UPPGIFTER: Tusentals bilister kan tvingas att testa sig

2025 02 01

Nu höjs röster för att ett test ska bli obligatoriskt för tusentals bilister.

I Sverige finns det många människor som har körkort och kör bil trots att de egentligen har för dålig syn.

Nu höjs röster för att Sverige ska ställa samma krav på bilister som man ställer i Norge och Finland.

Inom bland annat Trafikpolisen anser många att synundersökning bör vara obligatoriskt för bilister som har fyllt 70 år, rapporterar NWT.

Kan bli obligatoriskt

Förslaget skulle innebära att den som har fyllt 70 år måste genomgå en synundersökning samt en hälsoundersökning när körkortet ska förnyas.

Detta med tanke på att många bilister egentligen har alltför dålig syn för att kunna köra bil.

Förra året kom en undersökning som Synoptik gjorde tillsammans med Bilprovningen, och som visade att hela 600 000 svenskar har så pass nedsatt syn att de idag inte skulle kunna ta körkort, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Hur många av dessa som är över 70 är oklart. Men många anser att en obligatorisk synundersökning är nödvändig med tanke på trafiksäkerheten.

”Allmänheten ringer in”

En av dem är trafikpolisen Mikael Blomberg, som i sitt jobb ofta får se konsekvenserna av att många äldre bilister har för dålig syn för att köra bil.

– Ofta är det allmänheten som ringt in och känner oro för ett visst fordon som de påträffat. De ringer polisen för att de tror det är en rattfyllerist, men vid kontroll visar det sig vara en äldre förare, berättar han, enligt TV4.

Han anser att vi bör införa obligatoriska synundersökningar för bilister som har fyllt 70, precis som de redan har i Norge och Finland.

– Körkort är inte en rättighet, det är något man betalar för och uppvisar att man kan ha, säger han.

”Argument för lagstadgat krav”

Men hittills har förslaget inte blivit verklighet, istället ska synkraven för att ta körkort sänkas något.

Men sista ordet är förmodligen inte sagt i frågan. Majoriteten av EU:s länder kräver syntest för den som ska förnya sitt körkort, och som Synoptiks undersökning visar så finns det väldigt många svenskar som riskerar att utgöra en fara för sig själva och andra i trafiken, eftersom de ser för dåligt.

– Att över 600 000 bilister inte längre klarar Transportstyrelsens synkrav för körkort borde vara ett tydligt argument för att införa ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse, har Awet Tesfamariam, kliniskt ansvarig för Synoptik, tidigare sagt i en kommentar.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen