UPPGIFTER: Sverige får snabbspår in i Nato

2022 05 04

Sverige beräknas få ett snabbspår in i Nato.

Blixtsnabbt beslut

Insläppet kan ske blixtsnabb. Sverige kan bli godkänt som ett medlemsland efter endast två veckor, uppger flera diplomatiska källor för norska VG.

Källorna uppger att samma tidsplan även gäller för en finsk Natoansökan.

En svensk-finsk Natoansökan förväntas komma inom kort.

Så snabbt som möjligt

– Det handlar om att inte göra den här tiden längre än nödvändigt, säger Norges premiärminister Jonas Gahr Støre till VG.

Enligt premiärministern kan Stortinget i Norge kallas till ett extrainsatt möte under sommaren för att påskynda ett godkännande av medlemskapet.

– Det är en klar möjlighet, säger han.

Försöker krympa tidsfönstret

De diplomatiska källorna uppger att Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs stab i Bryssel, tillsammans med alliansens 30 medlemsländer, arbetar för att krympa tidsfönstret maximalt.

Två veckor anses vara den kortaste tiden som ansökningsprocessen kan pressas ner till, erfar VG.

Minst ett möte

Under denna tid måste Nato ha minst ett formellt förhandlingsmöte med vardera kandidatland för att klargöra formaliteterna för medlemskapet.

Därefter kommer ländernas medlemskap godkännas av samtliga regeringar i Natos 30 medlemsländer.

”En norrman som kan svara på det ”

På onsdagsmorgonen kommenterade Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) uppgifterna om ett snabbspår in i Nato. 

– Jag tror att det är en norrman i Bryssel som är närmast att svara på det, säger hon till VG och syftar på Nato-ledaren Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Lavinartad ökning av allvarlig sjukdom i Sverige

2026 03 31

Kronisk tarminflammation är en sjukdom som blir allt vanligare i hela världen.

Särskilt i Sverige är talen mycket höga, enligt en specialistläkare.

Bland barn har antalet drabbade nästan fördubblats de senaste decennierna.

”Kan vara något vi äter”

I kategorin inflammatoriska tarmsjukdomar ingår Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Det handlar om autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar tarmen, rapporterar TV4.

Sverige har bland de högsta talen av antal drabbade, uppger Rana Eizad, specialistläkare i internmedicin.

Forskning från Danmark om barn som har insjuknat mellan 1978 och 2020 visar på en trefaldig till fyrfaldig ökning. Från fyra per 100 000 barn före 1990, till 15 barn per 100 000 idag.

Orsakerna tros vara flera. Genetik har en stor påverkan, men även exempelvis vår kosthållning kan göra att sjukdomen blir vanligare.

– Troligtvis kan det vara något vi äter, den västerländska kosten som vi har. Tillgången till läkemedel och antibiotika har pekats ut som en bov, säger Rana Eizad till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

”Ska söka vård”

Vanliga symptom är att man har diarré och blod i avföringen.

Man kan också drabbas av ont i magen och magknip efter en måltid, enligt vårdsajten 1177.

Viktminskning och trötthet är andra vanliga symtom.

– Har man blod i avföringen ska man söka vård. Det brukar vara hemorrojder eller tarmfickor, men det ska man inte spekulera i, säger Rana Eizad till kanalen.

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som båda är inflammatoriska tarmsjukdomar, enligt 1177.

– Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen bli inflammerad, och inte bara tjocktarmen och ändtarmen, uppger vårdsajten.

Sjukdomarna kan också skiljas från IBS såtillvida att blod i avföringen inte är ett symptom på IBS.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är besvärliga, men kan behandlas.

– Crohns sjukdom går inte över, men med behandling kan du leva i stort sett som vanligt, skriver vårdsajten, och noterar samma sak om ulcerös kolit.

LÄS OCKSÅ: Eljätte betalar tillbaka pengar till kunder

Foto: O. Marketing

Text: Redaktionen