25 november 2025

UPPGIFTER: USA-förslag om Ukraina på bordet – kommer få Kreml att koka

2025 04 23

Donald Trump kommer att lägga fram ett nytt förslag på en fredsplan för Ukraina i veckan.

Det uppgav den amerikanska presidenten för två dagar sedan.

Nu framkommer detaljer om det första utkastet.

USA har inte släppt det för Ryssland oacceptabla villkoret om europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina vid en vapenvila eller avslutat krig, uppger New York Post.

Det framhåller en högt uppsatt tjänsteman inom Trumpadministrationen till tidningen.

– Den svåra delen är hur en säkerhetsstyrka ska se ut. Vi kallar det för en resiliensstyrka, säger källan.

– Resiliensstyrkan är en av de säkerhetsgarantier som ukrainarna vill ha och vi hoppas att de får.

Rysk ilska över förslaget

Ryssland har vid upprepade tillfällen sagt tvärnej till ett sådant scenario.

Kreml har rasat enbart över att förslaget luftats.

Tanken på att placera ut trupper från Natoländer i Ukraina är helt oacceptabelt för Ryssland, sade Dimitrij Peskov, Kremls talesperson, i februari.

Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har sagt att utländska fredsbevarande trupper i Ukraina skulle bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt".

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg.

Annat förslag

På bordet finns också ett förslag om en separat fredsbevarande styrka för att övervaka en eventuell vapenvila, enligt NYP.

Den skulle kunna bestå av en “gemensam kommission” av ryssar, ukrainare och ett tredje land som inte är medlem i Nato.

USA uppges även kunna inkluderas, men inte med trupper på fältet.

– Utan som den monetära kraften, tillsammans med en tredje part, säger samma tjänsteman.

Förslaget kan också omfatta ett amerikanskt erkännande av den ryskockuperade halvön Krym, enligt WSJ.

Öppnar dörren på glänt

Tidigare i april öppnade den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev dörren på glänt för någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, sade han i en intervju med Fox i samband med sitt besök i Washington.

Fredsbevarande europeiska styrkor uppges dock från ryskt håll vara orealistiskt.

– Det skulle vara absolut olämpligt och absurt, säger den ryska vice utrikesministern Alexander Grushko enligt Newsweek.

– Om de dyker upp där, betyder det att de är utplacerade i en konfliktzon med alla konsekvenser för dessa kontingenter som parter i konflikten.

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen