UPPGIFTER: Soldater rusar mot gränsen

2023 09 07

En av Vladimir Putins allierade uppges att agera militärt inom kort.

Det är få ledare kvar i världen som står på den ryska diktatorns sida.

Efter invasionen i Ukraina har en efter en kapat banden med Kreml. 

Men Azerbajdzjans diktator llhan Alijev står kvar – och han uppges vara på väg att starta en ny militär konflikt i Europa.

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"Allvarligt förvärrats"

Uppgifterna kommer direkt från grannlandet Armenien och dess premiärminister Nikol Pasjinjan.

– Den militärpolitiska situationen i vår region har allvarligt förvärrats, varnar han under ett regeringsmöte i huvudstaden Jerevan.

Enligt premiärministern har Azerbajdzjans soldater beordrats till gränsen mellan de två länderna samt kring den bergsregion som kontrolleras av separatister.

Anklagelsen: Planerar militär provokation

Den armeniska ledaren varnar också för att grannlandet är i startgroparna att aktivera sig militärt.

– Azerbadjzjan visar sina avsikter att genomföra en ny militär provokation mot Nagorno-Karabach och Armenien, säger han enligt AFP.

Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt oblast i Azerbajdzjan och en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkningen.

Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan.

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Nya strider

I september 2022 blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 april 26

Ovanligt väderfenomen i Sverige – nu varnas fem län

2026 04 22

Ett sällsynt väderfenomen har drabbat Sverige.

Våren har varit ovanligt torr, vilket har lett till låga grundvattennivåer i södra Sverige.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar redan nu för vattenbrist i Skåne under sommaren.

Samtidigt varnar SGU för att ytterligare fyra län kan drabbas.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, säger SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne enligt TV4.

”Kräver mycket regn”

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, säger Calle Hjerne.

– Många av Skånes grundvattenmagasin kräver dessutom mycket regn för att få normala nivåer efter en längre torrperiod,

LÄS MER: Svenskar sviker semesterfavorit – bokningar har halverats

Vattenkvalitén kan försämras

SGU:s bedömning av risk för vattenbrist baseras på nuvarande grundvattennivåer och förväntade nivåer under de närmsta månaderna.

Samtidigt vägs den allmänna tillgången på grundvatten och användningen av grundvatten i olika områden också in i bedömningen.

– Vid låga grundvattennivåer finns det en förhöjd risk att inflödet till brunnar minskar eller upphör, men även att vattenkvaliteten försämras, säger Calle Hjerne.

– Det gäller dock långt ifrån alla eftersom grundvattentillgången varierar stort mellan olika platser och brunnar. En del upplever aldrig några utmaningar med vattenförsörjningen medan andra återkommande har problem.

LÄS OCKSÅ: Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen


21 april 2026

Anstormning väntas till Sverige – alla vill köpa samma dryck

2026 04 22

En ny skatt väntas locka mängder av finländare till Sverige.

Det indikerar en undersökning från den finska tidningen Iltalehti.

Anledningen är Finlands nya punktskatt på läskedrycker, som fått priset på Coca Cola, Pepsi och andra läskedrycker att skjuta i höjden.

Nu uppger flera läsksugna finländare att de planerar att göra stora inköp i Sverige för att spara pengar.

– Jag kommer inte köpa några av dessa överprisade produkter från butiken, utan skaffar ett större parti från Sverige eller Estland på en gång, framhåller en av tidningens läsare.

En annan läsare ger samma besked.

– Som tur är bor jag precis vid gränsen. Mina inköp kommer att göras i Sverige, uppger personen.

En tredje läsare, som också bor nära den svenska gränsen, uppger att alla inköp av läsk kommer att göras i svenska butiker.

– Jag har köpt mycket från Sverige hittills, och på grund av den här nyheten tror jag att jag alltid kommer att handla läsk där.

Stora prisskillnader

Skattehöjningen har lett till betydande prisskillnader mellan svenska och finska butiker, rapporterar Iltalehti.

I Finland kostar ett sexpack Coca-Cola 5,72 euro, motsvarande 61,55 kronor, hos finska livsmedelsjätten K Group.

Samma förpackning kostar 45,38 kronor hos Coop i Sverige, uppger tidningen.

Liknande prisskillnader noteras för mineralvatten. En 1,5-litersflaska mineralvatten från Evian kostar 5,45 euro hos K Group, vilket motsvarar 58,65 kronor. Samma flaska kostar omkring 20 kronor i Sverige.  

LÄS MER: Google går ut med varning – “radera illa kvickt” 

Finns inte i Sverige

Sverige har för närvarande ingen specifik skatt på läsk och andra sockersötade drycker.

Cancerfonden har dock argumenterar för producentavgift på läsk – det vill säga en avgift som producenterna betalar på sockersötad dryck. 

Organisationen menar att en sådan avgift skulle sänka sockerhalten i dryckerna. Det skulle i sin tur skulle gynna folkhälsan eftersom antalet fall av övervikt väntas minska.

– Tillsammans med ohälsosamma matvanor ligger övervikt och obesitas bakom cirka 5 procent av alla cancerfall. Tretton olika cancersjukdomar kan kopplas till övervikt och obesitas, skriver Cancerfonden på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Dramatiskt ras i Europa – Sverige går emot strömmen 

Foto: Tokaijiru

Text: Redaktionen