UPPGIFTER: Stort bakslag för Putins krigsplaner

2023 03 02

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varnat för att Rysslands krigsambitioner sträcker sig utanför Ukraina.

Under februaris EU-toppmöte i Bryssel presenterade Zelenskyj chockerande uppgifter.

Enligt presidenten har Ukrainas underrättelsetjänst avlyssnat ryska samtal som indikerar att Moskva planerar att invadera Ukrainas grannland Moldavien.

– De vill etablera kontroll över Moldavien. Vi har fångat upp rysk underrättelse som visar Rysslands plan att ta över Moldavien och förstöra deras demokrati, sa Zelenskyj.

Vill attackera via utbrytarregion

En potentiell rysk attack mot Moldavien skulle säkerligen gå via utbrytarrepubliken Transnistrien – en ryskstödd autonom region i östra Moldavien.

Misstankarna om ett sådant scenario stärktes i dagarna.

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu hävdade nyligen att ukrainska trupper planerar att klä ut sig till ryska soldater och attackera Transnistrien.

– Uttalandet kan vara början på en rysk falsk flagg-operation, kommenterar den amerikanska tankesmedjan Institutet for the Study of War.

Saknar kapacitet

Moldavien uppges dock inte behöva oroa sig för en närstående rysk invasion.

Moskva saknar i nuläget kapacitet för att öppna en ny front i kriget mot Ukraina, rapporterar Sky News med hänvisning till uppgifter från flera högt uppsatta ukrainska tjänstemän.

Även om Moskva plötsligt skulle hävda att Transnistrien attackerats saknar den ryska krigsmakten förmåga att svara på en sådan ”attack”.

Ryssland kommer inte kunna transportera soldater till Moldavien, enligt Natalia Humeniuk, talesperson för Ukrainas militär.

Landvägen är stängd. Därför skulle Moskva behöva flyga in ryska trupper.

– De skulle behöva korsa Natos eller Ukrainas luftrum, vilket skulle innebära stora problem, säger hon i ett uttalande.

Ryska trupper på plats

I nuläget är cirka 1 500 ryska soldater stationerade i Transnistrien.

Om de ryska trupperna planerar något är Ukraina förberedda.

– Våra styrkor är koncentrerade längs gränsen. Vi är tillräckligt många för att slå ner en attack om de skulle försöka något, säger Natalia Humeniuk.

Rysslands intressesfär

Moldavien är ett av Europas fattigaste länder och har till stor del på grund av den västliga utbrytarrepubliken Transnistrien inte lyckats bryta sig loss från Moskvas intressesfär.

Transnistrien är en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Kreml.

Ryska soldater har varit stationerade i regionen sedan början av 1990-talet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen