UPPGIFTER: Trumps USA förlorar gigantisk affär – går till Sverige i stället

2025 05 04

En jätteaffär, där Kanada åtagit sig att köpa nästan hundra stridsflygplan från USA, håller på att gå i stöpet. Nu kan beställningen gå till Sverige i stället.

Kanada överväger att ge upp sina planer på att köpa amerikanska F-35:or – för att i stället gå över till svenska JAS 39 Gripen.

Anledningen bakom beslutet grundar sig i de senaste månadernas alltmer spända relation mellan Kanada och regeringen Trump i USA.

Det rapporterar 1945, ett magasin med inriktning på försvars- och säkerhetsfrågor, under söndagseftermiddagen svensk tid.

Kan välja JAS 39 Gripen före F-35

Kanada åtog sig 2023 att köpa 88 stycken F-35:or från USA, efter en lång och utdragen upphandling.

Affären visade sig bli bland de dyraste för det kanadensiska luftvapnet någonsin, och uppskattas till ett värde av 19 miljarder dollar, cirka 183 miljarder kronor, enligt tidningen.

Den usla relationen till den nyinrättade amerikanske presidenten Donald Trump – och planens höga kostnader – har dock fått den kanadensiska regeringen att rikta blickarna mot Sverige i stället.

Läs mer: Forskare pekar ut matvaror – är extra bra för hjärnan

Därför kan Trumps USA förlora affären

Premiärministern Mark Carney ska enligt uppgift ha bett sin försvarsminister Bill Blair att se över köpet av F-35, för att se om det finns några andra alternativ “med tanke på den förändrade miljön”.

Den amerikanske presidenten har sedan han tillträdde ämbetet i januari flera gånger uttryckt sin önskan om att annektera grannlandet i norr, för att omvandla det till en “51:a delstat”.

Dessutom har Trump infört höga sanktioner på en rad kanadensiska varor, vilket resulterat i ett eskalerande handelskrig mellan de båda länderna.

Så marknadsförs Saab JAS 39 Gripen

Svenska Saab marknadsför aktivt JAS 39 Gripen som ett alternativ till F-35 till överkomliga priser, Nato/NORAD-kompatibilitet och full operativ suveränitet.

– Den kanadensiska regeringen med den nyvalde premiärministern Mark Carney i spetsen ställs nu inför ett komplext val mellan kapacitet, kostnad och strategisk autonomi, skriver 1945 i artikeln.

Läs mer: Nödläge utropat i Ryssland

JAS 39 Gripen testades i Kanada för sex år sedan

Saab Gripen började testas i Kanada redan under 2019.

Då hamnade det svenska stridsflyget på en andraplats bakom F-35 och uppfyllde alla de krav som Kanada ställde i upphandlingen.

Läs också: Trumps bild i natt väcker starka reaktioner

Foto: Regeringskansliet - Ninni Andersson samt G. Skidmore 

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen