UPPGIFTER: Tvärvänder om elskatten

2024 12 12

Under Tidöregeringens första tid vid makten har elskatten höjts med 12 procent.

Förra året höjdes den med 4,5 öre per kWh och vid årsskiftet höjs den med 1,5 öre per kWh.

Elskatten höjs automatiskt som en del av indexuppräkningen, men Tidöpartierna har tidigare lovat att pausa indexeringen.

I valrörelsen lovade M, L och KD att sänka elskatten.

– Om Damberg (dåvarande finansminister, reds anm) inte klarar av att sänka elskatten kan jag ta över, framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) innan valet 2022.

Uppgifter: Vänder om skatten

Trots löftena har elskatten alltså höjts.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har förklarat höjningarna med att behovet av att lösgöra pengar till stora satsningar på elsystemet har vägt tyngre.

– I budgetprioriteringar så har de gjort det, sade hon till SVT i slutet av oktober.

I dag låter det dock annorlunda.

Enligt Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt är regeringen på väg att tvärvända i frågan.

I stället för att höja elskatten planerar Tidöpartierna att sänka den omstridda skatten, uppger Sjöstedt.

– Det är föremål för förhandling, as we speak, säger han till GP.

Sverigedemokraterna har också framhållit att man vill sänka elskatten. Trots det har partiet inte stoppat regeringens höjningar.

Enligt Oscar Sjöstedt har SD tvingats prioritera en annan fråga.

– Vi sa att vi skulle komma till rätta med de höga drivmedelspriserna, det har vi ju gjort. Jag och Jimmie sa att dieseln skulle bli 10 kronor billigare per liter, det är den, säger han till GP och konstaterar att det nu är läge att ”skifta fokus till elpriserna”.

Fakta elskatten

- Elskatten är en fast kostnad som tas ut för varje enskild kilowattimme el som du har använt. Det är alltså inte en procentuell andel av dina kostnader som det är för moms eller inkomstskatt. Kunder kan minska sina kostnader för energiskatt genom att använda mindre el.

- Från och med 1 januari 2018 betalar kunder elskatten genom sin elnätsfaktura. Innan år 2018 betalades energiskatten via elhandelsfakturan. Det är elnätsföretagen som fakturerar elskatt och som sedan redovisar och betalar pengarna vidare till Skatteverket.

- Elskatten höjdes från och med 1 januari 2024 till 53,5 öre per kWh (inklusive moms). Höjningen motsvarar 4,5 öre per kWh då energiskatten 2023 var 49 öre per kWh. Denna skattesats gäller för de flesta kunder i Sverige.

Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Partisaner slår till – bakom ryska frontlinjer

2025 11 16

Partisaner har slagit till mot ett område ockuperat av Ryssland.

Ukraina fortsätter att stå emot det ryska krigsmaskineriet med olika metoder.

Man genomför ofta attacker djupt inne i Ryssland – men också på ukrainska områden som är ockuperade av Putins styrkor.

Nu har pro-ukrainska partisaner slagit till i den ockuperade Zaporizhzhia-regionen.

Slår till bakom fiendens linjer

Partisangruppen Atesj har utfört attacker och sabotage i närheten av Novobohdanivka i Melitopol-distriktet, som tillhör den ockuperade Zaporizhzhia-regionen.

Partisanerna, som alltså agerar bakom fiendens linjer, har lyckats stoppa ryska militärtåg genom omfattande sabotage.

Atesj uppger att de har lyckats sabotera en ”nyckelsektion” av järnvägen i det aktuella området, rapporterar Kyiv Post.

Det har gjort det möjligt för ukrainska styrkor att slå till mot stillastående tåg, enligt tidningen, som hänvisar till Atesj egna uppgifter.

– Eftersom sabotageplatsen bara ligger 50 kilometer från frontlinjen blev de blockerade tågen ett perfekt mål, säger Atesj i en kommentar, enligt tidningen.

– Ukrainas försvarsstyrkor (DFU) kunde snabbt leverera precisa missil- och artilleriattacker mot dem, tillägger partisangruppen.

Atesj är en underjordisk motståndsrörelse grundad av krimtatarer, som agerar bland annat genom att infiltrera den ryska armén och slå till bakom fiendens linjer.

LÄS OCKSÅ: Macron överraskar - stort lyft för Ukraina väntar

”Varje meter är vårt ansvarsområde”

Partisangruppen uppger att sabotaget och attackerna har lett till stora svårigheter för de ryska styrkorna.

Skador på järnvägen har gjort det svårare för ryssarna att skicka leveranser till ryska styrkor i Cherson och delar av Zaporizjzja.

Detta har medfört att de ryska styrkorna har drabbats av brist på ammunition och bränsle, vilket bland annat innebär att de har saktats ner, uppger partisangruppen.

– Atesj bevisar: vi kontrollerar fiendens transportartärer, hävdar partisangruppen, enligt tidningen.

– Varje meter järnväg är vårt ansvarsområde, tillägger Atesj.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Åkesson till angrepp – ”De får ge sig”

2025 11 16

Jimmie Åkesson (SD) går till angrepp.

Den senaste tiden har Tidöpartierna framstått som mer splittrade än vanligt.

Nu går Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till angrepp mot ett annat Tidöparti – och menar att de ”får ge sig”.

Går till angrepp

Åkesson vill att SD-företrädare ska undvika alltför spetsiga utspel i valrörelsen 2026, rapporterar DN.

Trots det går Åkesson nu själv till angrepp – mot Liberalerna, som ingår i Tidösamarbetet tillsammans med SD.

Liberalerna säger nej till att sitta med i eller stödja en regering där SD ingår, och har bland annat framfört argumentet att SD ”inte kan bete sig”, bland annat med hänvisning till TV4:s avslöjande om SD:s så kallade trollfabrik.

Jimmie Åkesson totalsågar det argumentet.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

Samtidigt menar han att L ”får ge sig”.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

”De får ge sig”

Åkesson är inte orolig för att Tidösamarbetet håller på att krackelera, trots motstridiga ultimatum från hans eget parti och L.

SD kräver att få sitta med i regeringen.

Och L kommer att få ge sig, menar SD-ledaren.

– Om de kommer in i riksdagen och får fyra procent och vi fortsatt är det största partiet i regeringsunderlaget, då är det rimliga är att de får ge sig, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

Oenigheten inom Tidösamarbetet har också förstärkts av att Ebba Busch (KD) nyligen gav uttryck för att hon var öppen för ett visst samarbete över blockgränsen med S.

Kristersson inte orolig

SD har gett beskedet att man efter valet 2026 antingen kommer att sitta med i en regering, eller gå i opposition. Att fortsätta som stödparti utan egna ministerposter är alltså inte aktuellt.

Men Liberalerna säger alltså nej till att sitta med i eller stödja en regering där SD ingår.

– Vi har en regering som fungerar och ett Tidöavtal som fungerar just för att det är de borgerliga partierna som sitter i regering och ett gott samarbete med Sverigedemokraterna, har Simona Mohamsson (L) sagt, enligt SVT.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har dock sagt att han inte är oroad.

– Vi kommer att få ihop det även efter nästa val, har Kristersson sagt, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen