JUST NU: Putin anklagas för häleri – Turkiet uppges köpa stöldgods

2022 06 03

Turkiet anklagas för att köpa olagligt spannmål som Ryssland beslagtagit från Ukraina.

I samband med den ryska invasionen av Ukraina har Putins soldater och militärer inte bara försökt ta över städer och mark.  

Även spannmål har blivit föremål för ockupation då blockerade ukrainska hamnar förhindrar transporter ut ur landet. FN har varnat för att den uteblivna exporten kan orsak en global svält

Anklagelser mot Turkiet  

Det hoppas Turkiet förändras i samband med att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besöker landet nästa vecka, uppger en högt uppsatt turkisk tjänsteman till Reuters. 

Men anklagelser riktas redan nu mot Turkiet för att i själva verket lägga vantarna på ukrainskt spannmål – via Ryssland. 

Vill ha internationell hjälp  

Anklagelserna kommer från Ukrainas ambassadör i Turkiet, Vasyl Bodnar, som hävdar att Turkiet är ett av flera länder som köper spannmål som Ryssland har stulit från Ukraina. Det rapporterar Sky News.

Enligt Vasyl Bodnar har han hittills förgäves sträckt ut en hand till turkiska myndigheter och Interpol för att komma till botten med vem det är som ligger bakom transporterna in i turkiskt vatten. 

Enbart Svarta havet skiljer Ukraina och Turkiet åt. 

22 miljoner ton spannmål blockeras 

Hela världen förlitar sig på Ukrainas export av baslivsmedel. 

Just nu uppskattas dock 22 miljoner ton spannmål sitta fast i de ukrainska hamnarna. 

Putin fick afrikanskt besök  

Vladimir Putin själv fick idag besök i Ryssland av Senegals president tillika Afrikanska unionens chef Macky Sall, rapporterar France 24. 

Den senegalesiska ledaren uppmanade då Putin att ta hänsyn till det lidande i afrikanska länder som uppstått som en konsekvens på grund av den uteblivna matexporten, även från Ryssland med anledning av västländernas sanktioner.

Måste “bli medveten” 

Enligt Macky Sall måste Putin “bli medveten” om problemen som nu uppstår i Afrika. 

– Det skapar verkligen allvarliga hot mot livsmedelssäkerheten på kontinenten, säger Sall när ledarna mötte pressen.

Putin: “På Afrikas sida”  

Putin själv hävdade att Ryssland  “alltid står på Afrikas sida”. 

– I det nya utvecklingsstadiet lägger vi stor vikt vid våra relationer med afrikanska nationer, och jag måste säga att detta har haft ett positivt resultat, säger diktatorn enligt France 24. 

Foto: President of Russia Office  

Text: Redaktionen 


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen