UPPGIFTER: Trump stoppar militärt anfall från annat land

2025 04 17

USA:s president Donald Trump har stoppat en militär bombplan.

Om en månad uppges attacken ha varit planerad att genomföras.

Israel skulle då anfalla kärnkraftsanläggningar i Iran.

Men attackplanen har stoppats av Trump, uppger The New York Tines.

– Till förmån för att förhandla fram ett avtal med Teheran för att begränsa dess kärnkraftsprogram, enligt tjänstemän i administrationen och andra som informerats om diskussionerna, skriver tidningen.

Fruktar storkrig

Enligt uppgifterna fattade Trump sitt beslut efter flera månader av intern debatt huruvida USA ska fortsätta på den inslagna vägen om diplomati, eller säga ja till Israels plan att militärt slå tillbaka Irans förmåga att utveckla kärnvapen.

Att det blev ett nej från USA för det senare alternativet motiveras med att att militärt angrepp inte med säkerhet skulle slå ut de iranska ambitionerna att förverkliga kärnvapen, men också för att undvika ett större krig.

Hade krävt amerikansk ja

Israeliska tjänstemän var delvis optimistiska att få med USA på planerna, erfar NYT.

– Nästan alla planerna skulle ha krävt amerikansk hjälp, inte bara för att försvara Israel från iranska repressalier, utan också för att säkerställa att en israelisk attack var framgångsrik, vilket gör USA till en central del av själva attacken, skriver tidningen.

Tills vidare har Trump valt förhandlingar snarare än militära medel för att stoppa Iran från att utveckla kärnvapen.

Presidenten har dock vid flera tillfällen hotat med att bomba Iran om ingen lösning nås.

– Om Iran inte går med på ett avtal kommer det att bli bombningar. Och det kommer att bli bombningar som de aldrig har sett maken till förut, sade Trump till NBC tidigare i april.

LÄS MER: Iran rasar mot Trump – "gör vad fan du vill"

Ännu inga kärnvapen

I början av månaden uppgav även Axios att Vita huset kraftsamlar de amerikanska styrkorna i Mellanöstern.

USA förstärker också bland annat sin närvaro vid flygbasen Diego Garcia i Indiska oceanen, och satellitbilder har visat att basen byggs ut, vilket är ett tecken på att man förbereder storskaliga flygoperationer i regionen, enligt Newsweek.

Iran, en av världens mest extrema diktaturer, har ingen egen tillgång till kärnvapen – åtminstone inte ännu.

Amerikansk underrättelsetjänst bedömer nämligen att diktaturen ännu inte har påbörjat någon kärnvapenproduktion, rapporterar Fox News.

Däremot ska landet ha genomfört vissa aktiviteter som “ger bättre förutsättningar för att producera en kärnladdning”, enligt kanalen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen