UPPGIFTER: Tusentals bilister kan tvingas att testa sig

2025 02 01

Nu höjs röster för att ett test ska bli obligatoriskt för tusentals bilister.

I Sverige finns det många människor som har körkort och kör bil trots att de egentligen har för dålig syn.

Nu höjs röster för att Sverige ska ställa samma krav på bilister som man ställer i Norge och Finland.

Inom bland annat Trafikpolisen anser många att synundersökning bör vara obligatoriskt för bilister som har fyllt 70 år, rapporterar NWT.

Kan bli obligatoriskt

Förslaget skulle innebära att den som har fyllt 70 år måste genomgå en synundersökning samt en hälsoundersökning när körkortet ska förnyas.

Detta med tanke på att många bilister egentligen har alltför dålig syn för att kunna köra bil.

Förra året kom en undersökning som Synoptik gjorde tillsammans med Bilprovningen, och som visade att hela 600 000 svenskar har så pass nedsatt syn att de idag inte skulle kunna ta körkort, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Hur många av dessa som är över 70 är oklart. Men många anser att en obligatorisk synundersökning är nödvändig med tanke på trafiksäkerheten.

”Allmänheten ringer in”

En av dem är trafikpolisen Mikael Blomberg, som i sitt jobb ofta får se konsekvenserna av att många äldre bilister har för dålig syn för att köra bil.

– Ofta är det allmänheten som ringt in och känner oro för ett visst fordon som de påträffat. De ringer polisen för att de tror det är en rattfyllerist, men vid kontroll visar det sig vara en äldre förare, berättar han, enligt TV4.

Han anser att vi bör införa obligatoriska synundersökningar för bilister som har fyllt 70, precis som de redan har i Norge och Finland.

– Körkort är inte en rättighet, det är något man betalar för och uppvisar att man kan ha, säger han.

”Argument för lagstadgat krav”

Men hittills har förslaget inte blivit verklighet, istället ska synkraven för att ta körkort sänkas något.

Men sista ordet är förmodligen inte sagt i frågan. Majoriteten av EU:s länder kräver syntest för den som ska förnya sitt körkort, och som Synoptiks undersökning visar så finns det väldigt många svenskar som riskerar att utgöra en fara för sig själva och andra i trafiken, eftersom de ser för dåligt.

– Att över 600 000 bilister inte längre klarar Transportstyrelsens synkrav för körkort borde vara ett tydligt argument för att införa ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse, har Awet Tesfamariam, kliniskt ansvarig för Synoptik, tidigare sagt i en kommentar.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen