UPPGIFTER: Vodkadrickande skakar Kreml

2022 09 19

Rysslands diktator Vladimir Putin oroas över eskalerad alkoholkonsumtion i regeringen sedan invasionen av Ukraina.

Det hävdar källor till den ryska oberoende nyhetssajten Meduza.

Enligt uppgiftslämnarna har ett ökat drickande bland ryska topptjänstemän och byråkrater lett till en “kollaps i disciplinen”, någonting som inte ska uppskattas av landets högsta ledare.

– Någon försvinner före en viktig händelse, någon rapporterar otydligt och förvirrat, säger Meduzas källor till sajten.

Under enorm press

Anledningen till att toppolitikerna tar till flaskan uppges vara den kraftiga press som präglar regimen sedan landet invaderade Ukraina.

– Människor har lättat på sin stress på det här sättet sedan februari, uppger en källa från Kreml enligt Daily Mail.

“Chock och förvirring”

När Putin meddelade sina närmaste medarbetare om avsikten att inleda en fullskalig invasion av Ukraina i februari ska flera personer i diktatorns inre krets ha spenderat de första månaderna i “chock och förvirring”.

– De tog till flaskan och några av dem vill inte sluta, uppger en av källorna.

Ingen ska dock än så länge ha fått sparken för sitt drickande, men enligt Meduzas uppgiftslämnare hänger de vodkaberoende regimarbetarna på en skör tråd.

Läxade upp partikamrat

För blott en dryg månad sedan läxade Putin upp partikamraten Alexander Avdeyev och uppmanade politikern att göra någonting åt den “växande kampen mot alkoholism”.

Men spriten skulle absolut inte bli dyrare.

– Du kan inte förbjuda någonting, du kan inte bara höja priserna överdrivet, insisterade Putin.

Istället föreslog han en “hälsosam livstilspropagada” som särskilt skulle rikta sig till män, enligt Daily Mail.

Dragit ned på öl

Enligt Putin själv dricker han väldigt sparsamt med alkohol nuförtiden.

– Jag har försökt att inte dricka öl på sistone. Magen växer, sade diktatorn 2020 enligt Meduza.

“En äcklig syn”

I juni i år uppmanade även Putin ledarna i G7-länderna att sluta dricka alkohol och börja träna och idrotta istället.

Detta efter att bland annat Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson skämtat om att han och hans kollegor borde “visa upp sina bröstmuskler” för att visa att “vi är tuffare än Putin”, och hänvisade till en bild där den ryska ledaren sitter barbröstad på en häst.

– Jag vet inte om de ville ta av sig ner till midjan eller under midjan, men jag tycker att det skulle vara en äcklig syn i alla fall, svarade Putin på Johnsons kommentar enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen