UPPGIFTER: Sverige slår larm till Nato

2024 09 11

Försvarsmakten i Sverige har slagit larm till militäralliansen Nato.

Uppgifterna kommer på onsdagsmorgonen efter tre incidenter med drönare som flugit över Arlanda flygplats utanför Stockholm.

Utöver den polisutredning som pågår har även Försvarsmakten kallats in som i sin tur upprättat en incidentrapport till Nato, uppger Ekot. 

Stämmer uppgifterna är det en rimlig åtgärd, menar Hans Liwång, docent i militärteknik vid Försvarshögskolan.

– Försvaret har mer än polisen av den signalspaningsutrustning som kan användas för att lokalisera signaler mellan drönare eller mellan drönare och marken, säger han till radion.

Tre dagar i rad

Den första incidenten ägde rum natten till måndagen. Minst fyra drönare observerades vid flygplatsen som akutstängde all flygtrafik under ett par timmars tid.

Enligt polisen rapporterades det om drönaraktivitet i Uppsala samma kväll innan larmet från Arlanda.

– De har rört sig i närheten av våra lokaler, alltså polisens lakor, sade Tobias Ahlen-Svalbro från polisen till UNT tidigare i veckan.

Under måndagskvällen observerades ännu en drönare vid Arlanda som störde flygtrafiken.

Igår, tisdag, hände det för tredje dagen i rad.

– Det har observerats drönare i direkt anslutning till flygplatsen, vilket har påverkat rörelsemönstret hur planen kan starta och landa, säger Eric Casselberg, som är tjänsteman i beredskap på Luftfartsverket, till SvD.

Experter: på polisens begäran

Efter den första incidenten inledde polisen en utredning om flygplatssabotage. Enligt experter som Ekot talat med är det sannolikt också polisen som kopplat in Försvarsmakten för att få hjälp.

Militären kan med sin utrustning både stoppa och störa drönare samt ta in information som skickas till drönarpiloten, vars plats också kan lokaliseras.

— Man kan säga mer om hur drönarna styrs och vilken information som skickats mellan marken och drönarna. Det skulle vara viktigt för utredningen av den här händelsen, säger Hans Liwång.

Enligt radiokanalens källor har Nato tagit emot den rapport som Försvaret upprättat, vilket ska följa reglerna för samarbetet i alliansen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


22 maj 26

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt 

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen