UPPGIFTER: Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl – men väst sätter stopp

2024 10 11

Ukraina uppges ha hittat en mycket svag punkt hos Ryssland, men väst hindrar landet från att utnyttja den till max.

Ukraina behöver dra nytta av Rysslands svaga punkter för att kunna försvara sig mot stormakten.

På senare tid har den ukrainska militären allt mer riktat in sig på att slå ut ryska ammunitionsdepåer, rapporterar Newsweek.

Men västs vacklande hållning gör det svårare för landet att slå till ordentligt mot Ryssland.

Viktiga för Ryssland

Sedan i somras har Ukraina vid flera tillfällen siktat in sig på ryska ammunitionsdepåer inne i Ryssland samt i de delar av Ukraina som är ockuperade.

Ammunitionsförråden är mycket viktiga för att Ryssland ska kunna hålla igång sin krigsmaskin.

I somras meddelade Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR, som ofta ligger bakom långdistansattacker i Ryssland, att man hade sprängt ett stort ammunitionslager i staden Voronezh i Ryssland. Depån innehöll mer än 5 000 ton ammunition.

Därefter har Ukraina genomfört ett flertal stora attacker mot ryska ammunitionslager.

Framgångsrika attacker

I början av september slog man återigen till i Voronezh och förstörde ett stort lager av ammunition som Ryssland fått från Nordkorea, enligt tidningen.

I mitten av september sprängde den ukrainska marinen en stor ammunitionsdepå i Mariupol.

Och den 21 september attackerades ett av Rysslands tre största ammunitionslager i Tikhoretsk, enligt uppgifter.

Så har det fortsatt, och även den här veckan har Ukraina utfört framgångsrika attacker mot ammunitionsdepåer, bland annat i gränsregionen Bryansk. Även där lagras ammunition som Ryssland fått från Nordkorea.

Kan bli ”game-changer”

Attackerna mot ammunitionsdepåer gör stor skada – Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl, enligt Newsweek. Att kunna slå till mot dessa är extra viktigt med tanke på Nordkoreas stora leveranser av ammunition till Ryssland, som innebär stora problem för Ukraina.

Men från ukrainsk sida är man fortfarande frustrerad över de gränser som USA och västvärlden sätter upp för det ukrainska försvarskriget.

USA hindrar fortfarande landet från att slå till mot militära mål långt inne i Ryssland med amerikanska vapen.

Om sådana attacker sanktionerades så skulle det vara en ”game-changer”, enligt ukrainska källor, uppger tidningen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen