25 november 2025

UPPGIFTER: USA-förslag om Ukraina på bordet – kommer få Kreml att koka

2025 04 23

Donald Trump kommer att lägga fram ett nytt förslag på en fredsplan för Ukraina i veckan.

Det uppgav den amerikanska presidenten för två dagar sedan.

Nu framkommer detaljer om det första utkastet.

USA har inte släppt det för Ryssland oacceptabla villkoret om europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina vid en vapenvila eller avslutat krig, uppger New York Post.

Det framhåller en högt uppsatt tjänsteman inom Trumpadministrationen till tidningen.

– Den svåra delen är hur en säkerhetsstyrka ska se ut. Vi kallar det för en resiliensstyrka, säger källan.

– Resiliensstyrkan är en av de säkerhetsgarantier som ukrainarna vill ha och vi hoppas att de får.

Rysk ilska över förslaget

Ryssland har vid upprepade tillfällen sagt tvärnej till ett sådant scenario.

Kreml har rasat enbart över att förslaget luftats.

Tanken på att placera ut trupper från Natoländer i Ukraina är helt oacceptabelt för Ryssland, sade Dimitrij Peskov, Kremls talesperson, i februari.

Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har sagt att utländska fredsbevarande trupper i Ukraina skulle bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt".

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg.

Annat förslag

På bordet finns också ett förslag om en separat fredsbevarande styrka för att övervaka en eventuell vapenvila, enligt NYP.

Den skulle kunna bestå av en “gemensam kommission” av ryssar, ukrainare och ett tredje land som inte är medlem i Nato.

USA uppges även kunna inkluderas, men inte med trupper på fältet.

– Utan som den monetära kraften, tillsammans med en tredje part, säger samma tjänsteman.

Förslaget kan också omfatta ett amerikanskt erkännande av den ryskockuperade halvön Krym, enligt WSJ.

Öppnar dörren på glänt

Tidigare i april öppnade den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev dörren på glänt för någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, sade han i en intervju med Fox i samband med sitt besök i Washington.

Fredsbevarande europeiska styrkor uppges dock från ryskt håll vara orealistiskt.

– Det skulle vara absolut olämpligt och absurt, säger den ryska vice utrikesministern Alexander Grushko enligt Newsweek.

– Om de dyker upp där, betyder det att de är utplacerade i en konfliktzon med alla konsekvenser för dessa kontingenter som parter i konflikten.

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen