UPPGIFTER: Skyhöga gasnotan – så mycket betalar Sverige till Ryssland

2022 04 06

Sverige har de senaste åren köpt naturgas från Putinregimen för åtminstone 1,3 miljarder kronor.

Avslöjandet kommer från SVT, som har kartlagt regeringens inköp av naturgas från Ryssland.

20 fartygstransporter

Det är utifrån data insamlad med spårningstjänsten Marine Traffic som det har kommit upp till ytan att mer än 20 fartygstransporter med gas har transporterats direkt från Ryssland till Sverige under 2021.

Uppgifterna står i kontrast till den information som regeringen själv har presenterat för svenska folket.

Gasen tar omvägar

Regeringen har tonat ned siffrorna om 20 transporter och till och med felaktigt påstått att det enbart har handlat om 12 fartyg per år. Socialdemokraterna har även vid flera tillfällen betonat att Sverige inte är i ett läge där det går att säga nej till den ryska gasen, delvis för att den enligt partiet kommer via mellanhänder.

– Vi kan inte göra som Litauen av ett mycket enkelt skäl: vi har ingen direktimport av rysk gas till Sverige, säger utrikesminister Ann Linde enligt SVT.

Miljardbelopp till Putin

Uppgifter från Statistiska centralbyrån pekar dock på annat. Detaljerad statistik från myndigheten visar att Sverige har köpt rysk naturgas för minst 1,3 miljarder kronor sedan 2019.

74 miljoner har gått till Putins Ryssland bara i januari 2022.

Avvaktar EU-beslut

I åsikten om att inte stänga ned importen av rysk gas har Socialdemokraterna stöd av Moderaterna och Sverigedemokraterna. Enligt Ann Linde vill man ha med sig EU innan man tar ett sådant beslut.

– Vi skulle kunna gå före utan att det kostar Sverige någonting, men det är mycket bättre om vi kan få med de länderna där det verkligen spelar roll, säger utrikesministern enligt Svenska Dagbladet.

“Finansierar Putins angreppskrig”

Övriga fem partier, V, MP, C, KD och L, ställer sig på andra sidan och vill att Sverige ska gå före EU i beslutet. Senaste partiet i raden att ansluta sig till hållningen är Liberalerna.

– Rysslands gasleveranser till Europa finansierar Putins brutala angreppskrig mot Ukraina. Detta måste få ett slut, meddelar partiet på Facebook.

Vill märka gasen

Enligt Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni vill man märka importerad gas för att säkerställa att man inte av misstag råkar köpa rysk gas och sponsra invasionen av Ukraina.

– Det mest skyndsamma sättet att få på plats ett importförbud är genom en ursprungsmärkning för importerad gas till Sverige. Det innebär ett stopp för rysk gas här och nu, framhäver hon.

Foto: E. McClean

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen