UPPGIFTER: Trump ger Europa chockbesked om Nato

2024 12 20

Donald Trump uppges komma med ett stenhårt krav på Natos medlemsländer.

Donald Trump har länge varit missnöjd med hur Nato fungerar.

Han anser bland annat att de västeuropeiska länderna tar för lite ansvar för sin egen säkerhet.

Nu kommer uppgifter om att den tillträdande amerikanska presidenten kommer att ställa ett blytungt krav på Natos medlemsländer, rapporterar Financial Times.

Ställer hårt krav

Trump kommer att kräva att Natos medlemsländer ska lägga hela 5 procent av sin BNP på det egna försvaret, uppger tidningen.

I dagsläget krävs bara att Natomedlemmar lägger 2 procent av BNP på försvarsutgifter.

9 av Natos medlemsländer uppnår inte ens det målet.

Men enligt källor till Financial Times har medlemmar ur Donald Trumps team framfört till europeiska tjänstemän att de alltså kommer att kräva att alla Natoländer lägger 5 procent på försvaret.

Hård retorik

Beskedet från Trump och hans team kan dock vara ett förhandlingsbud, uppger tidningen. Det är möjligt att Trump i praktiken skulle nöja sig med mellan 3 och 3,5 procent.

Trump har tidigare varit väldigt hård i sin retorik om europeiska Natomedlemmar som han anser inte tar tillräckligt stort ansvar för sin egen säkerhet.

Han har bland annat sagt att han skulle ”uppmuntra” Ryssland att attackera Natomedlemmar som inte uppfyller Natos krav när det gäller försvarsutgifter.

Donald Trump är dock inte ensam om att sätta press på Europa när det gäller försvarsutgifter.

Även Natochefen ställer krav

Även Natochefen Mark Rutte har nyligen gått ut och uttalat sig i frågan.

Han anser att Europa måste skifta till ett tankesätt som är mer anpassat efter att vi lever i krigstider, rapporterade BBC tidigare i december.

Mark Rutte påpekade att de europeiska Natomedlemmarna spenderade uppemot 3 procent av sin BNP på försvaret under Kalla kriget.

– Om vi inte spenderar mer tillsammans nu för att förebygga krig, kommer vi att betala ett mycket, mycket, mycket högre pris längre fram för att utkämpa det, sade Mark Rutte, enligt kanalen.

Han tillade att Ryssland lägger en tredjedel av sin statsbudget på militären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen