UPPGIFTER: Tusentals bilister kan tvingas att testa sig

2025 02 01

Nu höjs röster för att ett test ska bli obligatoriskt för tusentals bilister.

I Sverige finns det många människor som har körkort och kör bil trots att de egentligen har för dålig syn.

Nu höjs röster för att Sverige ska ställa samma krav på bilister som man ställer i Norge och Finland.

Inom bland annat Trafikpolisen anser många att synundersökning bör vara obligatoriskt för bilister som har fyllt 70 år, rapporterar NWT.

Kan bli obligatoriskt

Förslaget skulle innebära att den som har fyllt 70 år måste genomgå en synundersökning samt en hälsoundersökning när körkortet ska förnyas.

Detta med tanke på att många bilister egentligen har alltför dålig syn för att kunna köra bil.

Förra året kom en undersökning som Synoptik gjorde tillsammans med Bilprovningen, och som visade att hela 600 000 svenskar har så pass nedsatt syn att de idag inte skulle kunna ta körkort, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Hur många av dessa som är över 70 är oklart. Men många anser att en obligatorisk synundersökning är nödvändig med tanke på trafiksäkerheten.

”Allmänheten ringer in”

En av dem är trafikpolisen Mikael Blomberg, som i sitt jobb ofta får se konsekvenserna av att många äldre bilister har för dålig syn för att köra bil.

– Ofta är det allmänheten som ringt in och känner oro för ett visst fordon som de påträffat. De ringer polisen för att de tror det är en rattfyllerist, men vid kontroll visar det sig vara en äldre förare, berättar han, enligt TV4.

Han anser att vi bör införa obligatoriska synundersökningar för bilister som har fyllt 70, precis som de redan har i Norge och Finland.

– Körkort är inte en rättighet, det är något man betalar för och uppvisar att man kan ha, säger han.

”Argument för lagstadgat krav”

Men hittills har förslaget inte blivit verklighet, istället ska synkraven för att ta körkort sänkas något.

Men sista ordet är förmodligen inte sagt i frågan. Majoriteten av EU:s länder kräver syntest för den som ska förnya sitt körkort, och som Synoptiks undersökning visar så finns det väldigt många svenskar som riskerar att utgöra en fara för sig själva och andra i trafiken, eftersom de ser för dåligt.

– Att över 600 000 bilister inte längre klarar Transportstyrelsens synkrav för körkort borde vara ett tydligt argument för att införa ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse, har Awet Tesfamariam, kliniskt ansvarig för Synoptik, tidigare sagt i en kommentar.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen