Under hösten har Socialdemokraterna varit hårt kritiserade efter avslöjanden om att det S-ägda bolaget AiP Media driver opinionsbildande konton utan att S framgår som avsändare.

Nu kräver Moderaterna en särskilt debatt i riksdagen om frågan – men riksdagens talman Andreas Norlén (M) säger nej.

Enligt uppgifter har han blivit hårt pressad av S.

”Vågade inte gå emot S”

S ska ha vägrat ta debatten om partiets sociala mediekonton, rapporterar TV4.

Och enligt uppgiftslämnare ska talman Andreas Norlén ha valt att säga nej till debatten – för att han inte vill ”reta upp” socialdemokrater.

– Han har varit pressad under hösten och vågade inte gå emot S, säger en källa till kanalen.

Det officiella skälet till att talmannen säger nej till den debatt som M har begärt, är att den inte anses uppfylla aktualitetskravet.

En särskild debatt i riksdagen ska hållas i nära anslutning till händelsen, medan den här debatten hade kunnat hållas tidigast i slutet av januari, enligt talmannens pressekreterare.

Men uppgiftslämnare menar alltså att det är annat som ligger bakom.

LÄS OCKSÅ: JUST NU: Börsrekord

”Vill inte ha bråk nu”

Enligt en källa vågar Andreas Norlén inte reta upp S, bland annat eftersom talmannen själv har varit i blåsväder under hösten.

– Han ville inte ha bråk nu efter att han kritiserats i medier för sina resor, säger källan till kanalen.

I november framkom uppgifter om att Andreas Norlén ofta tar med sin fru på tjänsteresor, på skattebetalarnas bekostnad – vilket bara får ske om det finns ”särskilda skäl” till det, har DN rapporterat.

M och SD frustrerade

Sedan talmannen tillträdde har hans fru Helena Norlén följd med på 35 av hans tjänsteresor, varav skattebetalarna har stått för notan vid 13 av tillfällena, enligt tidningen. Detta till en total kostnad på runt 110 000 kronor.

Rapporteringen har satt press på Norlén, samtidigt som alltså S har pressat på för att stoppa den särskilda riksdagsdebatt som Moderaterna har begärt.

Både M och SD uppges vara frustrerade över att talmannen väljer att stoppa debatten.

LÄS OCKSÅ: Slopa inkomstskatt för denna grupp - KD ger besked

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen