UPPGIFTER: USA kan inte försvara sig – Trump vill bygga en Iron Dome

2025 01 04

Enligt en ny rapport kan USA inte försvara sitt territorium tillräckligt bra, och Donald Trump har lovat att bygga en Iron Dome kring USA.

USA är inte tillräckligt förberedda för en möjlig missilattack från Ryssland, Kina eller Nordkorea.

Det hävdar Robert Soofer, som tidigare jobbade med kärn- och missilförsvarspolicy i den förra Trump-administrationen, i en rapport skriven för Atlantic Council.

Hotet är ”verkligt och växande”, enligt rapporten. Donald Trump har sagt sig vilja lösa problemet genom att skapa en amerikansk variant av Israels Iron Dome, rapporterar Newsweek.

Trump utlovar en Iron Dome

Iron Dome är ett israeliskt luftvärnsrobotsystem som används för att skjuta ned raketer och skydda landet mot attacker.

Enligt Soofers rapport kan USA förvisso slå tillbaka mot ett annat land efter att det har attackerat USA. Men USA har en begränsad förmåga att blockera en första attack från andra länder.

Donald Trump har i samband med ett rally i Phoenix, Arizona sagt att han vill bygga en amerikansk motsvarighet till Iron Dome.

– Vi vill få vår militär att börja bygga den stora Iron Dome-missilförsvarsskölden, som kommer att tillverkas helt och hållet i USA, mycket av det här i Arizona, sade Trump, enligt tidningen.

Även Mike Waltz, som förväntas bli ny nationell säkerhetsrådgivare under Trump, har uttryckt sådana planer.

– Vi behöver en Iron Dome för Amerika, har Waltz tidigare sagt, enligt tidningen.

Får kritik

Experter har dock avfärdat jämförelsen med Israels Iron Dome, som är skapad för att stå emot attacker på relativt kort distans, vilket inte är det huvudsakliga hotet mot USA. Dessutom är Israel ett betydligt mindre land än USA, vilket ger helt andra förutsättningar.

Men USA behöver i alla fall kraftigt förstärka sin förmåga att försvara sig mot attacker från Ryssland, Kina och Nordkorea på amerikanskt territorium, enligt rapporten.

Robert Soofer menar att landet måste lägga enorma resurser på att lösa problemet.

– Kombinerat skulle det här uppgå till cirka 1 procent av försvarsbudgeten för den nationella försvarsprioriteringen nummer 1, heter det i rapporten, enligt Newsweek.

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen