UPPGIFTER: Tung smäll för Ukraina

2023 10 04

I somras presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag om ett omfattande flerårigt stödpaket till Ukraina.

Kommissionen föreslog att unionens medlemsländer ska stödja Ukraina med 50 miljarder euro under perioden 2024-2027.

Det stora stödpaketet har beskrivits som enormt viktigt för Ukraina.

– Det ska täcka kostnaderna för att hålla i gång det ukrainska samhället och för att starta återuppbyggnaden av landet, rapporterade Yle i juni.

Utformningen av stödpaketet har dock stött på problem.

Nato- och EU-landet Ungern har satt käppar i hjulet.  

Den ungerska regeringen, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, vill halvera stödet till Ukraina.

Det rapporterar Bloomberg.

Enligt källor till nyhetskanalen kommer den ungerska vägran innebära att EU inte når en överenskommelse i slutet av året.

Stödpaketet till Ukraina riskerar därmed att skjutas upp på obestämd tid.

Experterna: Putin återupptar taktiken

Ungerns nya besked kommer i samband med att Ryssland uppges förbereda en ny våg av terrorbombningar mot ukrainsk energiinfrastruktur i vinter.

I takt med att temperaturen sjunker i Ukraina väntas Ryssland återuppta de massiva bombkampanjerna.

Det framhåller Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, i en intervju med Expressen.

–  Rysslands terrorbombningar kommer inte att upphöra. Vi kommer fortsätta att se angrepp som saknar militär relevans men som bara tjänar syftet att få Ukrainas folk att tröttna, säger han till tidningen.

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Olof Palmes internationella center, gör samma bedömning.

– Attackerna mot ukrainska städer, både infrastruktur och civila mål, kommer att fortsätta. Ingen går säker i Ukraina, vare sig man bor i Kiev eller i städer i västra delen av landet, för att inte tala om frontnära städer förstås.

Beroende av stort stöd

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Ukraina är beroende av ett stort västligt stöd för att hålla igång och återuppbygga sitt energisystem.

Ungerns nya vägran riskerar således att få stora konsekvenser för Ukraina och landets befolkning.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen