UPPGIFTER: Soldater rusar mot gränsen

2023 09 07

En av Vladimir Putins allierade uppges att agera militärt inom kort.

Det är få ledare kvar i världen som står på den ryska diktatorns sida.

Efter invasionen i Ukraina har en efter en kapat banden med Kreml. 

Men Azerbajdzjans diktator llhan Alijev står kvar – och han uppges vara på väg att starta en ny militär konflikt i Europa.

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"Allvarligt förvärrats"

Uppgifterna kommer direkt från grannlandet Armenien och dess premiärminister Nikol Pasjinjan.

– Den militärpolitiska situationen i vår region har allvarligt förvärrats, varnar han under ett regeringsmöte i huvudstaden Jerevan.

Enligt premiärministern har Azerbajdzjans soldater beordrats till gränsen mellan de två länderna samt kring den bergsregion som kontrolleras av separatister.

Anklagelsen: Planerar militär provokation

Den armeniska ledaren varnar också för att grannlandet är i startgroparna att aktivera sig militärt.

– Azerbadjzjan visar sina avsikter att genomföra en ny militär provokation mot Nagorno-Karabach och Armenien, säger han enligt AFP.

Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt oblast i Azerbajdzjan och en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkningen.

Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan.

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Nya strider

I september 2022 blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland. 

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55. 

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Projektet misslyckades – nu vänder sig Natojätten till Sverige

2026 08 28

Frankrike flörtar med Sverige om ett nytt stridsflygplanssamarbete.

Frankrike, Tyskland och Spanien arbetade under en längre tid med nästa generations stridsflygprojekt.

Men projektet kollapsade på grund av meningsskiljaktigheter mellan franska Dassault Aviation och tyska Airbus Defence and Space.

Nu flörtar Frankrike med Sverige gällande ett nytt stridsflygplanssamarbete, rapporterar Politico.

Flörtar med Sverige

Sverige har med Gripen-planen upprättat ett gott rykte i Europa när det kommer till tillverkning av stridsflygplan.

En fransk tjänsteman säger nu att Paris är öppet för att samarbeta med Sverige för nästa generations stridsflygplan.

– Vi letar båda två efter flygplan som är ganska lika, ganska små, säger tjänstemannen.

“Såklart”

Tjänstemannen svarar på frågan om det finns några möjligheter för samarbete framöver.

– Självklart finns det många: vi har tillverkningskapacitet för flygmotorer som Sverige inte har — det är något vi skulle kunna samarbeta kring.

Även Tyskland ska tidigare ha varit i kontakt med Sverige om ämnet.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Macron på besök

Uppgifterna om ett potentiellt samarbete kommer inför att Frankrikes president Emmanuel Macron besöker Sverige på måndag.

Det rör sig då om ett bilateralt möte med fokus på Sveriges och Frankrikes fördjupade försvarspolitiska samarbete, enligt regeringen.

Signerar ramavtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) och president Macron deltar på måndagen i en signeringsceremoni för Sveriges anskaffning av fyra fregatter.

Under ceremonin signerar även försvarsminister Pål Jonson (M) och Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin ett ramavtal för att “stärka det svensk-franska samarbetet inom operativa frågor, försvarsförmåga och industriell utveckling”. 

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Foto: Nato

Text: Redaktionen