UPPGIFTER: Trump säger ja till jätteevenemang i Ryssland

2025 01 16

– En stor gäst från USA förväntas delta i 9 maj-firandet.

Det säger en källa nära Kreml enligt den oberoende nyhetsbyrån Meduza.

Firandet som åsyftas är Rysslands årliga militärparad på Röda torget i Moskva.

Den så kallade ”Segerdagen” är en högtidsdag i Ryssland som firas den 9 maj varje år. Nationen firar segern över Nazityskland i andra världskriget med pompa och ståt.

Uppgifter: Trump ger grönt ljus

USA har inte medverkat på högtidsdagen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Men när Donald Trump tillträder som president väntas landet svänga i frågan.

Trump kommer sannolikt att skicka en representant till Moskva, enligt Kreml-källan.

Och det rör sig troligtvis om ett riktigt stort namn.

– Putin förväntar sig en stor gäst från USA den 9 maj, säger källan till Meduza.

Källan specificerar inte vem gästen kan vara, men nämner den nyvalda presidenten vid namn.

– Om det är Trump vore det fantastiskt.

Kravet på Putin: Presentera seger

Enligt en källa nära Putin har pressen på diktatorn ökat inför årets militärparad. Det utdragna kriget i Ukraina pekas ut som det största bekymret.

– Han kommer bli tvungen att presentera någon form av seger när det gäller det pågående kriget i Ukraina, framhåller källan enligt Meduza.

Det råder dock stor osäkerhet kring vilken ”seger” Putin kommer tala om.

–Här är huvudfrågan: kommer ett fredsavtal eller eldupphör att vara på plats? Det är inte säkert att det kommer vara det... Jag tror att vi kommer att tala om befrielsen av Donbass (Ukrainas Luhansk- och Donetsk-regioner) som en seger just nu, säger källan.

Saknar pengar

En annan källa uppger att det kommer bli ett ”blygsamt firande” av Segerdagen.

Moskva har inte råd att anordna ett storskaligt firande på grund av krigets kostnader och västvärldens sanktioner.

Sedan krigets början har Rysslands militärutgifter fyrdubblats. Samtidigt har inflationen skjutit i höjden och många industrier går på knäna.

Trots det fortsätter Kreml att sprida propaganda för att försöka framställa den ryska ekonomin som mer välfungerande än vad den är.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har uppmanat omvärlden att inte köpa lögnerna.

– Det är tydligt att rysk ekonomi inte fungerar så väl som Putin vill få det att verka. Resurser töms ut till krigsindustrin och ekonomin är överhettad. Man kan se att det finns stora frågetecken kring officiella siffror, sade hon under ett seminarium om den ekonomiska utvecklingen i Ryssland.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen