UPPGIFTER: Tobias Billström stoppad vid gränsen

2023 10 03

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) fick inte komma in i Ukraina.

Planen var att ministern skulle delta i det toppmöte som ägde rum i den ukrainska huvudstaden Kyiv under gårdagen, måndag.

Men så blev det inte.

Tobias Billström fick inte lov att komma in i landet, uppger diplomatkällor till österrikiska Die Presse.

Glömde passet

Det var på gränsen mellan Polen och Ukraina som det blev tvärstopp för den svenska ministern.

Enligt samma uppgiftslämnare ska det ha berott på att Tobias Billström inte hade med sig sitt pass.

Han hade glömt det och nekades därför inträde.

Den åtta timmar långa tågresan uteblev därmed för utrikesministern, vars pressekreterare Tom Samuelsson har bekräftat att Billström inte var på plats i Kyiv.

– Det uppstod ett logistiskt hinder, framhåller Tom Samuelsson i ett sms till Omni.

Pressekreteraren vill dock inte utveckla vad hinderna bestod av och varken bekräftar eller dementerar att Tobias Billström hade glömt sitt pass.

– I övrigt kommenterar vi inte detaljer om statsrådets resor.

"Historisk händelse"

Mötet i Kyiv var första gången som alla EU:s 27 utrikesministrar skulle träffas i ett landet som inte är medlem i samma union.

– Det här är en historisk händelse, konstaterade Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba tillsammans med EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt Kyiv Post.

– Eftersom utrikesrådet för första gången någonsin kommer att sitta utanför sina nuvarande gränser – utanför EU:s gränser – men inom Europeiska unionens framtida gränser, fortsatte Dmytro Kuleba.

Har kandidatstatus

Mötet ägde rum samtidigt som Ukraina driver på att för gå med i EU inom den närmsta framtiden, efter att ha tilldelats kandidatstatus i juni förra året.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis till Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, uttryckte  EU-rådets ordförande Charles Michel på X, tidigare Twitter, efter det beskedet.

Positiva tongångar

Flera ministrar var fortsatt positiva efter måndagens möte.

– Det var riktigt viktigt att träffas här idag för att visa vår solidaritet med Ukraina, sade exempelvis Nederländernas utrikesminister Hanke Bruins Slot.

Förutom Tobias Billström missade även Lettlands och Polens utrikesministrar mötet, enligt Die Presse.

Tidningen uppger att de var sjuka i covid-19.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen