UPPGIFTER: Turkiet nobbar Natos önskan om möte

2022 06 15

Landet uppges nu ens vägra vilja diskutera med Sverige och Finland om ett medlemskap.

Nato har flaggat för att militäralliansen aktivt jobbar för att ta Sverige vidare till nästa steg i ansökningsprocessen. Det meddelade generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff tidigare idag.

– Jag kan inte säga exakt när det blir, men jag kan säga att Nato gör det vi alltid gör när det råder meningsskiljaktigheter – och det är att konsultera, diskutera och hitta en lösning, framhöll Stoltenberg.

Turkiet nobbar

En del av ovanstående process skulle vara ett Natolett samtal mellan Turkiet, Sverige och Finland.

Men ett sådant erbjudande nobbas nu av turkarna, uppger källor till Financial Times.

Det var egentligen planerat att diskussionsmötet skulle äga rum idag, uppger en Natotjänsteman till tidningen.

Källa: “Ingen panik”

Enligt samma källa håller sig militäralliansen kall trots Turkiets besked. Det råder enligt tjänstemannen ingen panik eller desperation hos Nato.

Källan uppger att ett inträde i Nato för de två nordiska länderna fortfarande är “inom ramarna för diplomatiska alternativ”, skriver Financial Times.

Stoltenberg: “Tar oro på allvar”

Avvisandet från Turkiet sker trots att Jens Stoltenberg lovat att ta deras oro och krav på allvar.

– Och när vi gör det tar vi säkerhetsoron från alla allierade i beaktande, sade generalsekreteraren på pressträffen om hur Sverige och Finland skulle gå vidare i processen.

Kan förhala ett år

I morse kom även beskedet om att Turkiet kan fortsätta att förhala Sveriges inträde i Nato.

– Vi är beredda att förhindra deras medlemskap så länge som ett år ifall det krävs, säger Akif Çağatay Kılıç, ordförande för det turkiska parlamentets utrikesutskott, enligt The Guardian.

“Risk att situationen blir fryst”

På en gemensam pressträff med Magdalena Andersson (S) under tisdagen varnade Finlands statsminister Sanna Marin för att Natoprocessen riskerar att avstanna om de nordiska länderna inte når en överenskommelse med Turkiet innan Natotoppmötet i Madrid den 29-30 juni.

– Annars finns det en risk att situationen blir fryst, konstaterade Sanna Marin.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen