Uppmaning till alla 60-talister: ”6 000 kronor mer per månad”

2025 02 19

Från och med 2026 är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

60-talister uppmanas

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern.

Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Nu uppmanas 60-talister att jobba minst två år längre än riktåldern.

I en ny rapport fastslår pensionsbolaget Skandia att en 60-talist som fortsätter jobba två år på halvtid efter sin riktålder kan öka sin pension med drygt 6 000 kronor per månad som privatanställd tjänsteman. Som offentligt anställd rör det sig om ungefär 4 000 kronor per månad.

– Genom att planera sin pension i god tid, göra aktiva val och ha ett långsiktigt sparande på egen hand så ökar chanserna till en pension att leva gott på. Det går även att höja sin pension avsevärt genom att fortsätta jobba något år extra efter sin riktålder, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Det här gäller för alla 60-talister

Född 1960:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2027).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

Född 1961:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2028).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år.

Född 1962:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2029).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år (2025).

Född 1963:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2030).
För år 2027 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2027)

Född 1964:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2031).
För 2028 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2028)

Född 1965:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2032)
För år 2029 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2029).

Född 1966:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från och med den månad du fyller 67 år (2033).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år (2030).

Född 1967 till och med 1969:

Din riktålder är enligt prognosen 68 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från månaden du fyller 68 år.
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen