UPPGIFTER: Soldater rusar mot gränsen

2023 09 07

En av Vladimir Putins allierade uppges att agera militärt inom kort.

Det är få ledare kvar i världen som står på den ryska diktatorns sida.

Efter invasionen i Ukraina har en efter en kapat banden med Kreml. 

Men Azerbajdzjans diktator llhan Alijev står kvar – och han uppges vara på väg att starta en ny militär konflikt i Europa.

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"Allvarligt förvärrats"

Uppgifterna kommer direkt från grannlandet Armenien och dess premiärminister Nikol Pasjinjan.

– Den militärpolitiska situationen i vår region har allvarligt förvärrats, varnar han under ett regeringsmöte i huvudstaden Jerevan.

Enligt premiärministern har Azerbajdzjans soldater beordrats till gränsen mellan de två länderna samt kring den bergsregion som kontrolleras av separatister.

Anklagelsen: Planerar militär provokation

Den armeniska ledaren varnar också för att grannlandet är i startgroparna att aktivera sig militärt.

– Azerbadjzjan visar sina avsikter att genomföra en ny militär provokation mot Nagorno-Karabach och Armenien, säger han enligt AFP.

Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt oblast i Azerbajdzjan och en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkningen.

Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan.

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Nya strider

I september 2022 blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23mars26

Swedbank går ut med varning till kunder

2026 05 10

En ny form av bedrägerier skapar allt större problem.

För några år sedan fullkomligt exploderade förekomsten av artificiell intelligens.

Det har inneburit teknologiska framsteg – men det har också hjälpt bedragare att bli mer effektiva när de lurar människor.

Swedbank varnar sina kunder för att AI används till bedrägerier som kan vara mycket svåra att känna igen.

Swedbank varnar

Bedragare blir med hjälp av AI allt bättre på att manipulera.

Resultatet kan enligt Swedbank “tyvärr bli så trovärdigt att man inte kan lita på det man ser eller hör”.

– En sådan teknik är deepfake, varnar storbanken.

Det är deepfake

Deepfake är en AI-baserad teknik som används för att skapa falska bilder, videor eller ljudklipp som verkar väldigt realistiska. 

På så sätt kan en bedragare få sig själv att se ut som, eller låta som, kända personer.

– Bedragare kan även skapa falska videoklipp på nära och kära som ber om ekonomisk hjälp, eller imitera ett bolags vd som kräver ekonomiska transaktioner på företagskonton, förklarar Swedbank.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Kan låtsas vara barn

Bedragarna använder tekniken till att låtsas vara en familjemedlem, och agerar stressad för att få det tilltänkta offret att vilja föra över pengar fort.

Exempelvis kan offren få ett samtal från “barn”, eller “syskon”, men på andra sidan finns en bedragare som använder deepfake för att se ut eller låta som familjemedlemmen i fråga.

Det kan även handla om filmklipp på sociala medier som försöker övertyga dig att investera med deepfakes som föreställer kända personer.

Så skyddar du dig

Swedbank har upprättat några tips till den som vill skydda sig:

- Om något känns det minsta lurt, är det viktigt att ta extra steg för att kontrollera vad som faktiskt händer. Exempelvis kan man dubbelkolla information från andra, pålitliga källor.

- Detta gäller oavsett om det handlar om ett investeringserbjudande eller en förfrågan om pengar från någon närstående.

- Det är också viktigt att känna igenom de vanliga varningsflaggorna för bedrägerier - oväntad kontakt, det är bråttom och det är för bra för att vara sant.

Läs mer: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 april 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen