UPPGIFTER: Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl – men väst sätter stopp

2024 10 11

Ukraina uppges ha hittat en mycket svag punkt hos Ryssland, men väst hindrar landet från att utnyttja den till max.

Ukraina behöver dra nytta av Rysslands svaga punkter för att kunna försvara sig mot stormakten.

På senare tid har den ukrainska militären allt mer riktat in sig på att slå ut ryska ammunitionsdepåer, rapporterar Newsweek.

Men västs vacklande hållning gör det svårare för landet att slå till ordentligt mot Ryssland.

Viktiga för Ryssland

Sedan i somras har Ukraina vid flera tillfällen siktat in sig på ryska ammunitionsdepåer inne i Ryssland samt i de delar av Ukraina som är ockuperade.

Ammunitionsförråden är mycket viktiga för att Ryssland ska kunna hålla igång sin krigsmaskin.

I somras meddelade Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR, som ofta ligger bakom långdistansattacker i Ryssland, att man hade sprängt ett stort ammunitionslager i staden Voronezh i Ryssland. Depån innehöll mer än 5 000 ton ammunition.

Därefter har Ukraina genomfört ett flertal stora attacker mot ryska ammunitionslager.

Framgångsrika attacker

I början av september slog man återigen till i Voronezh och förstörde ett stort lager av ammunition som Ryssland fått från Nordkorea, enligt tidningen.

I mitten av september sprängde den ukrainska marinen en stor ammunitionsdepå i Mariupol.

Och den 21 september attackerades ett av Rysslands tre största ammunitionslager i Tikhoretsk, enligt uppgifter.

Så har det fortsatt, och även den här veckan har Ukraina utfört framgångsrika attacker mot ammunitionsdepåer, bland annat i gränsregionen Bryansk. Även där lagras ammunition som Ryssland fått från Nordkorea.

Kan bli ”game-changer”

Attackerna mot ammunitionsdepåer gör stor skada – Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl, enligt Newsweek. Att kunna slå till mot dessa är extra viktigt med tanke på Nordkoreas stora leveranser av ammunition till Ryssland, som innebär stora problem för Ukraina.

Men från ukrainsk sida är man fortfarande frustrerad över de gränser som USA och västvärlden sätter upp för det ukrainska försvarskriget.

USA hindrar fortfarande landet från att slå till mot militära mål långt inne i Ryssland med amerikanska vapen.

Om sådana attacker sanktionerades så skulle det vara en ”game-changer”, enligt ukrainska källor, uppger tidningen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen