UPPGIFTER: Stämningen usel – SD kan fälla regeringen

2023 03 14

Irritationen och spänningarna uppges öka mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

Bland annat anses regeringen “försöka lura” SD när det gäller politiken i klimatfrågan, framhåller centralt placerade sverigedemokrater för Expressen.

– Det är ganska irriterat, och många onödiga konflikter som uppstår, uppger en källa till tidningen.

Tre känsliga frågor

Enligt uppgifterna förändrades stämningen kring årsskiftet, ett par månader efter att Tidöavtalet var på plats.

Nu beskrivs situationen av SD som en där de tre regeringspartierna, M, KD och L, “pratar ihop sig” och därmed underminerar Sverigedemokraternas position som konstellationens största parti.

Tre frågor som i synnerhet uppges vara särskilt svårlösta är alltså klimatet, vars hot SD tonar ned, anspråket på att vara med och utse nya myndighetschefer samt EU-frågor som exempelvis den om drivmedelspriserna.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppgav en SD-källa till Dagens Nyheter redan i januari, kopplat till just strandade förhandlingar av en snabb sänkning av reduktionsplikten.

Diskuterar att fälla regeringen

Enligt Expressen har det gått så långt att det inom SD diskuteras att fälla regeringsförslag i riksdagen som en markering.

Samtidigt slår källor i regeringskansliet ifrån sig anklagelser om att man skulle försöka blåsa SD på utlovat inflytande.

Partiet beskrivs istället som “naiva”.

– SD har haft en övertro på vad de kan få igenom. Det är nog en viss baksmälla efter valrörelsen som infinner sig när de förstår att allt de lovat inte kan bli verklighet, säger en regeringskälla till tidningen.

Fler uppgifter om sprickor

Uppgifterna om sprickorna mellan Tidöavtalspartierna kommer dagen efter att Dagens industri rapporterat om en annan splittring – mellan SD och KD.

I den frågan handlar det om att de två partierna är oense kring utredningen som ska se över möjligheterna att återstarta kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Mycket pekar på att utredningen kan rinna ut i sanden. Regeringen uppges också vilja stryka punkten, men SD vill gå vidare.

– Sedan okt-nov har främst KD genom sitt näringsdepartement varit drivande att ge upp frågan och stryka Tidö-punkten. Man försökte skarpt få igenom detta redan innan styrgruppen startade men även på dess första möte, båda gångerna stoppades detta av SD och till viss del även L, står det i en rapport som Di har tagit del av.

LÄS MER: Kraftig SD-markering i "infekterad" fråga

LÄS MER: Uppgifter: Ilskan kokar i SD – “skadlig situation”

LÄS MER: Sverigedemokraterna vill skapa "ny invandringsfråga"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen