UPPGIFTER: Trots enorma förluster – ändrar inte strategi

2022 04 11

En enorm kolonn av ryska militärfordon närmar sig Ukrainas östra delar enligt flera rapporter.

En taktik som ryska styrkor påstridigt fortsatt använda sig av under kriget i Ukraina, trots att ”köra ner kolonner längst vägen” har visat sig vara en väldigt sårbar taktik som möjliggjort för förödande ukrainska motattacker.

Skjuter vilt

– Vid bakhåll är de ryska styrkorna oförmögna att svara. De skjuter vilt, men kan inte avgöra var motståndarna kommer ifrån, säger en västerländsk tjänsteman till The Guardian.

Han konstaterar att det till stor del beror på den enormt dåliga förberedelse som den ryska militären fick inför invasionen av Ukraina.

– Det är fortfarande helt otroligt att se, säger tjänstemannen.

Stora förluster

Enligt de senaste uppgifterna från Ukrainas Väpnade Styrkor har Ryssland lidit stora förluster i kriget.

Så här ser siffrorna ut.

Soldater och stridsvagnar

19 500 Ryska soldater dödade

725 stridsvagnar

Flygfarkoster

154 stridsflygplan

137 helikoptrar

119 drönare

Övriga stridsfordon och utrustning

1923 pansarfordon

347 artillerisystem

111 artilleriramper

55 anti-flygvapensystem

1287 fordon

7 fartyg

76 bränsletankar

Siffrorna är preliminära.

Mobiliserar igen

Samtidigt rapporterar flera västerländska tjänstemän om att Ryssland på nytt mobiliserar inför en stundande storskalig attack i östra Ukraina.

Det huvudsakliga militära målet i östra Ukraina är att inta regionen Donbass.

– Vi förväntar oss att Ryssland fördubblar eller till och med tredubblar sina styrkor i Donbass, säger en källa till The Guardian.

Foto: Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen

Jättelik ökning i ny mätning

2026 10 22

Förra veckan konstaterades att Moderaterna stod för en ökning på fyra procentenheter i Novus senaste mätning.

Nu får Ulf Kristersson (M) ytterligare skäl att jubla.

Hans förtroendesiffror stiger med hela sju procentenheter. Nu uppger 45 procent av respondenterna att de har mycket eller ganska stort förtroende för M-ledaren i Verians senaste mätning.

Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, rapporterar SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, säger kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion.

Stort ras för Dadgostar

Dystrare läsning är det dock för Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Hon faller med åtta procentenheter. Ett ras som innebär en bottennoering på 11 procent – värsta på sex år.

– Så här lågt förtroende har hon inte haft sedan hon valdes 2020, säger Elisabeth Marmorstein.

Även det beskedet går i linje med Novus mätning från förra veckan, då Vänsterpartiet föll 1,2 procentenheter till den nya opinionssiffran på 7,2 procent.

Kräver omröstning

Under veckan ska Elisabeth Thand Ringqvist (C), som innehar sonderingsuppdraget, träffa alla partiledare. Bland annat just Ulf Kristersson. Tidigare i veckan sade statsministern att sonderingsuppdraget måste avslutas med en statsministeromröstning.

Blir det ingen ny regering är han själv öppen att ta nästa sonderingsuppdrag.

Men då måste någonting i de parlamentariska förutsättningarna ha förändrats.

– Det är ingen mening så länge det är uppenbart att det finns en majoritet som vill att Socialdemokraterna ska leda nästa regering, säger Kristersson till Expressen.

Hela mätningen

Här är Verians nya förtroendemätning uppdaterad 22 oktober.

Ulf Kristersson (M) 45 +7

Ebba Busch (KD) 41 -1

Magdalena Andersson (S) 40 +3

Jimmie Åkesson (SD) 33 +2

Amanda Lind (MP) 24 +3

Simona Mohamsson (L) 20 +1

Elisabeth Thand Ringqvist (C) 18 +/-0

Daniel Helldén (MP) 13 +1

Nooshi Dadgostar (V) 11 -8

Källa: SVT/Verian.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen