UPPGIFTER: Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl – men väst sätter stopp

2024 10 11

Ukraina uppges ha hittat en mycket svag punkt hos Ryssland, men väst hindrar landet från att utnyttja den till max.

Ukraina behöver dra nytta av Rysslands svaga punkter för att kunna försvara sig mot stormakten.

På senare tid har den ukrainska militären allt mer riktat in sig på att slå ut ryska ammunitionsdepåer, rapporterar Newsweek.

Men västs vacklande hållning gör det svårare för landet att slå till ordentligt mot Ryssland.

Viktiga för Ryssland

Sedan i somras har Ukraina vid flera tillfällen siktat in sig på ryska ammunitionsdepåer inne i Ryssland samt i de delar av Ukraina som är ockuperade.

Ammunitionsförråden är mycket viktiga för att Ryssland ska kunna hålla igång sin krigsmaskin.

I somras meddelade Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR, som ofta ligger bakom långdistansattacker i Ryssland, att man hade sprängt ett stort ammunitionslager i staden Voronezh i Ryssland. Depån innehöll mer än 5 000 ton ammunition.

Därefter har Ukraina genomfört ett flertal stora attacker mot ryska ammunitionslager.

Framgångsrika attacker

I början av september slog man återigen till i Voronezh och förstörde ett stort lager av ammunition som Ryssland fått från Nordkorea, enligt tidningen.

I mitten av september sprängde den ukrainska marinen en stor ammunitionsdepå i Mariupol.

Och den 21 september attackerades ett av Rysslands tre största ammunitionslager i Tikhoretsk, enligt uppgifter.

Så har det fortsatt, och även den här veckan har Ukraina utfört framgångsrika attacker mot ammunitionsdepåer, bland annat i gränsregionen Bryansk. Även där lagras ammunition som Ryssland fått från Nordkorea.

Kan bli ”game-changer”

Attackerna mot ammunitionsdepåer gör stor skada – Ukraina har hittat Rysslands akilleshäl, enligt Newsweek. Att kunna slå till mot dessa är extra viktigt med tanke på Nordkoreas stora leveranser av ammunition till Ryssland, som innebär stora problem för Ukraina.

Men från ukrainsk sida är man fortfarande frustrerad över de gränser som USA och västvärlden sätter upp för det ukrainska försvarskriget.

USA hindrar fortfarande landet från att slå till mot militära mål långt inne i Ryssland med amerikanska vapen.

Om sådana attacker sanktionerades så skulle det vara en ”game-changer”, enligt ukrainska källor, uppger tidningen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen