UPPGIFTER: Tung smäll för Ukraina

2023 10 04

Kommissionen föreslog att unionens medlemsländer ska stödja Ukraina med 50 miljarder euro under perioden 2024-2027.

Det stora stödpaketet har beskrivits som enormt viktigt för Ukraina.

– Det ska täcka kostnaderna för att hålla i gång det ukrainska samhället och för att starta återuppbyggnaden av landet, rapporterade Yle i juni.

Utformningen av stödpaketet har dock stött på problem.

Nato- och EU-landet Ungern har satt käppar i hjulet.  

Den ungerska regeringen, med premiärminister Viktor Orbán i spetsen, vill halvera stödet till Ukraina.

Det rapporterar Bloomberg.

Enligt källor till nyhetskanalen kommer den ungerska vägran innebära att EU inte når en överenskommelse i slutet av året.

Stödpaketet till Ukraina riskerar därmed att skjutas upp på obestämd tid.

Experterna: Putin återupptar taktiken

Ungerns nya besked kommer i samband med att Ryssland uppges förbereda en ny våg av terrorbombningar mot ukrainsk energiinfrastruktur i vinter.

I takt med att temperaturen sjunker i Ukraina väntas Ryssland återuppta de massiva bombkampanjerna.

Det framhåller Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert vid tankesmedjan Frivärld och medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, i en intervju med Expressen.

–  Rysslands terrorbombningar kommer inte att upphöra. Vi kommer fortsätta att se angrepp som saknar militär relevans men som bara tjänar syftet att få Ukrainas folk att tröttna, säger han till tidningen.

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Olof Palmes internationella center, gör samma bedömning.

– Attackerna mot ukrainska städer, både infrastruktur och civila mål, kommer att fortsätta. Ingen går säker i Ukraina, vare sig man bor i Kiev eller i städer i västra delen av landet, för att inte tala om frontnära städer förstås.

Beroende av stort stöd

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Ukraina är beroende av ett stort västligt stöd för att hålla igång och återuppbygga sitt energisystem.

Ungerns nya vägran riskerar således att få stora konsekvenser för Ukraina och landets befolkning.

Text: Redaktionen

Massiv attack – Natoländer i blixtaktion

2025 12 23

Det bekräftar Polens operativa ledning för de väpnade styrkorna.

Skälet är det massiva anfall som Ryssland i natt riktat mot Ukraina och som även riskerar att äventyra säkerheten i polskt luftrum.

– Stridsflygplan utplacerades och markbaserade luftförsvars- och radarspaningssytem sattes i ökad beredskap, framhåller den polska militären enligt Reuters.

Ett flertal länder deltog

Flera Natoallierade ska ha ingått i den blixtinkallade insatsen.

– Åtgärderna är av förebyggande karaktär och är avsedd att säkra och skydda luftrummet, särskilt i områden som gränsar till de hotade regionerna, meddelar Polens operativa ledning vidare.

Enligt ukrainska medier har Ryssland under natten inlett storskaliga missil- och drönarattacker mot ett flertal städer i Ukraina.

I synnerhet riktas attackerna mot landets infrastruktur. Explosioner har bland annat hörts i delar av västra Ukraina, bland annat staden Rivne. 

Även Kyiv är under kraftig attack och flera delar av huvudstaden har förlorat strömmen.

Tymor Tkachenko, som leder Kyivs militära administration, uppmanar folk att söka skydd.

– Var snäll och stanna i skyddsrummen tills faran är över, varnar han enligt Reuters.

LÄS MER: Motståndsgrupp slår till i Ryssland

Varnat för julattacker

Det ryska anfallet kommer strax efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnat för att Ryssland planerar storskaliga anfall mot landet just under julhelgen.

– Det ligger i (ryssarnas) natur att göra någon form av massiv anfall under vår jul. Vi tar återigen upp frågan om luftförsvar och skyddet av våra samhällen, särskilt den 23, 24 och 25 december, sade Zelenskyj häromdagen enligt Kyiv Independent.

Ryssland har tidigare sagt nej till vapenvila över jul med motiveringen att det skulle ge Ukraina “respit”, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förr har Ryssland initierat partiella vapenvilor under religiösa helgdagar, men konsekvent brutit mot dem.

LÄS MER: Fler ryska stridsflyg förstörda – två attacker på två dagar

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen