UPPGIFTER: Stämningen usel – SD kan fälla regeringen

2023 03 14

Irritationen och spänningarna uppges öka mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

Bland annat anses regeringen “försöka lura” SD när det gäller politiken i klimatfrågan, framhåller centralt placerade sverigedemokrater för Expressen.

– Det är ganska irriterat, och många onödiga konflikter som uppstår, uppger en källa till tidningen.

Tre känsliga frågor

Enligt uppgifterna förändrades stämningen kring årsskiftet, ett par månader efter att Tidöavtalet var på plats.

Nu beskrivs situationen av SD som en där de tre regeringspartierna, M, KD och L, “pratar ihop sig” och därmed underminerar Sverigedemokraternas position som konstellationens största parti.

Tre frågor som i synnerhet uppges vara särskilt svårlösta är alltså klimatet, vars hot SD tonar ned, anspråket på att vara med och utse nya myndighetschefer samt EU-frågor som exempelvis den om drivmedelspriserna.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppgav en SD-källa till Dagens Nyheter redan i januari, kopplat till just strandade förhandlingar av en snabb sänkning av reduktionsplikten.

Diskuterar att fälla regeringen

Enligt Expressen har det gått så långt att det inom SD diskuteras att fälla regeringsförslag i riksdagen som en markering.

Samtidigt slår källor i regeringskansliet ifrån sig anklagelser om att man skulle försöka blåsa SD på utlovat inflytande.

Partiet beskrivs istället som “naiva”.

– SD har haft en övertro på vad de kan få igenom. Det är nog en viss baksmälla efter valrörelsen som infinner sig när de förstår att allt de lovat inte kan bli verklighet, säger en regeringskälla till tidningen.

Fler uppgifter om sprickor

Uppgifterna om sprickorna mellan Tidöavtalspartierna kommer dagen efter att Dagens industri rapporterat om en annan splittring – mellan SD och KD.

I den frågan handlar det om att de två partierna är oense kring utredningen som ska se över möjligheterna att återstarta kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Mycket pekar på att utredningen kan rinna ut i sanden. Regeringen uppges också vilja stryka punkten, men SD vill gå vidare.

– Sedan okt-nov har främst KD genom sitt näringsdepartement varit drivande att ge upp frågan och stryka Tidö-punkten. Man försökte skarpt få igenom detta redan innan styrgruppen startade men även på dess första möte, båda gångerna stoppades detta av SD och till viss del även L, står det i  en rapport som Di har tagit del av.

LÄS MER: Kraftig SD-markering i "infekterad" fråga

LÄS MER: Uppgifter: Ilskan kokar i SD – “skadlig situation”

LÄS MER: Sverigedemokraterna vill skapa "ny invandringsfråga"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen