UPPGIFTER: Tusentals bilister kan tvingas att testa sig

2025 02 01

Nu höjs röster för att ett test ska bli obligatoriskt för tusentals bilister.

I Sverige finns det många människor som har körkort och kör bil trots att de egentligen har för dålig syn.

Nu höjs röster för att Sverige ska ställa samma krav på bilister som man ställer i Norge och Finland.

Inom bland annat Trafikpolisen anser många att synundersökning bör vara obligatoriskt för bilister som har fyllt 70 år, rapporterar NWT.

Kan bli obligatoriskt

Förslaget skulle innebära att den som har fyllt 70 år måste genomgå en synundersökning samt en hälsoundersökning när körkortet ska förnyas.

Detta med tanke på att många bilister egentligen har alltför dålig syn för att kunna köra bil.

Förra året kom en undersökning som Synoptik gjorde tillsammans med Bilprovningen, och som visade att hela 600 000 svenskar har så pass nedsatt syn att de idag inte skulle kunna ta körkort, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Hur många av dessa som är över 70 är oklart. Men många anser att en obligatorisk synundersökning är nödvändig med tanke på trafiksäkerheten.

”Allmänheten ringer in”

En av dem är trafikpolisen Mikael Blomberg, som i sitt jobb ofta får se konsekvenserna av att många äldre bilister har för dålig syn för att köra bil.

– Ofta är det allmänheten som ringt in och känner oro för ett visst fordon som de påträffat. De ringer polisen för att de tror det är en rattfyllerist, men vid kontroll visar det sig vara en äldre förare, berättar han, enligt TV4.

Han anser att vi bör införa obligatoriska synundersökningar för bilister som har fyllt 70, precis som de redan har i Norge och Finland.

– Körkort är inte en rättighet, det är något man betalar för och uppvisar att man kan ha, säger han.

”Argument för lagstadgat krav”

Men hittills har förslaget inte blivit verklighet, istället ska synkraven för att ta körkort sänkas något.

Men sista ordet är förmodligen inte sagt i frågan. Majoriteten av EU:s länder kräver syntest för den som ska förnya sitt körkort, och som Synoptiks undersökning visar så finns det väldigt många svenskar som riskerar att utgöra en fara för sig själva och andra i trafiken, eftersom de ser för dåligt.

– Att över 600 000 bilister inte längre klarar Transportstyrelsens synkrav för körkort borde vara ett tydligt argument för att införa ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse, har Awet Tesfamariam, kliniskt ansvarig för Synoptik, tidigare sagt i en kommentar.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen


Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen