UPPGIFTER: Skyhöga gasnotan – så mycket betalar Sverige till Ryssland

2022 04 06

Sverige har de senaste åren köpt naturgas från Putinregimen för åtminstone 1,3 miljarder kronor.

Avslöjandet kommer från SVT, som har kartlagt regeringens inköp av naturgas från Ryssland.

20 fartygstransporter

Det är utifrån data insamlad med spårningstjänsten Marine Traffic som det har kommit upp till ytan att mer än 20 fartygstransporter med gas har transporterats direkt från Ryssland till Sverige under 2021.

Uppgifterna står i kontrast till den information som regeringen själv har presenterat för svenska folket.

Gasen tar omvägar

Regeringen har tonat ned siffrorna om 20 transporter och till och med felaktigt påstått att det enbart har handlat om 12 fartyg per år. Socialdemokraterna har även vid flera tillfällen betonat att Sverige inte är i ett läge där det går att säga nej till den ryska gasen, delvis för att den enligt partiet kommer via mellanhänder.

– Vi kan inte göra som Litauen av ett mycket enkelt skäl: vi har ingen direktimport av rysk gas till Sverige, säger utrikesminister Ann Linde enligt SVT.

Miljardbelopp till Putin

Uppgifter från Statistiska centralbyrån pekar dock på annat. Detaljerad statistik från myndigheten visar att Sverige har köpt rysk naturgas för minst 1,3 miljarder kronor sedan 2019.

74 miljoner har gått till Putins Ryssland bara i januari 2022.

Avvaktar EU-beslut

I åsikten om att inte stänga ned importen av rysk gas har Socialdemokraterna stöd av Moderaterna och Sverigedemokraterna. Enligt Ann Linde vill man ha med sig EU innan man tar ett sådant beslut.

– Vi skulle kunna gå före utan att det kostar Sverige någonting, men det är mycket bättre om vi kan få med de länderna där det verkligen spelar roll, säger utrikesministern enligt Svenska Dagbladet.

“Finansierar Putins angreppskrig”

Övriga fem partier, V, MP, C, KD och L, ställer sig på andra sidan och vill att Sverige ska gå före EU i beslutet. Senaste partiet i raden att ansluta sig till hållningen är Liberalerna.

– Rysslands gasleveranser till Europa finansierar Putins brutala angreppskrig mot Ukraina. Detta måste få ett slut, meddelar partiet på Facebook.

Vill märka gasen

Enligt Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni vill man märka importerad gas för att säkerställa att man inte av misstag råkar köpa rysk gas och sponsra invasionen av Ukraina.

– Det mest skyndsamma sättet att få på plats ett importförbud är genom en ursprungsmärkning för importerad gas till Sverige. Det innebär ett stopp för rysk gas här och nu, framhäver hon.

Foto: E. McClean

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen