Uppmaning till alla 60-talister: ”6 000 kronor mer per månad”

2025 02 19

Från och med 2026 är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

60-talister uppmanas

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern.

Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Nu uppmanas 60-talister att jobba minst två år längre än riktåldern.

I en ny rapport fastslår pensionsbolaget Skandia att en 60-talist som fortsätter jobba två år på halvtid efter sin riktålder kan öka sin pension med drygt 6 000 kronor per månad som privatanställd tjänsteman. Som offentligt anställd rör det sig om ungefär 4 000 kronor per månad.

– Genom att planera sin pension i god tid, göra aktiva val och ha ett långsiktigt sparande på egen hand så ökar chanserna till en pension att leva gott på. Det går även att höja sin pension avsevärt genom att fortsätta jobba något år extra efter sin riktålder, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Det här gäller för alla 60-talister

Född 1960:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2027).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

Född 1961:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2028).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år.

Född 1962:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2029).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år (2025).

Född 1963:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2030).
För år 2027 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2027)

Född 1964:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2031).
För 2028 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2028)

Född 1965:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2032)
För år 2029 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2029).

Född 1966:

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från och med den månad du fyller 67 år (2033).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år (2030).

Född 1967 till och med 1969:

Din riktålder är enligt prognosen 68 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från månaden du fyller 68 år.
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen

”Något stämmer inte” – nya uppgifter om Trumps hälsa

2025 11 03

USA:s president Donald Trump genomgick i oktober en MR-undersökning under en hälsokontroll på Walter Reed Military Hospital – sex månader efter sin senaste hälsokontroll.

Vita huset uppgav snabbt att läkarbesöket gått utmärkt, men nämnde inget om MR-undersökningen.

Trump berättade senare att han genomgått en MR-undersökning. Varken presidenten eller Vita huset har dock förklarat varför den behövdes, vilket har lett till spekulationer om att information om Trumps hälsa har dolts.

Läkaren: ”Något stämmer inte”

Nu kommer nya uppgifter som spär på spekulationerna ytterligare.

Jeffrey Kuhlman, som tjänstgjort som läkare i Vita huset under tre presidenter, uppmärksammar att mer än fyra timmar hade reserverats för hälsokontrollen – något som enligt Kuhlman väcker frågor om besökets omfattning.

Förutom magnetkameraundersökningen kunde andra tester och förebyggande hälsokontroller ha utförts på Vita husets läkarmottagning på mindre än 15 minuter, hävdar läkaren.

– Det är ungefär en åtta minuter lång helikopterresa från South Lawn till Walter Reed. Så vi vet att han hade minst fyra timmar till sitt förfogande för att få medicinsk vård, säger han till The Hill.

– Det är något som inte stämmer, tillägger Kuhlman.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

”Borde få veta”

Det finns ingen lag som fastslår att Vita huset måste dela med sig av information om presidentens hälsa.

Historikern Jacob Appel, som forskar om amerikanska presidenters hälsotillstånd, anser dock att Vita huset borde dela med sig av information om Trumps MR-undersökning.

– Vi borde få veta varför magnetkameraundersökningen gjordes, säger han till tidningen och påpekar att en MR-undersökning kan utföras av flera olika skäl.

– En magnetkameraundersökning kan göras för att kontrollera om det finns kognitiva problem. Det kan vara för att undersöka hjärtat, eller så kan presidenten ha vridit en fotled och man vill utesluta att han har en benfraktur. Det kan i princip vara nästan vad som helst.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch kollapsar – “en mardröm”

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen