UPPGIFTER: Stor rysk ilska mot allierad

2022 08 30

Moskva uppges vara mycket missnöjda med flera vapenleveranser från Iran.

Rysslands allierade i Mellanöstern uppges ha stora problem med sina leveranser av militära drönare till de ryska trupperna i Ukraina.

Amerikanska uppgifter gör gällande att ryssarna upplever stora tekniska problem med de levererade drönarna.

Bekräftar uppgifterna

Flera underrättelsekällor bekräftar uppgifterna för Washington Post.

– Det finns flera buggar i systemet. Ryssarna är inte nöjda, säger en källa till tidningen.

En anonym tjänsteman i den amerikanska regeringen har även bekräftat teknikstrulet.

– Det har skett flera misslyckanden, säger han till AP.

Första leveransen

De iranska Mohajer- och Shahed-drönarna levererades för tio dagar sedan, trots att USA har varnat Iran för att stödja Ryssland.

Det var den första i en rad av planerade leveranser från Teheran till Moskva, rapporterar Sky News.

Tidigare har den ryska armén använt sig av militära drönare i en begränsad mängd jämfört med Ukrainas väpnade styrkor. Ukraina har flitigt använt sig av drönare för att slå ut ryska pansarfordon och militär infrastruktur.

Ska användas mot amerikanskt ”supervapen”

Ryssland planerar att införskaffa hundratals iransktillverkade drönare för att öka sina möjligheter att slå tillbaka mot det amerikanska robotsystemet HIMARS, som USA har levererat till Ukrainas armé.

Det amerikanska ”supervapnet” har beskrivits som en ”gamechanger” för Ukrainas väpnade styrkor i kampen mot de ryska ockupanterna.

Långdistansvapnet har gjort det möjligt för Ukraina att attackera mål långt bakom frontlinjen.

I slutet av juli uppgav Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov att ukrainsk militär har förstört 50 ryska ammunitionsdepåer med hjälp av det amerikanska robotsystemet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)