UPPGIFTER: Tung smäll för Ukraina

2023 10 04

I somras presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag om ett omfattande flerårigt stödpaket till Ukraina.

Kommissionen föreslog att unionens medlemsländer ska stödja Ukraina med 50 miljarder euro under perioden 2024-2027.

Det stora stödpaketet har beskrivits som enormt viktigt för Ukraina.

– Det ska täcka kostnaderna för att hålla i gång det ukrainska samhället och för att starta återuppbyggnaden av landet, rapporterade Yle i juni.

Utformningen av stödpaketet har dock stött på problem.

Nato- och EU-landet Ungern har satt käppar i hjulet.

Den ungerska regeringen, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, vill halvera stödet till Ukraina.

Det rapporterar Bloomberg.

Enligt källor till nyhetskanalen kommer den ungerska vägran innebära att EU inte når en överenskommelse i slutet av året.

Stödpaketet till Ukraina riskerar därmed att skjutas upp på obestämd tid.

Experterna: Putin återupptar taktiken

Ungerns nya besked kommer i samband med att Ryssland uppges förbereda en ny våg av terrorbombningar mot ukrainsk energiinfrastruktur i vinter.

I takt med att temperaturen sjunker i Ukraina väntas Ryssland återuppta de massiva bombkampanjerna.

Det framhåller Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, i en intervju med Expressen.

– Rysslands terrorbombningar kommer inte att upphöra. Vi kommer fortsätta att se angrepp som saknar militär relevans men som bara tjänar syftet att få Ukrainas folk att tröttna, säger han till tidningen.

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Olof Palmes internationella center, gör samma bedömning.

– Attackerna mot ukrainska städer, både infrastruktur och civila mål, kommer att fortsätta. Ingen går säker i Ukraina, vare sig man bor i Kiev eller i städer i västra delen av landet, för att inte tala om frontnära städer förstås.

Beroende av stort stöd

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina – i synnerhet el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Ukraina är beroende av ett stort västligt stöd för att hålla igång och återuppbygga sitt energisystem.

Ungerns nya vägran riskerar således att få stora konsekvenser för Ukraina och landets befolkning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen