UPPGIFTER: Tvärvänder om elskatten

2024 12 12

Under Tidöregeringens första tid vid makten har elskatten höjts med 12 procent.

Förra året höjdes den med 4,5 öre per kWh och vid årsskiftet höjs den med 1,5 öre per kWh.

Elskatten höjs automatiskt som en del av indexuppräkningen, men Tidöpartierna har tidigare lovat att pausa indexeringen.

I valrörelsen lovade M, L och KD att sänka elskatten.

– Om Damberg (dåvarande finansminister, reds anm) inte klarar av att sänka elskatten kan jag ta över, framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) innan valet 2022.

Uppgifter: Vänder om skatten

Trots löftena har elskatten alltså höjts.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har förklarat höjningarna med att behovet av att lösgöra pengar till stora satsningar på elsystemet har vägt tyngre.

– I budgetprioriteringar så har de gjort det, sade hon till SVT i slutet av oktober.

I dag låter det dock annorlunda.

Enligt Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt är regeringen på väg att tvärvända i frågan.

I stället för att höja elskatten planerar Tidöpartierna att sänka den omstridda skatten, uppger Sjöstedt.

– Det är föremål för förhandling, as we speak, säger han till GP.

Sverigedemokraterna har också framhållit att man vill sänka elskatten. Trots det har partiet inte stoppat regeringens höjningar.

Enligt Oscar Sjöstedt har SD tvingats prioritera en annan fråga.

– Vi sa att vi skulle komma till rätta med de höga drivmedelspriserna, det har vi ju gjort. Jag och Jimmie sa att dieseln skulle bli 10 kronor billigare per liter, det är den, säger han till GP och konstaterar att det nu är läge att ”skifta fokus till elpriserna”.

Fakta elskatten

- Elskatten är en fast kostnad som tas ut för varje enskild kilowattimme el som du har använt. Det är alltså inte en procentuell andel av dina kostnader som det är för moms eller inkomstskatt. Kunder kan minska sina kostnader för energiskatt genom att använda mindre el.

- Från och med 1 januari 2018 betalar kunder elskatten genom sin elnätsfaktura. Innan år 2018 betalades energiskatten via elhandelsfakturan. Det är elnätsföretagen som fakturerar elskatt och som sedan redovisar och betalar pengarna vidare till Skatteverket.

- Elskatten höjdes från och med 1 januari 2024 till 53,5 öre per kWh (inklusive moms). Höjningen motsvarar 4,5 öre per kWh då energiskatten 2023 var 49 öre per kWh. Denna skattesats gäller för de flesta kunder i Sverige.

Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post.

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman.

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen

Ovanligt väderbesked i Sverige – då drar det in

2026 09 24

Varmare temperaturer är på väg.

Det beskedet kommer från Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

I en prognos för inledningen av oktober, alltså om ungefär en vecka, är beskedet att det blir ovanligt varma temperaturer i år. Och det gäller för hela landet.

– Inledningen av oktober väntas bli varmare än normalt i norra Sverige, men redan under vecka 41 dämpas värmen något. Under vecka 41–42 väntas det fortfarande bli omkring normalt eller något varmt för årstiden, uppger meteorologen.

Värme i söder

Prognosen för södra Sverige låter liknande som den för de norra delarna av landet.

– Även här väntas oktober börja med varmt väder för årstiden, men under vecka 41–42 väntas omkring normalt eller något varmare än normalt, framhåller Lasse Rydqvist.

– Från vecka 43 ser temperaturen ut att hamna omkring det normala. Någon tydlig kall signal syns ännu inte, men ett mer blockerat väderläge kan öppna upp för kyla även i söder.

Läs också: Vänta inte – svenska bilister uppmanas

SMHI instämmer

Från vädermyndigheten SMHI kommer ett liknande besked. Efter att vädret kan stå och väga under resten av veckan, väntas ett högtryck ta över framåt söndag med varmare och torrare luft.

– Mot mitten av nästa vecka kan luft, som är riktigt varm för den här tiden på året, strömma upp och ge sensommarkänsla i början av oktober, framhåller väderinstitutet.

Liknande 2015

Flera olika faktorer kommer styra väderutvecklingen under resten av oktober. Bland annat den sydliga jetströmmen som kan ha stor påverkan på lågtrycken över Europa.

– Signalerna i den här utsikten påminner om hur det såg ut inför oktober 2015. Även då fick vi en varm start, innan ett högtryck växte sig allt starkare över norra Europa och Skandinavien, minns Lasse Rydqvist.

– Det resulterade i betydligt torrare väder på många håll i Sverige, samtidigt som lågtrycken fick större utrymme längre söderut över Europa. Även då hade vi en ovanligt stark El Niño.

Andra läser: Trumps minister vill stoppa presidenten

Foto: Yuriy Bogdanov

Text: Redaktionen