UPPGIFTER: Tvärvänder om elskatten

2024 12 12

Under Tidöregeringens första tid vid makten har elskatten höjts med 12 procent.

Förra året höjdes den med 4,5 öre per kWh och vid årsskiftet höjs den med 1,5 öre per kWh.

Elskatten höjs automatiskt som en del av indexuppräkningen, men Tidöpartierna har tidigare lovat att pausa indexeringen.

I valrörelsen lovade M, L och KD att sänka elskatten.

– Om Damberg (dåvarande finansminister, reds anm) inte klarar av att sänka elskatten kan jag ta över, framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) innan valet 2022.

Uppgifter: Vänder om skatten

Trots löftena har elskatten alltså höjts.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har förklarat höjningarna med att behovet av att lösgöra pengar till stora satsningar på elsystemet har vägt tyngre.

– I budgetprioriteringar så har de gjort det, sade hon till SVT i slutet av oktober.

I dag låter det dock annorlunda.

Enligt Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt är regeringen på väg att tvärvända i frågan.

I stället för att höja elskatten planerar Tidöpartierna att sänka den omstridda skatten, uppger Sjöstedt.

– Det är föremål för förhandling, as we speak, säger han till GP.

Sverigedemokraterna har också framhållit att man vill sänka elskatten. Trots det har partiet inte stoppat regeringens höjningar.

Enligt Oscar Sjöstedt har SD tvingats prioritera en annan fråga.

– Vi sa att vi skulle komma till rätta med de höga drivmedelspriserna, det har vi ju gjort. Jag och Jimmie sa att dieseln skulle bli 10 kronor billigare per liter, det är den, säger han till GP och konstaterar att det nu är läge att ”skifta fokus till elpriserna”.

Fakta elskatten

- Elskatten är en fast kostnad som tas ut för varje enskild kilowattimme el som du har använt. Det är alltså inte en procentuell andel av dina kostnader som det är för moms eller inkomstskatt. Kunder kan minska sina kostnader för energiskatt genom att använda mindre el.

- Från och med 1 januari 2018 betalar kunder elskatten genom sin elnätsfaktura. Innan år 2018 betalades energiskatten via elhandelsfakturan. Det är elnätsföretagen som fakturerar elskatt och som sedan redovisar och betalar pengarna vidare till Skatteverket.

- Elskatten höjdes från och med 1 januari 2024 till 53,5 öre per kWh (inklusive moms). Höjningen motsvarar 4,5 öre per kWh då energiskatten 2023 var 49 öre per kWh. Denna skattesats gäller för de flesta kunder i Sverige.

Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

En populär svensk tradition kan försvinna.

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – nu varnas svenska turister

2026 04 28

Svenskar som planerar att besöka Norge kommer att få en dyrare upplevelse än vanligt.

Detta eftersom den norska kronan har stärkts markant mot den svenska. Den norska valutan noterar sin starkaste position mot den svenska kronan på ett och ett halvt år.

Sedan årsskiftet har den norska kronan stärkts med 8 procent mot den svenska, rapporterar Norges största affärstidning E24.

Under måndagen handlas valutorna ungefär på samma nivåer. En svensk krona kostar 1,01 norska kronor – den svagaste ställningen sedan november 2024.

Nu varnas svenska turister.

– De som vanligtvis tillbringar sommaren med att vandra i Norge måste vara beredda på att det har blivit märkbart dyrare, framhåller storbanken SEB i en färsk analys.

Flera förklaringar

Den norska kronan har stärkts av höga oljepriser, stabila skattefinanser och växande skatteintäkter från landets oljeindustri, rapporterar E24.

Samtidigt har flera av de faktorer som tidigare stärkte den svenska kronan mattats av, menar Handelsbankens chefsstrateg Nils Kristian Knudsen. Han pekar särskilt på försvars- och industrisatsningar i Sverige.

– Strukturen på den svenska börsen har planat ut lite, och marknadsfokuset har förändrats lite. Det finns inget som sticker ut positivt, säger Knudsen till tidningen.

Experten konstaterar samtidigt att det skett små förändringar i förhållandet mellan euron och den svenska kronan.

– I det här sammanhanget kan man säga att marknaden inte nödvändigtvis ser den norska kronan och Norge på samma sätt som Sverige, där det finns mer industri som tyngs av svagare siffror från kontinenten, säger Knudsen.

LÄS MER: Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

Små fall under måndagen

Under måndagen försvagas kronan mot både euron och dollarn.

Den svenska valutan faller med cirka 10 öre till 9,21 kronor per dollar. En liknande nedgång noteras mot euron, där kronan nu ligger på 10,80 kronor per euro.

LÄS OCKSÅ: Viktigt meddelande går ut till Gmail-användare

Foto: Riksbanken resp M. Haugland

Text: Redaktionen