Uppmaning till alla 60-talister: ”6 000 kronor mer per månad”

2025 02 19

Från och med 2026 är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

60-talister uppmanas

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern.

Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Nu uppmanas 60-talister att jobba minst två år längre än riktåldern.

I en ny rapport fastslår pensionsbolaget Skandia att en 60-talist som fortsätter jobba två år på halvtid efter sin riktålder kan öka sin pension med drygt 6 000 kronor per månad som privatanställd tjänsteman. Som offentligt anställd rör det sig om ungefär 4 000 kronor per månad.

– Genom att planera sin pension i god tid, göra aktiva val och ha ett långsiktigt sparande på egen hand så ökar chanserna till en pension att leva gott på. Det går även att höja sin pension avsevärt genom att fortsätta jobba något år extra efter sin riktålder, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Det här gäller för alla 60-talister

Född 1960:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2027).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

Född 1961:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2028).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år.

Född 1962:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2029).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år (2025).

Född 1963:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2030).
För år 2027 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2027)

Född 1964:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2031).
För 2028 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2028)

Född 1965:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2032)
För år 2029 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2029).

Född 1966:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från och med den månad du fyller 67 år (2033).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år (2030).

Född 1967 till och med 1969:

Din riktålder är enligt prognosen 68 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från månaden du fyller 68 år.
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen