På torsdagen uppgavs att USA i avtalet erkänt Panamas suveränitet och äganderätt över kanalen. Den formuleringen fanns dock inte med i USA:s publicerade version, utan enbart i Panamas.

De två länderna slöt ett avtal 1903 som gick ut på att USA skulle bygga och förvalta Panamakanalen.

År 1977 togs beslutet att överföra kanalen till Panamas ägo, vilket skedde drygt 20 år senare.

Donald Trump har återkommande hävdat att Kina har för stort inflytande över kanalen, som trafikerar drygt 40 procent av USA:s containertrafik och fem procent av världshandeln.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen