UPPGIFTER: USA-förslag om Ukraina på bordet – kommer få Kreml att koka

2025 04 23

Det uppgav den amerikanska presidenten för två dagar sedan.

Nu framkommer detaljer om det första utkastet.

USA har inte släppt det för Ryssland oacceptabla villkoret om europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina vid en vapenvila eller avslutat krig, uppger New York Post.

Det framhåller en högt uppsatt tjänsteman inom Trumpadministrationen till tidningen.

– Den svåra delen är hur en säkerhetsstyrka ska se ut. Vi kallar det för en resiliensstyrka, säger källan.

– Resiliensstyrkan är en av de säkerhetsgarantier som ukrainarna vill ha och vi hoppas att de får.

Rysk ilska över förslaget

Ryssland har vid upprepade tillfällen sagt tvärnej till ett sådant scenario.

Kreml har rasat enbart över att förslaget luftats.

– Tanken på att placera ut trupper från Natoländer i Ukraina är helt oacceptabelt för Ryssland, sade Dimitrij Peskov, Kremls talesperson, i februari.

Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har sagt att utländska fredsbevarande trupper i Ukraina skulle bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt".

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg.

Annat förslag

På bordet finns också ett förslag om en separat fredsbevarande styrka för att övervaka en eventuell vapenvila, enligt NYP.

Den skulle kunna bestå av en “gemensam kommission” av ryssar, ukrainare och ett tredje land som inte är medlem i Nato.

USA uppges även kunna inkluderas, men inte med trupper på fältet.

– Utan som den monetära kraften, tillsammans med en tredje part, säger samma tjänsteman.

Förslaget kan också omfatta ett amerikanskt erkännande av den ryskockuperade halvön Krym, enligt WSJ.

Öppnar dörren på glänt

Tidigare i april öppnade den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev dörren på glänt för någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, sade han i en intervju med Fox i samband med sitt besök i Washington.

Fredsbevarande europeiska styrkor uppges dock från ryskt håll vara orealistiskt.

– Det skulle vara absolut olämpligt och absurt, säger den ryska vice utrikesministern Alexander Grushko enligt Newsweek.

– Om de dyker upp där, betyder det att de är utplacerade i en konfliktzon med alla konsekvenser för dessa kontingenter som parter i konflikten.

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen