UPPGIFTER: Soldater rusar mot gränsen

2023 09 07

En av Vladimir Putins allierade uppges att agera militärt inom kort.

Det är få ledare kvar i världen som står på den ryska diktatorns sida.

Efter invasionen i Ukraina har en efter en kapat banden med Kreml. 

Men Azerbajdzjans diktator llhan Alijev står kvar – och han uppges vara på väg att starta en ny militär konflikt i Europa.

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"Allvarligt förvärrats"

Uppgifterna kommer direkt från grannlandet Armenien och dess premiärminister Nikol Pasjinjan.

– Den militärpolitiska situationen i vår region har allvarligt förvärrats, varnar han under ett regeringsmöte i huvudstaden Jerevan.

Enligt premiärministern har Azerbajdzjans soldater beordrats till gränsen mellan de två länderna samt kring den bergsregion som kontrolleras av separatister.

Anklagelsen: Planerar militär provokation

Den armeniska ledaren varnar också för att grannlandet är i startgroparna att aktivera sig militärt.

– Azerbadjzjan visar sina avsikter att genomföra en ny militär provokation mot Nagorno-Karabach och Armenien, säger han enligt AFP.

Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt oblast i Azerbajdzjan och en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkningen.

Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan.

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Nya strider

I september 2022 blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 oktober 2025

JUST NU: Jubel i Ryssland – av en och samma anledning

2025 10 21

Förra veckans telefonsamtal mellan Rysslands diktator Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump får stor uppmärksamhet i rysk stats-tv.

Flera välkända ryska propagandister lyfter fram att Trump ändrat tonläget gentemot Ukraina efter samtalet, rapporterar finska Iltalehti med hänvisning till flera inslag i rysk stats-tv.

Trump har åter börjat återge Putins syn på kriget – något som får flera av Kremls mest välkända propagandistister att jubla.

Att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt uppgift ska ha blivit utskälld av Trump under deras möte i fredags betraktas som en stor seger i rysk tv.

– Det är anmärkningsvärt att vi kan andas ut den här veckan. Självklart är Zelenskyj den största förloraren, säger tv-ankaret Vladimir Solovjov, som länge varit en av Putins ledande propagandister.

Kommenterar slipsvalet

Solovjov uppmärksammar också USA:s försvarsminister Pete Hegseths klädval under mötet med Zelenskyj.  Hegseth bar en slips, vars färger och mönster påminde om den ryska flaggan.

– Vi vet vad Hegseth gör varje år den 23 februari och 9 maj, säger Solovjov med hänvisning till de stora ryska högtidsdagarna Fäderneslandsförsvararens dag och Segerdagen.

LÄS MER: “Jag ska bryta Zelenskyjs ben” – EU-parlamentariker hotar 

”Morot framför en åsnas näsa”

Solovjovs propagandistkollega, dumaledamoten Jevgenij Popov, uppmärksammar att Trump tycks sätta stopp för leveranser av långdistansroboten Tomahawk till Ukraina. En märkbart belåten Popov antyder att den amerikanske presidenten bara retade Zelenskyj när han hintade om att Ukraina kan få Tomahawks.

– Det är som att dingla med en morot framför en åsnas näsa, säger den ryske politikern enligt Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trumps möte med Putin på väg att kollapsa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 oktober 2025

JUST NU: Nytt körkort lanseras – första gången någonsin

2025 10 21

För första gången någonsin kommer det bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt.

Senast 2030 kommer digitala körkort att införas Sverige, rapporterar Transportstyrelsen.

Beslutet är en del av flera nya regler från EU:s nya körkortsdirektiv.

– Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska införas i alla medlemsländer som ett elektroniskt intyg som kan lagras i en digital plånbok. Samtidigt ska det fortfarande gå att få ett traditionellt fysiskt körkort. I Sverige ska digitala körkort införas senast år 2030, framhåller myndigheten.

Flera nya körkortsregler

De nya EU-direktiven innebär flera ändringar. Bland annat ska den nya B1-bilen i praktiken ersätta A-traktorn. Fordonen får max väga 2 500 kilo och ha en maxhastighet på 45 km/h.

– Behörigheten gäller från 16 års ålder och är giltig fram till 21 års ålder. Länder kan ansöka om att sänka åldern till 15 år om trafiksäkerheten kan säkerställas, framhåller Transportstyrelsen.

Dessutom kommer det bli möjligt för personer som haft B-körkort i minst två år att köra tyngre fordon. Det handlar om personbilar, lastbilar och husbilar på upp till 4 250 kilo som drivs med alternativa bränslen – det vill säga drivmedel som ersätter fossila bränslen.

– Det är också möjligt att köra med släp upp till en totalvikt på 5 000 kg efter särskild utbildning eller prov. Det är upp till varje medlemsland att avgöra om krav på utbildning eller prov ska gälla, skriver Transportstyrelsen om ändringen.

LÄS MER: ”Sämsta i historien” – tung dom från Swedbank

FAKTA: EU:s nya körkortsregler

- Vissa regler är obligatoriska att införa för alla medlemsstater och vissa regler är frivilliga.

- För majoriteten av reglerna gäller en införlivandetid på 3+1 år, dvs. att medlemsstaterna ska ha införlivat de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och att de nya reglerna ska tillämpas ett år därefter. Det här innebär att merparten av reglerna börjar gälla 2029.

Läs mer om alla nya regler här: transportstyrelsen.se/kommande-korkortsregler

Källa: Transportstyrelsen

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna 

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen