UPPGIFTER: Vodkadrickande skakar Kreml

2022 09 19

Rysslands diktator Vladimir Putin oroas över eskalerad alkoholkonsumtion i regeringen sedan invasionen av Ukraina.

Det hävdar källor till den ryska oberoende nyhetssajten Meduza.

Enligt uppgiftslämnarna har ett ökat drickande bland ryska topptjänstemän och byråkrater lett till en “kollaps i disciplinen”, någonting som inte ska uppskattas av landets högsta ledare.

– Någon försvinner före en viktig händelse, någon rapporterar otydligt och förvirrat, säger Meduzas källor till sajten.

Under enorm press

Anledningen till att toppolitikerna tar till flaskan uppges vara den kraftiga press som präglar regimen sedan landet invaderade Ukraina.

– Människor har lättat på sin stress på det här sättet sedan februari, uppger en källa från Kreml enligt Daily Mail.

“Chock och förvirring”

När Putin meddelade sina närmaste medarbetare om avsikten att inleda en fullskalig invasion av Ukraina i februari ska flera personer i diktatorns inre krets ha spenderat de första månaderna i “chock och förvirring”.

– De tog till flaskan och några av dem vill inte sluta, uppger en av källorna.

Ingen ska dock än så länge ha fått sparken för sitt drickande, men enligt Meduzas uppgiftslämnare hänger de vodkaberoende regimarbetarna på en skör tråd.

Läxade upp partikamrat

För blott en dryg månad sedan läxade Putin upp partikamraten Alexander Avdeyev och uppmanade politikern att göra någonting åt den “växande kampen mot alkoholism”.

Men spriten skulle absolut inte bli dyrare.

– Du kan inte förbjuda någonting, du kan inte bara höja priserna överdrivet, insisterade Putin.

Istället föreslog han en “hälsosam livstilspropagada” som särskilt skulle rikta sig till män, enligt Daily Mail.

Dragit ned på öl

Enligt Putin själv dricker han väldigt sparsamt med alkohol nuförtiden.

– Jag har försökt att inte dricka öl på sistone. Magen växer, sade diktatorn 2020 enligt Meduza.

“En äcklig syn”

I juni i år uppmanade även Putin ledarna i G7-länderna att sluta dricka alkohol och börja träna och idrotta istället.

Detta efter att bland annat Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson skämtat om att han och hans kollegor borde “visa upp sina bröstmuskler” för att visa att “vi är tuffare än Putin”, och hänvisade till en bild där den ryska ledaren sitter barbröstad på en häst.

– Jag vet inte om de ville ta av sig ner till midjan eller under midjan, men jag tycker att det skulle vara en äcklig syn i alla fall, svarade Putin på Johnsons kommentar enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen