UPPGIFTER: Vodkadrickande skakar Kreml

2022 09 19

Rysslands diktator Vladimir Putin oroas över eskalerad alkoholkonsumtion i regeringen sedan invasionen av Ukraina.

Det hävdar källor till den ryska oberoende nyhetssajten Meduza.

Enligt uppgiftslämnarna har ett ökat drickande bland ryska topptjänstemän och byråkrater lett till en “kollaps i disciplinen”, någonting som inte ska uppskattas av landets högsta ledare.

– Någon försvinner före en viktig händelse, någon rapporterar otydligt och förvirrat, säger Meduzas källor till sajten.

Under enorm press

Anledningen till att toppolitikerna tar till flaskan uppges vara den kraftiga press som präglar regimen sedan landet invaderade Ukraina.

– Människor har lättat på sin stress på det här sättet sedan februari, uppger en källa från Kreml enligt Daily Mail.

“Chock och förvirring”

När Putin meddelade sina närmaste medarbetare om avsikten att inleda en fullskalig invasion av Ukraina i februari ska flera personer i diktatorns inre krets ha spenderat de första månaderna i “chock och förvirring”.

– De tog till flaskan och några av dem vill inte sluta, uppger en av källorna.

Ingen ska dock än så länge ha fått sparken för sitt drickande, men enligt Meduzas uppgiftslämnare hänger de vodkaberoende regimarbetarna på en skör tråd.

Läxade upp partikamrat

För blott en dryg månad sedan  läxade Putin upp partikamraten Alexander Avdeyev och uppmanade politikern att göra någonting åt den “växande kampen mot alkoholism”.

Men spriten skulle absolut inte bli dyrare.

– Du kan inte förbjuda någonting, du kan inte bara höja priserna överdrivet, insisterade Putin.

Istället föreslog han en “hälsosam livstilspropagada” som särskilt skulle rikta sig till män, enligt Daily Mail.

Dragit ned på öl

Enligt Putin själv dricker han väldigt sparsamt med alkohol nuförtiden.

– Jag har försökt att inte dricka öl på sistone. Magen växer, sade diktatorn 2020 enligt Meduza.

“En äcklig syn”

I juni i år uppmanade även Putin ledarna i G7-länderna att sluta dricka alkohol och börja träna och idrotta istället.

Detta efter att bland annat Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson skämtat om att han och hans kollegor borde “visa upp sina bröstmuskler” för att visa att “vi är tuffare än Putin”, och hänvisade till en bild där den ryska ledaren sitter barbröstad på en häst.

– Jag vet inte om de ville ta av sig ner till midjan eller under midjan, men jag tycker att det skulle vara en äcklig syn i alla fall, svarade Putin på Johnsons kommentar enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen