UPPGIFTER: Trump ger Europa chockbesked om Nato

2024 12 20

Donald Trump uppges komma med ett stenhårt krav på Natos medlemsländer.

Donald Trump har länge varit missnöjd med hur Nato fungerar.

Han anser bland annat att de västeuropeiska länderna tar för lite ansvar för sin egen säkerhet.

Nu kommer uppgifter om att den tillträdande amerikanska presidenten kommer att ställa ett blytungt krav på Natos medlemsländer, rapporterar Financial Times.

Ställer hårt krav

Trump kommer att kräva att Natos medlemsländer ska lägga hela 5 procent av sin BNP på det egna försvaret, uppger tidningen.

I dagsläget krävs bara att Natomedlemmar lägger 2 procent av BNP på försvarsutgifter.

9 av Natos medlemsländer uppnår inte ens det målet.

Men enligt källor till Financial Times har medlemmar ur Donald Trumps team framfört till europeiska tjänstemän att de alltså kommer att kräva att alla Natoländer lägger 5 procent på försvaret.

Hård retorik

Beskedet från Trump och hans team kan dock vara ett förhandlingsbud, uppger tidningen. Det är möjligt att Trump i praktiken skulle nöja sig med mellan 3 och 3,5 procent.

Trump har tidigare varit väldigt hård i sin retorik om europeiska Natomedlemmar som han anser inte tar tillräckligt stort ansvar för sin egen säkerhet.

Han har bland annat sagt att han skulle ”uppmuntra” Ryssland att attackera Natomedlemmar som inte uppfyller Natos krav när det gäller försvarsutgifter.

Donald Trump är dock inte ensam om att sätta press på Europa när det gäller försvarsutgifter.

Även Natochefen ställer krav

Även Natochefen Mark Rutte har nyligen gått ut och uttalat sig i frågan.

Han anser att Europa måste skifta till ett tankesätt som är mer anpassat efter att vi lever i krigstider, rapporterade BBC tidigare i december.

Mark Rutte påpekade att de europeiska Natomedlemmarna spenderade uppemot 3 procent av sin BNP på försvaret under Kalla kriget.

– Om vi inte spenderar mer tillsammans nu för att förebygga krig, kommer vi att betala ett mycket, mycket, mycket högre pris längre fram för att utkämpa det, sade Mark Rutte, enligt kanalen.

Han tillade att Ryssland lägger en tredjedel av sin statsbudget på militären.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen