UPPGIFTER: Trump följer extrem handlingsplan – har förnekat kännedom

2025 01 31

Donald Trump tycks följa en omdiskuterad och kontroversiell handlingsplan som han tidigare sagt att han inte läst, enligt uppgifter.

USA:s president Donald Trump har tidigare tagit avstånd ifrån det omdiskuterade och kontroversiella dokumentet ”Project 2025”, som har tagits fram av tankesmedjan The Heritage Foundation.

Dokumentet har av kritiker beskrivits som en plan för att omvandla USA till en auktoritär stat.

I valrörelsen 2024 menade Donald Trump att han inte hade läst dokumentet.

– Jag har ingenting med Project 2025 att göra. Det finns där ute. Jag har inte läst det. Jag vill inte läsa det, sade Trump, enligt CNN.

Men nu visar en genomgång att Trump under sin första tid som president redan har genomfört mycket av det som Project 2025 föreslår.

Överensstämmer till två tredjedelar

En genomgång som CNN har gjort av Donald Trumps 53 första verkställande order och åtgärder som nytillträdd president, visar att mycket stämmer in på planerna i Project 2025.

Mer än två tredjedelar av Trumps åtgärder under sin första vecka som president återfinns som förslag i Project 2025-dokumentet ”Mandate for Leadership”, enligt kanalen.

Det handlar dels om väntade åtgärder såsom att slå ned på illegal invandring, avveckla mångfalds- och integrationsinitiativ samt ta bort miljörestriktioner för bland annat oljeindustrin.

Men det gäller också mer oväntade åtgärder. Trump har bland annat öppnat för att lägga ner USA:s säkerhetsdepartement för katastrofer och krig, Federal Emergency Management Agency, vilket har förvånat hans medarbetare. Men även det förslaget finns med i Project 2025:s planer.

Andra exempel inkluderar ”snabbt och hårt” bestraffande av länder som inte tar emot migranter som deporteras från USA.

“Exakt det arbete vi tänkte göra”

Paul Dans på Heritage Foundation håller med CNN om att Trump tycks följa de planer som målas upp i Project 2025.

– Det här är exakt det arbete vi tänkte göra. Det är fortfarande i de tidiga första stadierna av att bära frukt, men vi ville försäkra oss om att presidenten var redo att sätta igång redan första dagen. Snabbheten och djupet i det de har rullat ut så här snabbt är ett bevis på det arbete som gjorts i Project 2025 och andra presidentövergångsprojekt, säger han till kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Planer för att förvandla USA till diktatur avslöjade

Foto: Trump White House Archived

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen