UPPGIFTER: Sverige och Finland är överens – ny Natoöverenskommelse

2023 02 14

Sverige och Finland är överens om en ny Natoöverenskommelse. 

Sverige accepterar att Finland kan gå före in i försvarsalliansen. 

Det rapporterar den finska tidningen Iltalehti med hänvisning till flera utrikes- och säkerhetspolitiska källor.

Enligt källorna finns det en ”ömsesidig förståelse” mellan de nordiska grannländerna.

Uttrycket innebär att länderna håller varandra informerade om vad som händer i båda ländernas ratificeringsprocesser.

Det betyder dock inte att Sverige och Finland nödvändigtvis kommer att gå med i Nato samtidigt.

– Finland har utryckt att en situation där man går med utan Sverige kan uppstå. Den svenska regeringen har svarat att man inte avser att sätta stopp för Finlands medlemskap, utan kommer att ge sitt stöd vid ett sådant scenario, rapporterar Iltalehti.

Då blir Sverige och Finland Natomedlemmar

Enligt tidningens uppgifter räknar Finland med att bli en fullvärdig medlem av Nato redan i mars.

Sverige uppges få vänta ytterligare några månader.

– Målet är att både Sverige och Finland ska vara fullvärdiga medlemmar innan Natotoppmötet i Vilnius, uppger Iltalehti.

Samtliga Natoländers ledare kommer att delta på mötet i Litauens huvudstad mellan den 11 och 12 juli.

Sveriges medlemskap beräknas vara klart senast vid denna tidpunkt då den nya  svenska antiterrorlagstiftningen beräknas träda i kraft i början av juni.

Finland kan däremot bli en fullvärdig medlem av Nato redan i mars, om Turkiet och Ungern godkänner den finska ansökan.

– Om det sker kommer Finland att gå med före Sverige, framhåller Iltalehti med hänvisning till källor med insyn.

Öppnar för att Finland kan gå före

Tidigare under tisdagen öppnade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för att Finland kan gå före i kön. 

– Huvudfrågan är inte om Finland och Sverige blir ratificerade tillsammans, utan att båda blir ratificerade som fullvärdiga medlemmar så snabbt som möjligt, sa Jens Stoltenberg på ett försvarsministermöte i Bryssel.

Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 26

”Ner med tsaren” – ryssar tar till gatorna i Moskva

2026 10 05

Ryssar har tagit till gatorna i huvudstaden.

En stor demonstration i Rysslands huvudstad urartade under gårdagen.

Slagrop med ”Ner med tsaren” hördes på gatorna – omkring 60 personer greps efter demonstrationen, rapporterar Kyiv Post.

Godkänd demonstration

Demonstrationen arrangerades av Rysslands kommunistparti, KPRF, och hade godkänts av Moskvas myndigheter.

Den hölls på söndagen nära monumentet över hjältarna från 1905 års revolution på Krasnopresnenskaja Zastava-torget. Enligt olika uppskattningar deltog mellan flera hundra och omkring 2 000 personer.

Demonstrationen hölls för att uppmärksamma årsdagen av den politiska krisen i Ryssland 1993, då landets parlament besköts.

Demonstrationen tog dock en oväntad vändning och urartade.

”Ner med tsaren”

Mot slutet av demonstrationen började deltagarna ropa flera regimkritiska slagord.

– Bland annat hördes ”Ner med tsaren”, ”För rättvisa val”, ”Vi vill ha frihet”, ”Ner med Roskomnadzor”, ”Nej till politiskt förtryck” och ”Frihet åt politiska fångar”, enligt ryska Telegramkanaler och organisationen OVD-Info.

Det var efter att slagorden började ropas som polisen började ingripa.

– När manifestationen avslutades genomförde polisen gripanden. Omkring 60 personer, huvudsakligen ungdomar, fördes in i fångtransportfordon, säger Dmitrij Novikovs, vice ordförande i centralkommittén för Rysslands kommunistparti (KPRF), i ett inlägg på Telegram.

Enligt uppgifter fanns 26 KPRF-medlemmar och omkring 30 medlemmar från partiet Jabloko bland de gripna, tillsammans med flera andra aktivister.

De fördes till flera polisstationer runt om i Moskva.

Ögonvittnen uppger samtidigt att polisen gick in i folkmassan och grep demonstranter med våld. OVD-Info rapporterade även anklagelser om att en polis sparkade en person som hade fallit till marken och att en annan deltagare drogs bort i håret.

Vissa av de gripna uppges senare ha släppts, medan andra fortfarande befann sig på polisstationer i väntan på domstolsförhandlingar, enligt ryska medier.

Krävde frihet för politiska fångar

Demonstranterna krävde också att politiska fångar skulle släppas.

Bland annat uttrycktes stöd för aktivisten Dmitry Morozov från Izjevsk, som greps av den ryska säkerhetstjänsten FSB den 2 oktober efter att ha kampanjat för en demonstration mot påstått valfusk.

Demonstranterna visade även stöd för KPRF-medlemmen Nikolai Bondarenko, som stoppades från att kandidera i valet till den ryska statsduman.

KPRF uppgav att partiet arbetade för att få de gripna frigivna och ge dem juridisk hjälp.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen