UPPGIFTER: Tung smäll för Ukraina

2023 10 04

I somras presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag om ett omfattande flerårigt stödpaket till Ukraina.

Kommissionen föreslog att unionens medlemsländer ska stödja Ukraina med 50 miljarder euro under perioden 2024-2027.

Det stora stödpaketet har beskrivits som enormt viktigt för Ukraina.

– Det ska täcka kostnaderna för att hålla i gång det ukrainska samhället och för att starta återuppbyggnaden av landet, rapporterade Yle i juni.

Utformningen av stödpaketet har dock stött på problem.

Nato- och EU-landet Ungern har satt käppar i hjulet.  

Den ungerska regeringen, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, vill halvera stödet till Ukraina.

Det rapporterar Bloomberg.

Enligt källor till nyhetskanalen kommer den ungerska vägran innebära att EU inte når en överenskommelse i slutet av året.

Stödpaketet till Ukraina riskerar därmed att skjutas upp på obestämd tid.

Experterna: Putin återupptar taktiken

Ungerns nya besked kommer i samband med att Ryssland uppges förbereda en ny våg av terrorbombningar mot ukrainsk energiinfrastruktur i vinter.

I takt med att temperaturen sjunker i Ukraina väntas Ryssland återuppta de massiva bombkampanjerna.

Det framhåller Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, i en intervju med Expressen.

–  Rysslands terrorbombningar kommer inte att upphöra. Vi kommer fortsätta att se angrepp som saknar militär relevans men som bara tjänar syftet att få Ukrainas folk att tröttna, säger han till tidningen.

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Olof Palmes internationella center, gör samma bedömning.

– Attackerna mot ukrainska städer, både infrastruktur och civila mål, kommer att fortsätta. Ingen går säker i Ukraina, vare sig man bor i Kiev eller i städer i västra delen av landet, för att inte tala om frontnära städer förstås.

Beroende av stort stöd

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Ukraina är beroende av ett stort västligt stöd för att hålla igång och återuppbygga sitt energisystem.

Ungerns nya vägran riskerar således att få stora konsekvenser för Ukraina och landets befolkning.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen