UPPGIFTER: Soldater rusar mot gränsen

2023 09 07

En av Vladimir Putins allierade uppges att agera militärt inom kort.

Det är få ledare kvar i världen som står på den ryska diktatorns sida.

Efter invasionen i Ukraina har en efter en kapat banden med Kreml. 

Men Azerbajdzjans diktator llhan Alijev står kvar – och han uppges vara på väg att starta en ny militär konflikt i Europa.

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"Allvarligt förvärrats"

Uppgifterna kommer direkt från grannlandet Armenien och dess premiärminister Nikol Pasjinjan.

– Den militärpolitiska situationen i vår region har allvarligt förvärrats, varnar han under ett regeringsmöte i huvudstaden Jerevan.

Enligt premiärministern har Azerbajdzjans soldater beordrats till gränsen mellan de två länderna samt kring den bergsregion som kontrolleras av separatister.

Anklagelsen: Planerar militär provokation

Den armeniska ledaren varnar också för att grannlandet är i startgroparna att aktivera sig militärt.

– Azerbadjzjan visar sina avsikter att genomföra en ny militär provokation mot Nagorno-Karabach och Armenien, säger han enligt AFP.

Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt oblast i Azerbajdzjan och en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkningen.

Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan.

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Nya strider

I september 2022 blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 oktober 2026

UPPGIFTER: C har gett upp hoppet

2026 10 05

Centerpartiets invit till S, V och Mp vittnar om en uppgiven förhoppning.

C gick till val med förhoppning om en mittenregering under kommande mandatperiod. Varken SD eller V skulle ges inflytande i en sådan konstellation, var beskedet från partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist (C).

– Ytterkanternas politik gör inte Sverige rikare. Mittenalternativet är ett alternativ för alla de väljare som vet att tillväxt är en förutsättning för jobb, både i dag och i morgon, sade hon i ett uttalande inför valet.

”Kommer förändras i grunden”

Ambitionen från C har varit att bryta isär de två blocken som formerats i svensk politik. Det finns ett tredje spår som har starkt stöd bland väljarna, menade partiet.

– Vi ser att det här valet kommer att förändra svensk politik i grunden. Vi är redo att vara drivande för en förändring som ger Sverige en stabil regering i mitten, sade partisekreterare Hannes Hervieu (C), under valveckan.

Verkar ha gett upp

I fredags bjöd C-ledaren in sina partiledarkollegor i S, V och Mp till möte. Ett steg som tyder på att partiet har övergett sin förhoppning om en mittenregering, menar statsvetare Tommy Möller vid Stockholms universitet, rapporterar SR.

– Ja, jag tolkar det som att Centerpartiet, som ju har en nyckelroll här, är på väg att inse att det huvudspår som man har haft hela tiden, alltså en mittenbaserad regering där inget av ytterkantspartierna ingår, inte är möjlig i nuläget, säger han till radion.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Svårlöst läge

V har ställt ett ultimatum i regeringsförhandlingarna. Partiet kommer inte stödja en statsminister som inte ger dem ministerposter. C vägrar att ge sitt stöd till en regering där V sitter med. Läget för Magdalena Andersson (S), som fått i uppdrag att sondera möjligheten att bilda regering, ter sig tämligen låst, anser statsvetaren.

– Det här tillhör ju kategorin med de allra svåraste nötterna att knäcka så att säga. Det är svårt att tänka sig att något av partierna skulle vika ner sig som det ser ut nu, men förr eller senare måste det ske, säger Tommy Möller, till radion.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen