USA kan införa register – på alla med vanlig funktionsnedsättning

2025 04 24

Den amerikanska hälsoministern Robert F. Kennedy Jr kritiseras skarpt för förslaget om att upprätta ett register för alla amerikaner med en vanlig funktionsnedsättning.

USA:s regering vill registrera alla amerikaner med en vanlig funktionsnedsättning.

Anledningen ska vara att ta reda på varför så många amerikaner drabbas av åkomman.

Nu möts landets hälsominister, Robert F. Kennedy Jr, av skarp kritik för det kontroversiella förslaget.

Väcker starka reaktioner

Det var i tisdags som CBS News kunde avslöja att National Institute of Health, NIH, – en del av det amerikanska hälsodepartementet med Kennedy Jr i spetsen – överser lanseringen av ett register för att mäta amerikaner med autism.

“Autismregistret”, som det kallas i sociala medier, har väckt en hel del starka reaktioner.

Bland annat från intresseorganisationen Autistic Self Advocacy Network, som menar att tanken på att registreras är “motbjudande”.

“Vi är ingen katastrof”

Dessutom vänder sig organisationen mot tidigare uttalanden som hälsoministern gjort om personer med funktionsnedsättningen.

Bland annat i en uppmärksammad intervju på Fox News.

– Det är motbjudande att minister Kennedy efterlyser insatser som han tror kommer att minska antalet autistiska personer som existerar, oavsett om det sker genom “bot” eller “förebyggande”. Vår existens är inte en “katastrof”, som Kennedy kallade autism på Fox News, heter det i ett uttalande på organisationens hemsida.

Läs mer: Trumps order – efter påvens död

“Tusen gånger värre än covid”

Kennedy Jr har tidigare sagt att autism går att förebygga.

Han har också kallat “autismkrisen” för ett “tusen gånger större hot” än covid-19.

– Autismepidemin har nu nått en omfattning som saknar motstycke i människans historia. Riskerna och kostnaderna för denna kris är tusen gånger mer hotfulla för vårt land än covid-19. Autism kan förebyggas, och det är oförlåtligt att vi ännu inte kan identifiera de bakomliggande orsakerna, framhåller Kennedy i ett tidigare uttalande.

Så beskrivs autism

Enligt hälsoministern kommer det amerikanska hälsodepartementet veta om orsaken till autism i september.

På vårdguidens webbplats beskrivs autism som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som bland annat påverkar hur hjärnan hämtar in, bearbetar och hanterar information.

– Det är något du föds med och som du har hela ditt liv. Exakt varför man får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. Det innebär att föräldrar och släktingar ofta har liknande svårigheter, heter det i vårdguiden.

Läs vidare: Forskare: Vanlig åtgärd kan förebygga demens

Foto: C. Woods

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen