Skarpt hot mot Sverige – kan slå till inom kort

2026 02 26

Allvarliga hot riktas mot Sverige och övriga nordiska länder.

Flera myndigheter, inklusive polisen, uppges ha gått upp i beredskap i hela Norden.

Hotet ska vara riktat mot ländernas energiinfrastruktur. Utredning om koppling till främmande makt som tros slå till i närtid pågår, uppger TV4 Nyheterna.

– Poliser i yttre tjänst har fått skarpa uppmaningar från högsta ledningen om att ta detta på allvar och vara vaksamma och notera allt avvikande. Detta är ett intensivt arbete som pågår, säger en uppgiftslämnare till kanalen.

Kan slå till "i närtid"

Hotet beskrivs som både skarpt och allvarligt.

Enligt tv-kanalens uppgifter har den hotande aktören lämnat en “tidsfrist” innan man slår till.

Det hävdas även att aktören “kan slå till i närtid”.

Polisen bekräftar att man känner till uppgifterna och följer situationen noga och aktivt.

Myndigheten för civilt försvar, MCF, ger samma besked.

– Vi känner till uppgifterna, följer läget och samverkar med relevanta aktörer. Intervjuförfrågningar hänvisar vi till FRA, säger Anna Wennerström, pressansvarig på MCF, till TV4.

Även Säpo har ombetts kommentera saken, som i sin tur hänvisar till NCSC, Nationellt cybersäkerhetsscenter.

Säpo om terrorhotet

Exakt vad det rör sig om för typ av hot eller vem som ligger bakom är inte känt.

Tidigare i februari uppgav Säpo att det främsta terrorhotet mot Sverige utgörs av ensamutförande våldsbejakande islamister och våldsbejakande högerextremister.

– Terrorhotet mot Sverige och övriga Europa är mer mångfacetterat jämfört med för några år sedan. Det största hotet utgörs inte längre av traditionella terrororganisationer. I stället ser vi hur andra krafter verkar hotdrivande, sade Ahn-Za Hagström, chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning, för drygt två veckor sedan.

Ministern kommenterar

Under eftermiddagen går Sveriges energiminister Ebba Busch (KD) ut och kommenterar uppgifterna.

– Energiberedskap, civilt försvar inom energiförsörjning och elberedskap är en av regerings högsta prioriteter. Våra myndigheter agerar helt korrekt som tar ansvar, agerar proaktivt, samarbetar nära och visar styrka för Sverige, skriver hon i ett inlägg på X.

FRA går också ut och kommenterar läget.

– Det här handlar om att öka vaksamheten i Sverige, det handlar om att höja svensk gard, det handlar om att göra Sverige till ett svårare mål. Att göra det svårare för motståndare att ta sig in i kritisk svensk infrastruktur, säger FRA:s kommunikationschef Ola Billger, till SVT.

Foto: J.NaturePhotos

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen