UPPGIFTER: Turkiet har hemligt mål i förhandlingarna med Sverige

2022 06 16

Turkiet har offentligt gått ut med vilka krav som ställs på Sverige för att landet ska accepteras som ny medlem i Nato.

Trots det uppges den svenska regeringen inte förstå vad Turkiet egentligen har för syfte med att blockera deras ansökan, rapporterar Aftonbladet.

“Vet bara själva”

– Turkiet vill ha ut något av det här, men vad det är vet de bara själva, de har ju inte velat säga det än, uppger en källa med insyn till tidningen.

Dödläge i förhandlingarna

Enligt Aftonbladets uppgifter pågår fortfarande förhandlingar, men läget är strandat och mer eller mindre passivt för närvarande.

– Det kan ta lång tid och det kan ta kort tid, säger samma källa.

Kraven obegripliga

Ytterligare en källa påstår att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans krav är obegripliga eftersom flera av kraven bygger på falsk information, skriver Aftonbladet.

Det spekuleras i att Erdoğan vill dra ut på Sveriges ansökningsprocess till dess att det turkiska valet ägt rum i januari 2023, samt att presidenten vill pressa USA att gå med på att sälja stridsflygplan åt honom.

Vill inte kommentera

Regeringen själva är fåordiga kring uppgifterna huruvida Sverige har förstått vad Turkiet vill uppnå i förhandlingarna.

– Vi för våra samtal direkt med Turkiet, säger statsminister Magdalena Andersson (S) till tidningen, utan att kommentera saken vidare.

Dokument uppges göra Turkiet besvikna

Igår träffade Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) bland annat Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu. Enligt den turkiske ministern har dokument som Sverige skickat till Turkiet lämnat mycket att önska.

– Det pågår en process med Turkiet. Vi får återkomma när den processen är fullföljd, säger Peter Hultqvist till Sveriges Radio, och vill inte kommentera någonting om de omtalade dokumenten.

Nato vädjade

Turkiet uppges också ha nobbat en inbjudan till ett Natolett samtal tillsammans med Sverige och Finland, hävdar källor till Financial Times.

Militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg säger dock att han jobbar aktivt för att ta Sverige vidare i ansökningsprocessen.

– Jag kan inte säga exakt när det blir, men jag kan säga att Nato gör det vi alltid gör när det råder meningsskiljaktigheter – och det är att konsultera, diskutera och hitta en lösning, framhöll Stoltenberg på en pressträff under gårdagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Nato

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen