UPPGIFTER: Trump ger Europa chockbesked om Nato

2024 12 20

Donald Trump uppges komma med ett stenhårt krav på Natos medlemsländer.

Donald Trump har länge varit missnöjd med hur Nato fungerar.

Han anser bland annat att de västeuropeiska länderna tar för lite ansvar för sin egen säkerhet.

Nu kommer uppgifter om att den tillträdande amerikanska presidenten kommer att ställa ett blytungt krav på Natos medlemsländer, rapporterar Financial Times.

Ställer hårt krav

Trump kommer att kräva att Natos medlemsländer ska lägga hela 5 procent av sin BNP på det egna försvaret, uppger tidningen.

I dagsläget krävs bara att Natomedlemmar lägger 2 procent av BNP på försvarsutgifter.

9 av Natos medlemsländer uppnår inte ens det målet.

Men enligt källor till Financial Times har medlemmar ur Donald Trumps team framfört till europeiska tjänstemän att de alltså kommer att kräva att alla Natoländer lägger 5 procent på försvaret.

Hård retorik

Beskedet från Trump och hans team kan dock vara ett förhandlingsbud, uppger tidningen. Det är möjligt att Trump i praktiken skulle nöja sig med mellan 3 och 3,5 procent.

Trump har tidigare varit väldigt hård i sin retorik om europeiska Natomedlemmar som han anser inte tar tillräckligt stort ansvar för sin egen säkerhet.

Han har bland annat sagt att han skulle ”uppmuntra” Ryssland att attackera Natomedlemmar som inte uppfyller Natos krav när det gäller försvarsutgifter.

Donald Trump är dock inte ensam om att sätta press på Europa när det gäller försvarsutgifter.

Även Natochefen ställer krav

Även Natochefen Mark Rutte har nyligen gått ut och uttalat sig i frågan.

Han anser att Europa måste skifta till ett tankesätt som är mer anpassat efter att vi lever i krigstider, rapporterade BBC tidigare i december.

Mark Rutte påpekade att de europeiska Natomedlemmarna spenderade uppemot 3 procent av sin BNP på försvaret under Kalla kriget.

– Om vi inte spenderar mer tillsammans nu för att förebygga krig, kommer vi att betala ett mycket, mycket, mycket högre pris längre fram för att utkämpa det, sade Mark Rutte, enligt kanalen.

Han tillade att Ryssland lägger en tredjedel av sin statsbudget på militären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)