UPPGIFTER: Stämningen usel – SD kan fälla regeringen

2023 03 14

Irritationen och spänningarna uppges öka mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

Bland annat anses regeringen “försöka lura” SD när det gäller politiken i klimatfrågan, framhåller centralt placerade sverigedemokrater för Expressen.

– Det är ganska irriterat, och många onödiga konflikter som uppstår, uppger en källa till tidningen.

Tre känsliga frågor

Enligt uppgifterna förändrades stämningen kring årsskiftet, ett par månader efter att Tidöavtalet var på plats.

Nu beskrivs situationen av SD som en där de tre regeringspartierna, M, KD och L, “pratar ihop sig” och därmed underminerar Sverigedemokraternas position som konstellationens största parti.

Tre frågor som i synnerhet uppges vara särskilt svårlösta är alltså klimatet, vars hot SD tonar ned, anspråket på att vara med och utse nya myndighetschefer samt EU-frågor som exempelvis den om drivmedelspriserna.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppgav en SD-källa till Dagens Nyheter redan i januari, kopplat till just strandade förhandlingar av en snabb sänkning av reduktionsplikten.

Diskuterar att fälla regeringen

Enligt Expressen har det gått så långt att det inom SD diskuteras att fälla regeringsförslag i riksdagen som en markering.

Samtidigt slår källor i regeringskansliet ifrån sig anklagelser om att man skulle försöka blåsa SD på utlovat inflytande.

Partiet beskrivs istället som “naiva”.

– SD har haft en övertro på vad de kan få igenom. Det är nog en viss baksmälla efter valrörelsen som infinner sig när de förstår att allt de lovat inte kan bli verklighet, säger en regeringskälla till tidningen.

Fler uppgifter om sprickor

Uppgifterna om sprickorna mellan Tidöavtalspartierna kommer dagen efter att Dagens industri rapporterat om en annan splittring – mellan SD och KD.

I den frågan handlar det om att de två partierna är oense kring utredningen som ska se över möjligheterna att återstarta kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Mycket pekar på att utredningen kan rinna ut i sanden. Regeringen uppges också vilja stryka punkten, men SD vill gå vidare.

– Sedan okt-nov har främst KD genom sitt näringsdepartement varit drivande att ge upp frågan och stryka Tidö-punkten. Man försökte skarpt få igenom detta redan innan styrgruppen startade men även på dess första möte, båda gångerna stoppades detta av SD och till viss del även L, står det i  en rapport som Di har tagit del av.

LÄS MER: Kraftig SD-markering i "infekterad" fråga

LÄS MER: Uppgifter: Ilskan kokar i SD – “skadlig situation”

LÄS MER: Sverigedemokraterna vill skapa "ny invandringsfråga"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen