UPPGIFTER: Trump följer extrem handlingsplan – har förnekat kännedom

2025 01 31

Donald Trump tycks följa en omdiskuterad och kontroversiell handlingsplan som han tidigare sagt att han inte läst, enligt uppgifter.

USA:s president Donald Trump har tidigare tagit avstånd ifrån det omdiskuterade och kontroversiella dokumentet ”Project 2025”, som har tagits fram av tankesmedjan The Heritage Foundation.

Dokumentet har av kritiker beskrivits som en plan för att omvandla USA till en auktoritär stat.

I valrörelsen 2024 menade Donald Trump att han inte hade läst dokumentet.

– Jag har ingenting med Project 2025 att göra. Det finns där ute. Jag har inte läst det. Jag vill inte läsa det, sade Trump, enligt CNN.

Men nu visar en genomgång att Trump under sin första tid som president redan har genomfört mycket av det som Project 2025 föreslår.

Överensstämmer till två tredjedelar

En genomgång som CNN har gjort av Donald Trumps 53 första verkställande order och åtgärder som nytillträdd president, visar att mycket stämmer in på planerna i Project 2025.

Mer än två tredjedelar av Trumps åtgärder under sin första vecka som president återfinns som förslag i Project 2025-dokumentet ”Mandate for Leadership”, enligt kanalen.

Det handlar dels om väntade åtgärder såsom att slå ned på illegal invandring, avveckla mångfalds- och integrationsinitiativ samt ta bort miljörestriktioner för bland annat oljeindustrin.

Men det gäller också mer oväntade åtgärder. Trump har bland annat öppnat för att lägga ner USA:s säkerhetsdepartement för katastrofer och krig, Federal Emergency Management Agency, vilket har förvånat hans medarbetare. Men även det förslaget finns med i Project 2025:s planer.

Andra exempel inkluderar ”snabbt och hårt” bestraffande av länder som inte tar emot migranter som deporteras från USA.

“Exakt det arbete vi tänkte göra”

Paul Dans på Heritage Foundation håller med CNN om att Trump tycks följa de planer som målas upp i Project 2025.

– Det här är exakt det arbete vi tänkte göra. Det är fortfarande i de tidiga första stadierna av att bära frukt, men vi ville försäkra oss om att presidenten var redo att sätta igång redan första dagen. Snabbheten och djupet i det de har rullat ut så här snabbt är ett bevis på det arbete som gjorts i Project 2025 och andra presidentövergångsprojekt, säger han till kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Planer för att förvandla USA till diktatur avslöjade

Foto: Trump White House Archived

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen