UPPGIFTER: Video visar desperat beteende i Ryssland

2024 10 30

En video sägs visa ett allt mer desperat beteende i Putins Ryssland.

Det är inte bara Ukrainas befolkning som tvingas lida på grund av Vladimir Putins maktambitioner.

Även det ryska folket påverkas på många sätt av både kriget och den hårdföra diktaturen.

Ett problem som drabbar många vanliga ryssar idag är varubrist och inflation.

En video uppges visa ett tydligt exempel på det, rapporterar Newsweek.

Se videon längre ner i artikeln.

Varubrist skapar desperation

Varubrist, inflation och liknande problem är någonting som många ryssar minns från Sovjettiden, men sedan Ryssland invaderade Ukraina har liknande problem börjat uppstå igen.

Stölder av vanliga basvaror uppges vara ett problem som ökar lavinartat i Ryssland. En vara som det stjäls väldigt mycket av är smör, enligt tidningen.

Livsmedelsbutiker i ryska städer, däribland Moskva, har börjat vidta långtgående åtgärder för att skydda smöret, och enligt vissa uppgifter har man till och med börjat låsa in det i plastlådor för att det inte ska gå att stjäla.

En video som delas på X av den ukrainske tidigare regeringsrådgivaren Anton Gerashchenko sägs visa ett exempel på en händelse i en rysk matbutik, där två män försöker stjäla stora mängder smör, enligt Newsweek. (Videon har dock inte kunnat verifieras av tidningen.)

25 paket smör

Videon visar först en man som tar ett stort antal smörpaket från en hylla och stoppar dem i sin jacka och ryggsäck samt några i varukorgen. Därefter ser man hur han slåss med en anställd i butiken. Senare i videon ser man också hur en annan man, sannolikt en medhjälpare, tycks blanda sig i bråket.

– Ryska Telegramkanaler rapporterar att de två männen rånade en mataffär i Moskva på 25 paket smör. En anställd försökte stoppa dem, men sedan drog en av männen fram en kniv, skriver Anton Gerashchenko i en kommentar till videon.

De två männen riskerar upp till 10 års fängelse, tillägger han.

55 procent dyrare

I ett annat inlägg förklarar Gerashchenko att den här typen av händelser är symptomatiska för dagens Ryssland.

– Fram till 2022 levererades smör till Ryssland från hela världen, men sedan minskade importen tiofaldigt – från 40 till 4 tusen ton. Efter 2022 har bara Belarus blivit kvar som leverantör av smör till den ryska marknaden, och de är inte kapabla att fullt ut möta efterfrågan, även om dess varor utgör 15 procent av ryska mejeriprodukter, skriver han.

Sanktioner, störningar i leveranskedjor, minskad inhemsk produktion, hög inflation och ett allmänt försämrat ekonomiskt läge är några av de faktorer som har lett till att många basvaror har blivit dyrare i Ryssland.

Priset på smör har ökat med 55 procent, uppger tidningen.

Se videon på X här.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen