UPPGIFTER: Sverige slår larm till Nato

2024 09 11

Försvarsmakten i Sverige har slagit larm till militäralliansen Nato.

Uppgifterna kommer på onsdagsmorgonen efter tre incidenter med drönare som flugit över Arlanda flygplats utanför Stockholm.

Utöver den polisutredning som pågår har även Försvarsmakten kallats in som i sin tur upprättat en incidentrapport till Nato, uppger Ekot.

Stämmer uppgifterna är det en rimlig åtgärd, menar Hans Liwång, docent i militärteknik vid Försvarshögskolan.

– Försvaret har mer än polisen av den signalspaningsutrustning som kan användas för att lokalisera signaler mellan drönare eller mellan drönare och marken, säger han till radion.

Tre dagar i rad

Den första incidenten ägde rum natten till måndagen. Minst fyra drönare observerades vid flygplatsen som akutstängde all flygtrafik under ett par timmars tid.

Enligt polisen rapporterades det om drönaraktivitet i Uppsala samma kväll innan larmet från Arlanda.

– De har rört sig i närheten av våra lokaler, alltså polisens lakor, sade Tobias Ahlen-Svalbro från polisen till UNT tidigare i veckan.

Under måndagskvällen observerades ännu en drönare vid Arlanda som störde flygtrafiken.

Igår, tisdag, hände det för tredje dagen i rad.

– Det har observerats drönare i direkt anslutning till flygplatsen, vilket har påverkat rörelsemönstret hur planen kan starta och landa, säger Eric Casselberg, som är tjänsteman i beredskap på Luftfartsverket, till SvD.

Experter: på polisens begäran

Efter den första incidenten inledde polisen en utredning om flygplatssabotage. Enligt experter som Ekot talat med är det sannolikt också polisen som kopplat in Försvarsmakten för att få hjälp.

Militären kan med sin utrustning både stoppa och störa drönare samt ta in information som skickas till drönarpiloten, vars plats också kan lokaliseras.

— Man kan säga mer om hur drönarna styrs och vilken information som skickats mellan marken och drönarna. Det skulle vara viktigt för utredningen av den här händelsen, säger Hans Liwång.

Enligt radiokanalens källor har Nato tagit emot den rapport som Försvaret upprättat, vilket ska följa reglerna för samarbetet i alliansen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen