UPPGIFTER: Tusentals bilister kan tvingas att testa sig

2025 02 01

Nu höjs röster för att ett test ska bli obligatoriskt för tusentals bilister.

I Sverige finns det många människor som har körkort och kör bil trots att de egentligen har för dålig syn.

Nu höjs röster för att Sverige ska ställa samma krav på bilister som man ställer i Norge och Finland.

Inom bland annat Trafikpolisen anser många att synundersökning bör vara obligatoriskt för bilister som har fyllt 70 år, rapporterar NWT.

Kan bli obligatoriskt

Förslaget skulle innebära att den som har fyllt 70 år måste genomgå en synundersökning samt en hälsoundersökning när körkortet ska förnyas.

Detta med tanke på att många bilister egentligen har alltför dålig syn för att kunna köra bil.

Förra året kom en undersökning som Synoptik gjorde tillsammans med Bilprovningen, och som visade att hela 600 000 svenskar har så pass nedsatt syn att de idag inte skulle kunna ta körkort, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Hur många av dessa som är över 70 är oklart. Men många anser att en obligatorisk synundersökning är nödvändig med tanke på trafiksäkerheten.

”Allmänheten ringer in”

En av dem är trafikpolisen Mikael Blomberg, som i sitt jobb ofta får se konsekvenserna av att många äldre bilister har för dålig syn för att köra bil.

– Ofta är det allmänheten som ringt in och känner oro för ett visst fordon som de påträffat. De ringer polisen för att de tror det är en rattfyllerist, men vid kontroll visar det sig vara en äldre förare, berättar han, enligt TV4.

Han anser att vi bör införa obligatoriska synundersökningar för bilister som har fyllt 70, precis som de redan har i Norge och Finland.

– Körkort är inte en rättighet, det är något man betalar för och uppvisar att man kan ha, säger han.

”Argument för lagstadgat krav”

Men hittills har förslaget inte blivit verklighet, istället ska synkraven för att ta körkort sänkas något.

Men sista ordet är förmodligen inte sagt i frågan. Majoriteten av EU:s länder kräver syntest för den som ska förnya sitt körkort, och som Synoptiks undersökning visar så finns det väldigt många svenskar som riskerar att utgöra en fara för sig själva och andra i trafiken, eftersom de ser för dåligt.

– Att över 600 000 bilister inte längre klarar Transportstyrelsens synkrav för körkort borde vara ett tydligt argument för att införa ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse, har Awet Tesfamariam, kliniskt ansvarig för Synoptik, tidigare sagt i en kommentar.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen