UPPGIFTER: Trump följer extrem handlingsplan – har förnekat kännedom

2025 01 31

Donald Trump tycks följa en omdiskuterad och kontroversiell handlingsplan som han tidigare sagt att han inte läst, enligt uppgifter.

USA:s president Donald Trump har tidigare tagit avstånd ifrån det omdiskuterade och kontroversiella dokumentet ”Project 2025”, som har tagits fram av tankesmedjan The Heritage Foundation.

Dokumentet har av kritiker beskrivits som en plan för att omvandla USA till en auktoritär stat.

I valrörelsen 2024 menade Donald Trump att han inte hade läst dokumentet.

– Jag har ingenting med Project 2025 att göra. Det finns där ute. Jag har inte läst det. Jag vill inte läsa det, sade Trump, enligt CNN.

Men nu visar en genomgång att Trump under sin första tid som president redan har genomfört mycket av det som Project 2025 föreslår.

Överensstämmer till två tredjedelar

En genomgång som CNN har gjort av Donald Trumps 53 första verkställande order och åtgärder som nytillträdd president, visar att mycket stämmer in på planerna i Project 2025.

Mer än två tredjedelar av Trumps åtgärder under sin första vecka som president återfinns som förslag i Project 2025-dokumentet ”Mandate for Leadership”, enligt kanalen.

Det handlar dels om väntade åtgärder såsom att slå ned på illegal invandring, avveckla mångfalds- och integrationsinitiativ samt ta bort miljörestriktioner för bland annat oljeindustrin.

Men det gäller också mer oväntade åtgärder. Trump har bland annat öppnat för att lägga ner USA:s säkerhetsdepartement för katastrofer och krig, Federal Emergency Management Agency, vilket har förvånat hans medarbetare. Men även det förslaget finns med i Project 2025:s planer.

Andra exempel inkluderar ”snabbt och hårt” bestraffande av länder som inte tar emot migranter som deporteras från USA.

“Exakt det arbete vi tänkte göra”

Paul Dans på Heritage Foundation håller med CNN om att Trump tycks följa de planer som målas upp i Project 2025.

– Det här är exakt det arbete vi tänkte göra. Det är fortfarande i de tidiga första stadierna av att bära frukt, men vi ville försäkra oss om att presidenten var redo att sätta igång redan första dagen. Snabbheten och djupet i det de har rullat ut så här snabbt är ett bevis på det arbete som gjorts i Project 2025 och andra presidentövergångsprojekt, säger han till kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Planer för att förvandla USA till diktatur avslöjade

Foto: Trump White House Archived

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen