USA kan införa register – på alla med vanlig funktionsnedsättning

2025 04 24

Den amerikanska hälsoministern Robert F. Kennedy Jr kritiseras skarpt för förslaget om att upprätta ett register för alla amerikaner med en vanlig funktionsnedsättning.

USA:s regering vill registrera alla amerikaner med en vanlig funktionsnedsättning.

Anledningen ska vara att ta reda på varför så många amerikaner drabbas av åkomman.

Nu möts landets hälsominister, Robert F. Kennedy Jr, av skarp kritik för det kontroversiella förslaget.

Väcker starka reaktioner

Det var i tisdags som CBS News kunde avslöja att National Institute of Health, NIH, – en del av det amerikanska hälsodepartementet med Kennedy Jr i spetsen – överser lanseringen av ett register för att mäta amerikaner med autism.

“Autismregistret”, som det kallas i sociala medier, har väckt en hel del starka reaktioner.

Bland annat från intresseorganisationen Autistic Self Advocacy Network, som menar att tanken på att registreras är “motbjudande”.

“Vi är ingen katastrof”

Dessutom vänder sig organisationen mot tidigare uttalanden som hälsoministern gjort om personer med funktionsnedsättningen.

Bland annat i en uppmärksammad intervju på Fox News.

– Det är motbjudande att minister Kennedy efterlyser insatser som han tror kommer att minska antalet autistiska personer som existerar, oavsett om det sker genom “bot” eller “förebyggande”. Vår existens är inte en “katastrof”, som Kennedy kallade autism på Fox News, heter det i ett uttalande på organisationens hemsida.

Läs mer: Trumps order – efter påvens död

“Tusen gånger värre än covid”

Kennedy Jr har tidigare sagt att autism går att förebygga.

Han har också kallat “autismkrisen” för ett “tusen gånger större hot” än covid-19.

– Autismepidemin har nu nått en omfattning som saknar motstycke i människans historia. Riskerna och kostnaderna för denna kris är tusen gånger mer hotfulla för vårt land än covid-19. Autism kan förebyggas, och det är oförlåtligt att vi ännu inte kan identifiera de bakomliggande orsakerna, framhåller Kennedy i ett tidigare uttalande.

Så beskrivs autism

Enligt hälsoministern kommer det amerikanska hälsodepartementet veta om orsaken till autism i september.

På vårdguidens webbplats beskrivs autism som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som bland annat påverkar hur hjärnan hämtar in, bearbetar och hanterar information.

– Det är något du föds med och som du har hela ditt liv. Exakt varför man får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. Det innebär att föräldrar och släktingar ofta har liknande svårigheter, heter det i vårdguiden.

Läs vidare: Forskare: Vanlig åtgärd kan förebygga demens

Foto: C. Woods

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen