UPPGIFTER: Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl – men väst sätter stopp

2024 10 11

Ukraina uppges ha hittat en mycket svag punkt hos Ryssland, men väst hindrar landet från att utnyttja den till max.

Ukraina behöver dra nytta av Rysslands svaga punkter för att kunna försvara sig mot stormakten.

På senare tid har den ukrainska militären allt mer riktat in sig på att slå ut ryska ammunitionsdepåer, rapporterar Newsweek.

Men västs vacklande hållning gör det svårare för landet att slå till ordentligt mot Ryssland.

Viktiga för Ryssland

Sedan i somras har Ukraina vid flera tillfällen siktat in sig på ryska ammunitionsdepåer inne i Ryssland samt i de delar av Ukraina som är ockuperade.

Ammunitionsförråden är mycket viktiga för att Ryssland ska kunna hålla igång sin krigsmaskin.

I somras meddelade Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR, som ofta ligger bakom långdistansattacker i Ryssland, att man hade sprängt ett stort ammunitionslager i staden Voronezh i Ryssland. Depån innehöll mer än 5 000 ton ammunition.

Därefter har Ukraina genomfört ett flertal stora attacker mot ryska ammunitionslager.

Framgångsrika attacker

I början av september slog man återigen till i Voronezh och förstörde ett stort lager av ammunition som Ryssland fått från Nordkorea, enligt tidningen.

I mitten av september sprängde den ukrainska marinen en stor ammunitionsdepå i Mariupol.

Och den 21 september attackerades ett av Rysslands tre största ammunitionslager i Tikhoretsk, enligt uppgifter.

Så har det fortsatt, och även den här veckan har Ukraina utfört framgångsrika attacker mot ammunitionsdepåer, bland annat i gränsregionen Bryansk. Även där lagras ammunition som Ryssland fått från Nordkorea.

Kan bli ”game-changer”

Attackerna mot ammunitionsdepåer gör stor skada – Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl, enligt Newsweek. Att kunna slå till mot dessa är extra viktigt med tanke på Nordkoreas stora leveranser av ammunition till Ryssland, som innebär stora problem för Ukraina.

Men från ukrainsk sida är man fortfarande frustrerad över de gränser som USA och västvärlden sätter upp för det ukrainska försvarskriget.

USA hindrar fortfarande landet från att slå till mot militära mål långt inne i Ryssland med amerikanska vapen.

Om sådana attacker sanktionerades så skulle det vara en ”game-changer”, enligt ukrainska källor, uppger tidningen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen