UPPGIFTER: Ukraina förbjuder proryska partier

2022 05 03

Ukrainas parlament uppges av ryska medier ha stiftat en ny lag som förbjuder aktiviteter för partier i landet som stöttar den ryska regimen.

Det är det ukrainska parlamentet, Verkhovna Rada, som idag sägs har antagit en ny lag. Lagen förbjuder uttryckligen politiska partier som antingen rättfärdigar, erkänner eller förnekar Rysslands väpnade aggression mot Ukraina.

Uppgifterna kommer från den Moskva-baserade nyhetsbyrån Interfax som har filialer i flera västländer, bland annat Storbritannien, USA och Tyskland, rapporterar The Guardian.

“Leder bara till förstörelse”

Ordförande för det politiska partiet Servant of the People Olena Shuliak kommenterade beslutet på Telegram.

– Äntligen kommer vi att sluta tolerera vår politiska “ryska fred”, som bara leder till förstörelse i Ukraina, framhäver hon.

Förbjuder ryska hyllningar

Utkastet till lagförslaget har legat på Ukrainas parlaments officiella hemsida sedan 28 mars. Enligt Olena Shuliak gick det nya förslaget igenom med 330 röster.

Lagen förbjuder även partier som på något sätt hyllar eller rättfärdigar handlingar av aktörer som utövar våld och väpnade aggressioner mot Ukraina.

Ryssland kan officiellt förklara krig

Samtidigt kommer uppgifter om att Ryssland officiellt är på väg att förklara krig mot Ukraina, erfar Sky News.

I Ryssland råder kraftig censur och det är i landet förbjudet att kalla kriget för ett krig. Istället benämns invasionen som en “specialoperation”.

Militär eskalering

Enligt amerikanska tjänstemän kan det nu komma att förändras den 9 maj, då Vladimir Putin tidigare har uppgetts vilja ropa ut segern.

Nu kan det istället bli en dag där krigsförklaringen blir officiell och den militära aktiviteten eskalerar ytterligare.

Kan mobilisera reserver

Om Putin officiellt förklarar krig med Ukraina får han möjlighet att mobilisera reservstyrkor. Dessutom kan han kalla in värnpliktiga, rapporterar Sky News.

Ryssland har under kriget i Ukraina lidit stora förluster. Tidigare i veckan rapporterade bland annat det brittiska försvarsdepartementet att en fjärdedel av Rysslands marktrupper är stridsodugliga.

Foto: K. Hubert

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen