UPPGIFTER: Trump säger ja till jätteevenemang i Ryssland

2025 01 16

– En stor gäst från USA förväntas delta i 9 maj-firandet.

Det säger en källa nära Kreml enligt den oberoende nyhetsbyrån Meduza.

Firandet som åsyftas är Rysslands årliga militärparad på Röda torget i Moskva.

Den så kallade ”Segerdagen” är en högtidsdag i Ryssland som firas den 9 maj varje år. Nationen firar segern över Nazityskland i andra världskriget med pompa och ståt.

Uppgifter: Trump ger grönt ljus

USA har inte medverkat på högtidsdagen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Men när Donald Trump tillträder som president väntas landet svänga i frågan.

Trump kommer sannolikt att skicka en representant till Moskva, enligt Kreml-källan.

Och det rör sig troligtvis om ett riktigt stort namn.

– Putin förväntar sig en stor gäst från USA den 9 maj, säger källan till Meduza.

Källan specificerar inte vem gästen kan vara, men nämner den nyvalda presidenten vid namn.

– Om det är Trump vore det fantastiskt.

Kravet på Putin: Presentera seger

Enligt en källa nära Putin har pressen på diktatorn ökat inför årets militärparad. Det utdragna kriget i Ukraina pekas ut som det största bekymret.

– Han kommer bli tvungen att presentera någon form av seger när det gäller det pågående kriget i Ukraina, framhåller källan enligt Meduza.

Det råder dock stor osäkerhet kring vilken ”seger” Putin kommer tala om.

–Här är huvudfrågan: kommer ett fredsavtal eller eldupphör att vara på plats? Det är inte säkert att det kommer vara det... Jag tror att vi kommer att tala om befrielsen av Donbass (Ukrainas Luhansk- och Donetsk-regioner) som en seger just nu, säger källan.

Saknar pengar

En annan källa uppger att det kommer bli ett ”blygsamt firande” av Segerdagen.

Moskva har inte råd att anordna ett storskaligt firande på grund av krigets kostnader och västvärldens sanktioner.

Sedan krigets början har Rysslands militärutgifter fyrdubblats. Samtidigt har inflationen skjutit i höjden och många industrier går på knäna.

Trots det fortsätter Kreml att sprida propaganda för att försöka framställa den ryska ekonomin som mer välfungerande än vad den är.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har uppmanat omvärlden att inte köpa lögnerna.

– Det är tydligt att rysk ekonomi inte fungerar så väl som Putin vill få det att verka. Resurser töms ut till krigsindustrin och ekonomin är överhettad. Man kan se att det finns stora frågetecken kring officiella siffror, sade hon under ett seminarium om den ekonomiska utvecklingen i Ryssland.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen