UPPGIFTER: Sverige slår larm till Nato

2024 09 11

Försvarsmakten i Sverige har slagit larm till militäralliansen Nato.

Uppgifterna kommer på onsdagsmorgonen efter tre incidenter med drönare som flugit över Arlanda flygplats utanför Stockholm.

Utöver den polisutredning som pågår har även Försvarsmakten kallats in som i sin tur upprättat en incidentrapport till Nato, uppger Ekot. 

Stämmer uppgifterna är det en rimlig åtgärd, menar Hans Liwång, docent i militärteknik vid Försvarshögskolan.

– Försvaret har mer än polisen av den signalspaningsutrustning som kan användas för att lokalisera signaler mellan drönare eller mellan drönare och marken, säger han till radion.

Tre dagar i rad

Den första incidenten ägde rum natten till måndagen. Minst fyra drönare observerades vid flygplatsen som akutstängde all flygtrafik under ett par timmars tid.

Enligt polisen rapporterades det om drönaraktivitet i Uppsala samma kväll innan larmet från Arlanda.

– De har rört sig i närheten av våra lokaler, alltså polisens lakor, sade Tobias Ahlen-Svalbro från polisen till UNT tidigare i veckan.

Under måndagskvällen observerades ännu en drönare vid Arlanda som störde flygtrafiken.

Igår, tisdag, hände det för tredje dagen i rad.

– Det har observerats drönare i direkt anslutning till flygplatsen, vilket har påverkat rörelsemönstret hur planen kan starta och landa, säger Eric Casselberg, som är tjänsteman i beredskap på Luftfartsverket, till SvD.

Experter: på polisens begäran

Efter den första incidenten inledde polisen en utredning om flygplatssabotage. Enligt experter som Ekot talat med är det sannolikt också polisen som kopplat in Försvarsmakten för att få hjälp.

Militären kan med sin utrustning både stoppa och störa drönare samt ta in information som skickas till drönarpiloten, vars plats också kan lokaliseras.

— Man kan säga mer om hur drönarna styrs och vilken information som skickats mellan marken och drönarna. Det skulle vara viktigt för utredningen av den här händelsen, säger Hans Liwång.

Enligt radiokanalens källor har Nato tagit emot den rapport som Försvaret upprättat, vilket ska följa reglerna för samarbetet i alliansen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen