UPPGIFTER: Skyhöga gasnotan – så mycket betalar Sverige till Ryssland

2022 04 06

Sverige har de senaste åren köpt naturgas från Putinregimen för åtminstone 1,3 miljarder kronor.

Avslöjandet kommer från SVT, som har kartlagt regeringens inköp av naturgas från Ryssland.

20 fartygstransporter

Det är utifrån data insamlad med spårningstjänsten Marine Traffic som det har kommit upp till ytan att mer än 20 fartygstransporter med gas har transporterats direkt från Ryssland till Sverige under 2021.

Uppgifterna står i kontrast till den information som regeringen själv har presenterat för svenska folket.

Gasen tar omvägar

Regeringen har tonat ned siffrorna om 20 transporter och till och med felaktigt påstått att det enbart har handlat om 12 fartyg per år. Socialdemokraterna har även vid flera tillfällen betonat att Sverige inte är i ett läge där det går att säga nej till den ryska gasen, delvis för att den enligt partiet kommer via mellanhänder.

– Vi kan inte göra som Litauen av ett mycket enkelt skäl: vi har ingen direktimport av rysk gas till Sverige, säger utrikesminister Ann Linde enligt SVT. 

Miljardbelopp till Putin

Uppgifter från Statistiska centralbyrån pekar dock på annat. Detaljerad statistik från myndigheten visar att Sverige har köpt rysk naturgas för minst 1,3 miljarder kronor sedan 2019.

74 miljoner har gått till Putins Ryssland bara i januari 2022.

Avvaktar EU-beslut

I åsikten om att inte stänga ned importen av rysk gas har Socialdemokraterna stöd av Moderaterna och Sverigedemokraterna. Enligt Ann Linde vill man ha med sig EU innan man tar ett sådant beslut.

– Vi skulle kunna gå före utan att det kostar Sverige någonting, men det är mycket bättre om vi kan få med de länderna där det verkligen spelar roll, säger utrikesministern enligt Svenska Dagbladet.

“Finansierar Putins angreppskrig”

Övriga fem partier, V, MP, C, KD och L, ställer sig på andra sidan och vill att Sverige ska gå före EU i beslutet. Senaste partiet i raden att ansluta sig till hållningen är Liberalerna.

– Rysslands gasleveranser till Europa finansierar Putins brutala angreppskrig mot Ukraina. Detta måste få ett slut, meddelar partiet på Facebook.

Vill märka gasen

Enligt Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni vill man märka importerad gas för att säkerställa att man inte av misstag råkar köpa rysk gas och sponsra invasionen av Ukraina.

Det mest skyndsamma sättet att få på plats ett importförbud är genom en ursprungsmärkning för importerad gas till Sverige. Det innebär ett stopp för rysk gas här och nu, framhäver hon.

Foto:  E. McClean

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen