UPPGIFTER: Turkiet nobbar Natos önskan om möte

2022 06 15

Landet uppges nu ens vägra vilja diskutera med Sverige och Finland om ett medlemskap.

Nato har flaggat för att militäralliansen aktivt jobbar för att ta Sverige vidare till nästa steg i ansökningsprocessen. Det meddelade generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff tidigare idag.

– Jag kan inte säga exakt när det blir, men jag kan säga att Nato gör det vi alltid gör när det råder meningsskiljaktigheter – och det är att konsultera, diskutera och hitta en lösning, framhöll Stoltenberg.

Turkiet nobbar

En del av ovanstående process skulle vara ett Natolett samtal mellan Turkiet, Sverige och Finland.

Men ett sådant erbjudande nobbas nu av turkarna, uppger källor till Financial Times.

Det var egentligen planerat att diskussionsmötet skulle äga rum idag, uppger en Natotjänsteman till tidningen.

Källa: “Ingen panik”

Enligt samma källa håller sig militäralliansen kall trots Turkiets besked. Det råder enligt tjänstemannen ingen panik eller desperation hos Nato.

Källan uppger att ett inträde i Nato för de två nordiska länderna fortfarande är “inom ramarna för diplomatiska alternativ”, skriver Financial Times.

Stoltenberg: “Tar oro på allvar”

Avvisandet från Turkiet sker trots att Jens Stoltenberg lovat att ta deras oro och krav på allvar.

– Och när vi gör det tar vi säkerhetsoron från alla allierade i beaktande, sade generalsekreteraren på pressträffen om hur Sverige och Finland skulle gå vidare i processen.

Kan förhala ett år

I morse kom även beskedet om att Turkiet kan fortsätta att förhala Sveriges inträde i Nato.

– Vi är beredda att förhindra deras medlemskap så länge som ett år ifall det krävs, säger Akif Çağatay Kılıç, ordförande för det turkiska parlamentets utrikesutskott, enligt The Guardian.

“Risk att situationen blir fryst”

På en gemensam pressträff med Magdalena Andersson (S) under tisdagen varnade Finlands statsminister Sanna Marin för att Natoprocessen riskerar att avstanna om de nordiska länderna inte når en överenskommelse med Turkiet innan Natotoppmötet i Madrid den 29-30 juni.

– Annars finns det en risk att situationen blir fryst, konstaterade Sanna Marin.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)