UPPGIFTER: Tobias Billström stoppad vid gränsen

2023 10 03

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) fick inte komma in i Ukraina.

Planen var att ministern skulle delta i det toppmöte som ägde rum i den ukrainska huvudstaden Kyiv under gårdagen, måndag.

Men så blev det inte.

Tobias Billström fick inte lov att komma in i landet, uppger diplomatkällor till österrikiska Die Presse.

Glömde passet

Det var på gränsen mellan Polen och Ukraina som det blev tvärstopp för den svenska ministern.

Enligt samma uppgiftslämnare ska det ha berott på att Tobias Billström inte hade med sig sitt pass.

Han hade glömt det och nekades därför inträde.

Den åtta timmar långa tågresan uteblev därmed för utrikesministern, vars pressekreterare Tom Samuelsson har bekräftat att Billström inte var på plats i Kyiv.

– Det uppstod ett logistiskt hinder, framhåller Tom Samuelsson i ett sms till Omni.

Pressekreteraren vill dock inte utveckla vad hinderna bestod av och varken bekräftar eller dementerar att Tobias Billström hade glömt sitt pass.

– I övrigt kommenterar vi inte detaljer om statsrådets resor.

"Historisk händelse"

Mötet i Kyiv var första gången som alla EU:s 27 utrikesministrar skulle träffas i ett landet som inte är medlem i samma union.

– Det här är en historisk händelse, konstaterade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba tillsammans med EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt Kyiv Post.

– Eftersom utrikesrådet för första gången någonsin kommer att sitta utanför sina nuvarande gränser – utanför EU:s gränser – men inom Europeiska unionens framtida gränser, fortsatte Dmytro Kuleba.

Har kandidatstatus

Mötet ägde rum samtidigt som Ukraina driver på att för gå med i EU inom den närmsta framtiden, efter att ha tilldelats kandidatstatus i juni förra året.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, uttryckte  EU-rådets ordförande Charles Michel på X, tidigare Twitter, efter det beskedet.

Positiva tongångar

Flera ministrar var fortsatt positiva efter måndagens möte.

– Det var riktigt viktigt att träffas här idag för att visa vår solidaritet med Ukraina, sade exempelvis Nederländernas utrikesminister Hanke Bruins Slot.

Förutom Tobias Billström missade även Lettlands och Polens utrikesministrar mötet, enligt Die Presse.

Tidningen uppger att de var sjuka i covid-19.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen