UPPGIFTER: Trump följer extrem handlingsplan – har förnekat kännedom

2025 01 31

Donald Trump tycks följa en omdiskuterad och kontroversiell handlingsplan som han tidigare sagt att han inte läst, enligt uppgifter.

USA:s president Donald Trump har tidigare tagit avstånd ifrån det omdiskuterade och kontroversiella dokumentet ”Project 2025”, som har tagits fram av tankesmedjan The Heritage Foundation.

Dokumentet har av kritiker beskrivits som en plan för att omvandla USA till en auktoritär stat.

I valrörelsen 2024 menade Donald Trump att han inte hade läst dokumentet.

– Jag har ingenting med Project 2025 att göra. Det finns där ute. Jag har inte läst det. Jag vill inte läsa det, sade Trump, enligt CNN.

Men nu visar en genomgång att Trump under sin första tid som president redan har genomfört mycket av det som Project 2025 föreslår.

Överensstämmer till två tredjedelar

En genomgång som CNN har gjort av Donald Trumps 53 första verkställande order och åtgärder som nytillträdd president, visar att mycket stämmer in på planerna i Project 2025.

Mer än två tredjedelar av Trumps åtgärder under sin första vecka som president återfinns som förslag i Project 2025-dokumentet ”Mandate for Leadership”, enligt kanalen.

Det handlar dels om väntade åtgärder såsom att slå ned på illegal invandring, avveckla mångfalds- och integrationsinitiativ samt ta bort miljörestriktioner för bland annat oljeindustrin.

Men det gäller också mer oväntade åtgärder. Trump har bland annat öppnat för att lägga ner USA:s säkerhetsdepartement för katastrofer och krig, Federal Emergency Management Agency, vilket har förvånat hans medarbetare. Men även det förslaget finns med i Project 2025:s planer.

Andra exempel inkluderar ”snabbt och hårt” bestraffande av länder som inte tar emot migranter som deporteras från USA.

“Exakt det arbete vi tänkte göra”

Paul Dans på Heritage Foundation håller med CNN om att Trump tycks följa de planer som målas upp i Project 2025.

– Det här är exakt det arbete vi tänkte göra. Det är fortfarande i de tidiga första stadierna av att bära frukt, men vi ville försäkra oss om att presidenten var redo att sätta igång redan första dagen. Snabbheten och djupet i det de har rullat ut så här snabbt är ett bevis på det arbete som gjorts i Project 2025 och andra presidentövergångsprojekt, säger han till kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Planer för att förvandla USA till diktatur avslöjade

Foto: Trump White House Archived

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen