UPPGIFTER: Soldater rusar mot gränsen

2023 09 07

En av Vladimir Putins allierade uppges att agera militärt inom kort.

Det är få ledare kvar i världen som står på den ryska diktatorns sida.

Efter invasionen i Ukraina har en efter en kapat banden med Kreml. 

Men Azerbajdzjans diktator llhan Alijev står kvar – och han uppges vara på väg att starta en ny militär konflikt i Europa.

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"Allvarligt förvärrats"

Uppgifterna kommer direkt från grannlandet Armenien och dess premiärminister Nikol Pasjinjan.

– Den militärpolitiska situationen i vår region har allvarligt förvärrats, varnar han under ett regeringsmöte i huvudstaden Jerevan.

Enligt premiärministern har Azerbajdzjans soldater beordrats till gränsen mellan de två länderna samt kring den bergsregion som kontrolleras av separatister.

Anklagelsen: Planerar militär provokation

Den armeniska ledaren varnar också för att grannlandet är i startgroparna att aktivera sig militärt.

– Azerbadjzjan visar sina avsikter att genomföra en ny militär provokation mot Nagorno-Karabach och Armenien, säger han enligt AFP.

Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt oblast i Azerbajdzjan och en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkningen.

Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan.

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Nya strider

I september 2022 blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


FÖRSLAG: Stor ändring inför deklarationen 2026

2025 11 20

Regeringen presenterar ett förslag som ska ge Skatteverket utökade möjligheter inför nästa års deklaration.

Förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 april 2026, ska ge myndigheten större mandat att granska bokföring hos olika företag.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som gör det möjligt för Skatteverket att granska företags bokföring via internet, uppger regeringen.

– Förslaget syftar till att möjliggöra nya och effektivare arbetssätt och att underlätta samverkan med kontrollerade företag.

Bokför alltmer digitalt

I allt större utsträckning används idag digitala tjänster för bokföring, till skillnad mot förr då många företagare förde bok för hand.

Samtidigt är Skatteverket begränsade genom en lag som säger att myndigheten inte får koppla upp sig mot internet för att göra granskningar av bokföringen hos företag.

– Detta gör att Skatteverket inte kan komma åt informationen direkt, utan företaget som granskas kan behöva skapa en kopia av materialet som sedan skickas vidare till Skatteverket, uppger regeringen, i ett uttalande.

– Det innebär ökad administration för både företag och Skatteverket och det finns risk för överföringsfel när man skapar en kopia av materialet. Dessutom ökar risken för att oseriösa företag undanhåller information.

LÄS OCKSÅ: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Vill ta bort förbudet

Regeringen vill nu att förbudet tas bort, så att Skatteverket kan koppla upp sig och komma åt räkenskapsmaterial och bokföring direkt.

– I lagrådsremissen föreslås att de förbud mot att verkställa granskning via telenät som finns i skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (1998:506) om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor tas bort.

Det ger också myndigheten en större möjlighet att granska företag som misstänks fuska eller inte vill samarbeta vid granskningar.

– Skatteverket får dessutom lov att ta del av elektronisk information via internet även när ett företag inte samarbetar, framhåller regeringen.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Kaboompics.com

Text: Redaktionen


Stort besked för bensin-och dieselbilar – EU-vändning på gång

2025 11 20

EU tycks vara på väg mot en ändring gällande det tilltänkta förbudet mot nya fossilbilar.

EU har sedan tidigare upprättat en plan om att fasa ut bensin-och dieselbilar till år 2035.

Då ska inga nya fossildrivna bilar komma ut på marknaden.

Men beslutet har fått motstånd från bilindustrin som bland annat hänvisar till krisen i Tyskland, och nu tycks en EU-vändning vara på gång.

Vändning på gång

Det var i början av 2023 som EU antog lagen om att stoppa bensin-och dieseldrivna personbilar från år 2035.

En djup industriell kris i Tyskland och en missnöjd bilindustri senare kan det vara på gång att ändras.

Det säger den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé.

– Det pågår ett intensivt arbete och rätt snart kommer vi att presentera en ny lösning, förklarar han för SVT på torsdagen.

“Stark kritik”

Tobé lyfter fram den “starka kritik” som finns mot 2035-planen i exempelvis Tyskland.

Fordonsindustrin i landet har lamslagits och många har förlorat sina jobb.

Nu bekräftar han att man tittar på flera olika alternativ för någon slags kompromiss.

– Skulle man kunna hantera privatbilismen på ett sätt och företagens leasingbilar på ett annat? Det finns många diskussioner på väg framåt.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Missnöje i Tyskland

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz understryker enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Foto: Circle K

Text: Redaktionen