UPPGIFTER: Nynazist från Norden ansluter sig till Putin

2022 04 09

En norsk-rysk nynazist har identifierats i en rysk gruppering som deltar i det brutala kriget i Ukraina.

Det rör sig om en 35-årig man med kopplingar till Norge som har anslutit sig till Putins militär. Mannen heter Yan Petrovskiy och var en aktiv nazist i landet innan han utvisades för sex år sedan, uppger NRK.

Krigsuppdrag

På bilder i appen Telegram syns Petrovskiy posera iförd krigsmundering och med vapen framför en rysk stridsvagn tillsammans med andra soldater.

Bilden ska vara tagen vid ryska gränsen till Ukraina, och i bildtexten går att utläsa att soldaterna är på “krigsuppdrag i Charkivregionen”.

Ökända legosoldater

Yan Petrovskiy sägs tillhöra en ökänd och brutal rysk legosoldatsgrupp vid namn “Rusich”, en grupp som för närvarande deltar i de dödliga striderna i just Charkiv.

Liknande uppgifter kommer från norska nättidningen Minerva, som också kopplat Petrovskiy till striderna via Telegram.

Rysk markering

En av bilderna är tagen i Vovchansk, som ligger i Charkivregionen. Platsen avslöjas av en skylt med stadens namn i bakgrunden, men där bokstäverna ändrats till “Voltsjansk” som är det ryska namnet på staden.

Det är en typ av markering av rysk ockupation som känns igen från sociala medier, uppger NRK.

Identifierades genom kläder

Mannen med den norska kopplingen har bland annatkunnat identifieras genom detaljer i klädseln, som exempelvis hjälmen, ett emblem på västen och hans vapen.

Tar kommando

Petrovskiy uppges inte enbart delta i striderna. Han ska även ha tagit över befälet för Rusich som ersättare för en skadad ledare.

35-åringen har själv uppgett att han är ställföreträdande befälhavare för milisen men vill varken bekräfta eller dementera för den norska tidningen att han deltar i kriget i Ukraina.

Hot mot norsk säkerhet

Yan Petrovskiy kom till Norge första gången 2004 som tonåring. Snart började han röra sig i högerextrema miljöer.

År 2016 greps han av beväpnad polis i sitt hem. Ryssen utvisades kort därefter då norska säkerhetstjänsten bedömde honom som en fara för nationens säkerhet.

Högerextrema ryska trupper

Om den norsk-ryska nazisten deltar i striderna vore det inte första gången Yan Petrovskiy krigar för Ryssland i Ukraina. Redan 2014 var han på plats som frivillig soldat, vilket han själv berättade om på den främlingsfientliga hemsidan Frieord.no.

Foto; Telegram (Skärmdump)

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen