UPPGIFTER: Stor brist på vapen – Ryssland tar till drastisk åtgärd

2022 11 26

Ryssland tar till nya åtgärder för att avleda det ukrainska försvaret.

Rysslands lager av långdistansmissiler är så pass utarmat att det är sannolikt att man nu kommer ta bort spetsar från åldrande kärnvapenkryssningsmiliser och avfyra de obeväpnade raketerna mot Ukraina, uppger det brittiska försvarsministeriet enligt The Guardian.

Lockbete och avledning

Det brittiska försvarsministeriet menar att bilder visar vraket av en så kallad AS-15 Kent kryssningsmissil, som troligtvis designades på 1980 talet ”exklusivt som ett kärnkftaftssleveranssystem”.

Det brittiska försvarsministeriet twittrade.

– Stridsspetsen hade förmodligen ersatts av barlast. Även om ett sådant inert system fortfarande kommer att producera viss skada genom missilens kinetiska energi och eventuellt oanvänt bränsle, är det osannolikt att det kommer att uppnå tillförlitliga effekter mot avsedda mål. Ryssland hoppas nästan säkert att sådana missiler kommer att fungera som lockbete och avleda ukrainskt luftförsvar. Oavsett vad Ryssland har för avsikt, belyser denna improvisation nivån av utarmning i Rysslands lager av långdistansmissiler, rapporterar The Guardian.

Oro för ny kärnkraftskatastrof

Förra helgen inträffade nya explosioner vid det ryskkontrollerade kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja.

AFP rapporterade att oron nu ökar för en ny kärnkraftskatastrof.

Enligt chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA, Rafael Grossi, var ett robotnedslag ”meter, inte kilometer” från att träffa viktiga kärnsäkerhets- och säkerhetssystem vid anläggningen. En direkt träff skulle kunnat leda till en kärnkraftskatastrof, enligt Grossi.

– Vem det än är som skjuter, sluta med denna galenskap! Sa, IAEA-chefen enligt AFP.

Säkerhetszon runt anläggningen

Grossi, som vid upprepade tillfällen varnat för en ny kärnkraftskatastrof, har under kriget fört samtal med Moskva och Kyiv. Han vill upprätta en säkerhetszon runt anläggningen.

– En direkt skada på anläggningens reaktorer, i synnerhet i områdena för använt bränsle, kan få mycket allvarliga konsekvenser, sa Grossi i september.

Förra helgens beskjutning skadade flera byggnader i närheten av anläggningen. Bland annat skadades en radioaktivt avfalls- och lagringsbyggnad, enligt IAEA. Atomenergiorganet uppger dock att strålningsnivåerna på platsen är normala.

Tariq Rauf, en före detta IAEA-tjänsteman, framhåller att kärnkraftverket i Zaporizjzja vidtagit många extra säkerhetsåtgärder efter katastrofen vid kärnkraftverket Fukushima i Japan 2011.

Kommer ej använda kärnvapen

President Vladimir Putin har tidigare sagt att Ryssland kommer att försvara sitt territorium med alla tillgängliga medel, inklusive kärnvapen, om landet attackeras.

Reuters rapporterade dock under förra veckan att USA och Ryssland under ett möte i Ankara kommit överens om att inte använda kärnvapen.

Turkiets president Erdogan kommenterade överenskommelsen.

– Länderna ska mötas regelbundet för att förhindra ett tredje världskrig, sa han då enligt Reuters.

Foto: L. Jernejcic resp. President of Russia

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen