UPPGIFTER: Tung smäll för Ukraina

2023 10 04

I somras presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag om ett omfattande flerårigt stödpaket till Ukraina.

Kommissionen föreslog att unionens medlemsländer ska stödja Ukraina med 50 miljarder euro under perioden 2024-2027.

Det stora stödpaketet har beskrivits som enormt viktigt för Ukraina.

– Det ska täcka kostnaderna för att hålla i gång det ukrainska samhället och för att starta återuppbyggnaden av landet, rapporterade Yle i juni.

Utformningen av stödpaketet har dock stött på problem.

Nato- och EU-landet Ungern har satt käppar i hjulet.

Den ungerska regeringen, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, vill halvera stödet till Ukraina.

Det rapporterar Bloomberg.

Enligt källor till nyhetskanalen kommer den ungerska vägran innebära att EU inte når en överenskommelse i slutet av året.

Stödpaketet till Ukraina riskerar därmed att skjutas upp på obestämd tid.

Experterna: Putin återupptar taktiken

Ungerns nya besked kommer i samband med att Ryssland uppges förbereda en ny våg av terrorbombningar mot ukrainsk energiinfrastruktur i vinter.

I takt med att temperaturen sjunker i Ukraina väntas Ryssland återuppta de massiva bombkampanjerna.

Det framhåller Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, i en intervju med Expressen.

– Rysslands terrorbombningar kommer inte att upphöra. Vi kommer fortsätta att se angrepp som saknar militär relevans men som bara tjänar syftet att få Ukrainas folk att tröttna, säger han till tidningen.

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Olof Palmes internationella center, gör samma bedömning.

– Attackerna mot ukrainska städer, både infrastruktur och civila mål, kommer att fortsätta. Ingen går säker i Ukraina, vare sig man bor i Kiev eller i städer i västra delen av landet, för att inte tala om frontnära städer förstås.

Beroende av stort stöd

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina – i synnerhet el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Ukraina är beroende av ett stort västligt stöd för att hålla igång och återuppbygga sitt energisystem.

Ungerns nya vägran riskerar således att få stora konsekvenser för Ukraina och landets befolkning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk jättefabrik tvingas stänga – landets största

2025 11 17

En av Rysslands industrijättar tvingas att stänga sin fabrik.

Den ryska ekonomin slås tungt av situationen i landet och västvärldens sanktioner.

Flera industrijättar tvingas till minskningar av produktionen på grund av den bristande efterfrågan.

– Tidigare har minst tio ryska företag inom gruv-, transport- och verkstadssektorerna beslutat att förkorta arbetsveckan, uppger The Moscow Times.

– Detta för att minska kostnaderna i samband med de ekonomiska problemen, bristande inhemsk efterfrågan och fallande export.

Jättefabrik stänger

Idag kom beskedet att den gigantiska anläggningen Kremniy, som ligger i den ryska regionen Irkutsk, kommer att stoppa allt arbete från och med den 1 januari 2026.

– Företagets presstjänst gick ut och berättade att bristen på efterfrågan var orsaken, eftersom importerat kisel är mycket billigare än inhemskt kisel och leveranserna från utlandet ökar. Ryska produkter är inte heller efterfrågade på världsmarknaden, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Största i landet

Den stora fabriken är den största producenten av kisel i Ryssland och ägs av bolagsjätten Rusal.

Men Kremniv-anläggningen är inte den enda av företagets anläggningar som tvingas till åtgärder.

– En annan Rusal-anläggning, Silicon Ural, kommer att fortsätta att fungera med reducerad kapacitet, uppger företages presstjänst, enligt tidningen.

– Tidigare har företaget meddelat sina planer på att minska kiselproduktionen med 35 procent på grund av Kina. Förra året uppgick produktionen till drygt 53 tusen ton.

Rusals anläggningar är de enda tillverkarna av raffinerat kisel i Ryssland.

Oljan reas ut

De ryska kiselfabrikerna är inte ensamma om att ha det kämpigt med ekonomin.

Förra veckan kom rapporter om att landets oljeexport också stannat av kraftigt den senaste tiden, vilket har tvingat Ryssland till kraftigt rabatterade priser för att få oljan såld.

– Rabatterna på rysk olja har ökat kraftigt i samband med USA:s sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil, uppger The Moscow Times.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

”Kommer placeras ut vid gränsen” – Ryssland hotar Finland

2025 11 17

Putinregimen riktar ett hätskt hot mot grannlandet Finland.

Hotet kommer från den ryske politikern Aleksej Chepa, som hävdar att Ryssland planerar att placera det omstridda robotsystemet Oresjnik nära den finska gränsen.

Åtgärden påstås vara ett svar på finska militärövningar i närheten av Ryssland, rapporterar Iltalehti med hänvisning till den ryske politikern.

– Chepa hävdar att militära övningar från vilket Natoland som helst utgör ett hot mot Ryssland, och att Moskva måste ta hänsyn till dem och vidta motåtgärder om det behövs, skriver den finska tidningen.

Putin: ”Kan jämföras med kärnvapen”

Den hypersoniska roboten Oresjnik är ett av Rysslands mest omtalade långdistansvapen – och kan enligt ryska uppgifter bära kärnvapen.

Diktatorn Vladimir Putin har lovordat roboten och påstått att en koordinerad attack med Oresjnik kan liknas vid en kärnvapenattack.

– En attack med flera Oresjnik-robotar kan jämföras med en kärnvapenexplosion, sade Putin under ett besök i Kazakstan i slutet av förra året.

Putin har också hävdat att inget luftvärn kan stoppa Oresjnik och skrutit om att roboten är ”omöjlig att upptäcka”, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Svaret: ”Ljuger och bluffar”

Iltalehtis militärexpert Emil Kastehelmi anser att den ryska ilskan mot Finland är oberättigad. Han framhåller att Kreml själv har flyttat bort stora delar av de trupper som tidigare var placerade vid den finska gränsen, trots Finlands inträde i Nato och de gemensamma militärövningarna som genomförts med försvarsalliansen.

– Om Natos militära övningar vore en verklig risk, skulle Ryssland inte dragit tillbaka merparten av sina militära styrkor från vad de anser vara ett hotfullt gränsområde, säger han till Iltalehti.

– Som vanligt ljuger och bluffar Ryssland, fortsätter Kastehelmi.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Köper missiler för 33 miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen