BEKRÄFTAT: Wagnerledaren död

2023 08 24

Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin är död.

Det uppger både AFP och BBC.

Uppgifterna kommer strax efter rapporterna om en flygplanskrasch utanför Moskva.

Tio personer ska ha dött och det ryska luftfartsverket har bekräftat att Wagnerledaren fanns på passagerarlistan.

– Enligt preliminära uppgifter är alla ombord döda, skriver ryska nyhetsbyråer enligt AFP.

Wagnergruppen har själva gått ut med att Prigozjin avlidit. Även ryska myndigheter kunde senare på kvällen bekräfta dödsfallet.

Även organisationens grundare, Dmitrij Utkin, var ombord och omkom i kraschen.

På väg till Sankt Petersburg

– Det kraschade affärsjetplanet var på väg från Moskva till Sankt Petersburg, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Planet skall ha kraschat i den sjörika Tverregionen .

– Federala Flygtransportbyrån (FATA) har inlett en utredning av kraschen.

Det rapporterar Tass.

"En olycka"

Enligt den ryska nyhetsbyrån är kraschen "en olycka".

Några detaljer om vad som har föranlett händelsen finns inte, men besked om att utreda kraschen ska redan ha tagits.

Enligt Tass var planet i luften dryga halvtimmen innan det störtade och började sedan brinna efter att det störtat ned i marken.

Wagnerkanal: Planet nedskjutet

Den Wagnerkopplade Telegramkanalen Grey Zone har dock helt andra uppgifter än att det rör sig om en olycka.

Istället hävdar man att planet sköts ned av luftvärnet.

Enligt kanalen hörde lokala invånare i Tverregionen två smällar innan kraschen.

Vände sig mot Putinregimen

Spekulationerna kring Wagnerledaren har varit många sedan hans brutala armé med legosoldater plötsligt vände sig mot Putin och inledde ett kuppförsök mot Moskva i slutet av juni.

Motståndet var oväntat svagt och armén avancerade snabbt mot ryska huvudstaden i ett anfall som försvagade Putins ställning betydligt.

Jevgenij Prigozjin meddelade emellertid att anfallet avbröts.

Märkliga olyckor

Sedan dess har det spekulerats flitigt kring att Wagnerledaren kan leva farligt.

En mängd personer som inte bedöms vara uppskattade av Putin har genom åren förlorat livet medelst märkliga olyckor, försvinnande eller mord.

Samtidigt har bedömare slagit fast att det kan vara riskabelt för Putinregimen att göra sig av med Prigozjin.

Dels med tanke på hans troliga popularitet hos vissa ryssar, dels med tanke på Wagnerarméns till kopplat till Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina.

Född i Leningrad

Under 2022 och 2023 ledde Prigozjin de ökända Wagnertruppernas härjningar i Ukraina.

Under hans ledning gjorde sig trupperna skyldiga till omfattande massmördande, tortyr och brutaliteter mot Ukrainas befolkning.

Wagnerledaren föddes i dåvarande Leningrad i Sovjetunionen.

Han fyllde 62 år i juni i år.

Foto: Telegram

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen