JUST NU: Putin anklagas för häleri – Turkiet uppges köpa stöldgods

2022 06 03

Turkiet anklagas för att köpa olagligt spannmål som Ryssland beslagtagit från Ukraina.

I samband med den ryska invasionen av Ukraina har Putins soldater och militärer inte bara försökt ta över städer och mark.

Även spannmål har blivit föremål för ockupation då blockerade ukrainska hamnar förhindrar transporter ut ur landet. FN har varnat för att den uteblivna exporten kan orsak en global svält.

Anklagelser mot Turkiet

Det hoppas Turkiet förändras i samband med att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besöker landet nästa vecka, uppger en högt uppsatt turkisk tjänsteman till Reuters.

Men anklagelser riktas redan nu mot Turkiet för att i själva verket lägga vantarna på ukrainskt spannmål – via Ryssland.

Vill ha internationell hjälp

Anklagelserna kommer från Ukrainas ambassadör i Turkiet, Vasyl Bodnar, som hävdar att Turkiet är ett av flera länder som köper spannmål som Ryssland har stulit från Ukraina. Det rapporterar Sky News.

Enligt Vasyl Bodnar har han hittills förgäves sträckt ut en hand till turkiska myndigheter och Interpol för att komma till botten med vem det är som ligger bakom transporterna in i turkiskt vatten.

Enbart Svarta havet skiljer Ukraina och Turkiet åt.

22 miljoner ton spannmål blockeras

Hela världen förlitar sig på Ukrainas export av baslivsmedel.

Just nu uppskattas dock 22 miljoner ton spannmål sitta fast i de ukrainska hamnarna.

Putin fick afrikanskt besök

Vladimir Putin själv fick idag besök i Ryssland av Senegals president tillika Afrikanska unionens chef Macky Sall, rapporterar France 24.

Den senegalesiska ledaren uppmanade då Putin att ta hänsyn till det lidande i afrikanska länder som uppstått som en konsekvens på grund av den uteblivna matexporten, även från Ryssland med anledning av västländernas sanktioner.

Måste “bli medveten”

Enligt Macky Sall måste Putin “bli medveten” om problemen som nu uppstår i Afrika.

– Det skapar verkligen allvarliga hot mot livsmedelssäkerheten på kontinenten, säger Sall när ledarna mötte pressen.

Putin: “På Afrikas sida”

Putin själv hävdade att Ryssland “alltid står på Afrikas sida”.

– I det nya utvecklingsstadiet lägger vi stor vikt vid våra relationer med afrikanska nationer, och jag måste säga att detta har haft ett positivt resultat, säger diktatorn enligt France 24.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen