UPPGIFTER: Sverige och Finland är överens – ny Natoöverenskommelse

2023 02 14

Sverige accepterar att Finland kan gå före in i försvarsalliansen. 

Det rapporterar den finska tidningen Iltalehti med hänvisning till flera utrikes- och säkerhetspolitiska källor.

Enligt källorna finns det en ”ömsesidig förståelse” mellan de nordiska grannländerna.

Uttrycket innebär att länderna håller varandra informerade om vad som händer i båda ländernas ratificeringsprocesser.

Det betyder dock inte att Sverige och Finland nödvändigtvis kommer att gå med i Nato samtidigt.

– Finland har utryckt att en situation där man går med utan Sverige kan uppstå. Den svenska regeringen har svarat att man inte avser att sätta stopp för Finlands medlemskap, utan kommer att ge sitt stöd vid ett sådant scenario, rapporterar Iltalehti.

Då blir Sverige och Finland Natomedlemmar

Enligt tidningens uppgifter räknar Finland med att bli en fullvärdig medlem av Nato redan i mars.

Sverige uppges få vänta ytterligare några månader.

– Målet är att både Sverige och Finland ska vara fullvärdiga medlemmar innan Natotoppmötet i Vilnius, uppger Iltalehti.

Samtliga Natoländers ledare kommer att delta på mötet i Litauens huvudstad mellan den 11 och 12 juli.

Sveriges medlemskap beräknas vara klart senast vid denna tidpunkt då den nya  svenska antiterrorlagstiftningen beräknas träda i kraft i början av juni.

Finland kan däremot bli en fullvärdig medlem av Nato redan i mars, om Turkiet och Ungern godkänner den finska ansökan.

– Om det sker kommer Finland att gå med före Sverige, framhåller Iltalehti med hänvisning till källor med insyn.

Öppnar för att Finland kan gå före

Tidigare under tisdagen öppnade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för att Finland kan gå före i kön. 

– Huvudfrågan är inte om Finland och Sverige blir ratificerade tillsammans, utan att båda blir ratificerade som fullvärdiga medlemmar så snabbt som möjligt, sa Jens Stoltenberg på ett försvarsministermöte i Bryssel.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen