UPPGIFTER: USA-förslag om Ukraina på bordet – kommer få Kreml att koka

2025 04 23

Donald Trump kommer att lägga fram ett nytt förslag på en fredsplan för Ukraina i veckan.

Det uppgav den amerikanska presidenten för två dagar sedan.

Nu framkommer detaljer om det första utkastet.

USA har inte släppt det för Ryssland oacceptabla villkoret om europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina vid en vapenvila eller avslutat krig, uppger New York Post.

Det framhåller en högt uppsatt tjänsteman inom Trumpadministrationen till tidningen.

– Den svåra delen är hur en säkerhetsstyrka ska se ut. Vi kallar det för en resiliensstyrka, säger källan.

– Resiliensstyrkan är en av de säkerhetsgarantier som ukrainarna vill ha och vi hoppas att de får.

Rysk ilska över förslaget

Ryssland har vid upprepade tillfällen sagt tvärnej till ett sådant scenario.

Kreml har rasat enbart över att förslaget luftats.

– Tanken på att placera ut trupper från Natoländer i Ukraina är helt oacceptabelt för Ryssland, sade Dimitrij Peskov, Kremls talesperson, i februari.

Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har sagt att utländska fredsbevarande trupper i Ukraina skulle bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt".

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg.

Annat förslag

På bordet finns också ett förslag om en separat fredsbevarande styrka för att övervaka en eventuell vapenvila, enligt NYP.

Den skulle kunna bestå av en “gemensam kommission” av ryssar, ukrainare och ett tredje land som inte är medlem i Nato.

USA uppges även kunna inkluderas, men inte med trupper på fältet.

– Utan som den monetära kraften, tillsammans med en tredje part, säger samma tjänsteman.

Förslaget kan också omfatta ett amerikanskt erkännande av den ryskockuperade halvön Krym, enligt WSJ.

Öppnar dörren på glänt

Tidigare i april öppnade den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev dörren på glänt för någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, sade han i en intervju med Fox i samband med sitt besök i Washington.

Fredsbevarande europeiska styrkor uppges dock från ryskt håll vara orealistiskt.

– Det skulle vara absolut olämpligt och absurt, säger den ryska vice utrikesministern Alexander Grushko enligt Newsweek.

– Om de dyker upp där, betyder det att de är utplacerade i en konfliktzon med alla konsekvenser för dessa kontingenter som parter i konflikten.

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktigt besked från USA till Ukraina

2026 05 31

I veckan vände sig Volodymyr Zelenskyj till USA.

Den ukrainske presidenten vädjade om fortsatt stöd.

Framförallt för att rädda upp landets förmåga att också fortsatt försvara sig mot de ryska attackerna.

– Jag, å det ukrainska folkets vägnar, ber respektfullt presidenten och USA:s kongress att förbli engagerade, uppgav Zelenskyj i ett brev till Vita huset, enligt Kyiv Independent.

– Hjälp oss att säkra detta viktiga skyddsverktyg mot rysk terror, för att stoppa de ryska missilattackerna. Den nuvarande leveranstakten genom PURL-programmet håller inte längre jämna steg med det hot vi står inför.

USA ger besked

Nu ger USA ett besked som svar på den ukrainske presidentens vädjan, rapporterar Kyiv Independent.

Och beskedet är lugnande för Ukraina.

USA kommer inte lämna Ukraina utan hjälp, enligt den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth.

USA berömmer

USA:s försvarsminister passar också på att berömma de europeiska länderna för deras stora satsning på att öka försvarsutgifterna.

– Om man ser på hur mycket pengar som har spenderats har Europa tagit initiativ. Ukraina har varit minst lika, om inte mer, effektiva i processen, säger Pete Hegseth.

– Så vi vill att de ska kunna försvara sig, och vi kommer att hitta ett sätt att se till att vi kan hjälpa dem med det, säger Pete Hegseth, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Trumps besked dröjer

Donald Trump har ännu inte offentligt kommenterat Ukrainas vädjan.

Däremot har ett antal medlemmar i den amerikanska lagstiftande församlingen gått ut och krävt att USA:s svar ska vara att hjälpa det krigshärjade landet.

– Min förhoppning och förväntan är att Amerika kommer att svara positivt på denna begäran, säger demokraten Richard Blumenthal under ett besök i Ukraina och får medhåll av Jim Himes i representanthuset, enligt tidningen.

– Det vi kommer att betrakta som vårt uppdrag, när vi kommer tillbaka, är att se till att Ukraina har medlen att utföra jobbet.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen