UPPGIFTER: Tung smäll för Ukraina

2023 10 04

I somras presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag om ett omfattande flerårigt stödpaket till Ukraina.

Kommissionen föreslog att unionens medlemsländer ska stödja Ukraina med 50 miljarder euro under perioden 2024-2027.

Det stora stödpaketet har beskrivits som enormt viktigt för Ukraina.

– Det ska täcka kostnaderna för att hålla i gång det ukrainska samhället och för att starta återuppbyggnaden av landet, rapporterade Yle i juni.

Utformningen av stödpaketet har dock stött på problem.

Nato- och EU-landet Ungern har satt käppar i hjulet.  

Den ungerska regeringen, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, vill halvera stödet till Ukraina.

Det rapporterar Bloomberg.

Enligt källor till nyhetskanalen kommer den ungerska vägran innebära att EU inte når en överenskommelse i slutet av året.

Stödpaketet till Ukraina riskerar därmed att skjutas upp på obestämd tid.

Experterna: Putin återupptar taktiken

Ungerns nya besked kommer i samband med att Ryssland uppges förbereda en ny våg av terrorbombningar mot ukrainsk energiinfrastruktur i vinter.

I takt med att temperaturen sjunker i Ukraina väntas Ryssland återuppta de massiva bombkampanjerna.

Det framhåller Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, i en intervju med Expressen.

–  Rysslands terrorbombningar kommer inte att upphöra. Vi kommer fortsätta att se angrepp som saknar militär relevans men som bara tjänar syftet att få Ukrainas folk att tröttna, säger han till tidningen.

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Olof Palmes internationella center, gör samma bedömning.

– Attackerna mot ukrainska städer, både infrastruktur och civila mål, kommer att fortsätta. Ingen går säker i Ukraina, vare sig man bor i Kiev eller i städer i västra delen av landet, för att inte tala om frontnära städer förstås.

Beroende av stort stöd

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Ukraina är beroende av ett stort västligt stöd för att hålla igång och återuppbygga sitt energisystem.

Ungerns nya vägran riskerar således att få stora konsekvenser för Ukraina och landets befolkning.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen