UPPGIFTER: Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl – men väst sätter stopp

2024 10 11

Ukraina uppges ha hittat en mycket svag punkt hos Ryssland, men väst hindrar landet från att utnyttja den till max.

Ukraina behöver dra nytta av Rysslands svaga punkter för att kunna försvara sig mot stormakten.

På senare tid har den ukrainska militären allt mer riktat in sig på att slå ut ryska ammunitionsdepåer, rapporterar Newsweek.

Men västs vacklande hållning gör det svårare för landet att slå till ordentligt mot Ryssland.

Viktiga för Ryssland

Sedan i somras har Ukraina vid flera tillfällen siktat in sig på ryska ammunitionsdepåer inne i Ryssland samt i de delar av Ukraina som är ockuperade.

Ammunitionsförråden är mycket viktiga för att Ryssland ska kunna hålla igång sin krigsmaskin.

I somras meddelade Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR, som ofta ligger bakom långdistansattacker i Ryssland, att man hade sprängt ett stort ammunitionslager i staden Voronezh i Ryssland. Depån innehöll mer än 5 000 ton ammunition.

Därefter har Ukraina genomfört ett flertal stora attacker mot ryska ammunitionslager.

Framgångsrika attacker

I början av september slog man återigen till i Voronezh och förstörde ett stort lager av ammunition som Ryssland fått från Nordkorea, enligt tidningen.

I mitten av september sprängde den ukrainska marinen en stor ammunitionsdepå i Mariupol.

Och den 21 september attackerades ett av Rysslands tre största ammunitionslager i Tikhoretsk, enligt uppgifter.

Så har det fortsatt, och även den här veckan har Ukraina utfört framgångsrika attacker mot ammunitionsdepåer, bland annat i gränsregionen Bryansk. Även där lagras ammunition som Ryssland fått från Nordkorea.

Kan bli ”game-changer”

Attackerna mot ammunitionsdepåer gör stor skada – Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl, enligt Newsweek. Att kunna slå till mot dessa är extra viktigt med tanke på Nordkoreas stora leveranser av ammunition till Ryssland, som innebär stora problem för Ukraina.

Men från ukrainsk sida är man fortfarande frustrerad över de gränser som USA och västvärlden sätter upp för det ukrainska försvarskriget.

USA hindrar fortfarande landet från att slå till mot militära mål långt inne i Ryssland med amerikanska vapen.

Om sådana attacker sanktionerades så skulle det vara en ”game-changer”, enligt ukrainska källor, uppger tidningen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen