Uppmaning till alla 60-talister: ”6 000 kronor mer per månad”

2025 02 19

Från och med 2026 är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

60-talister uppmanas 

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. 

Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Nu uppmanas 60-talister att jobba minst två år längre än riktåldern.

I en ny rapport fastslår pensionsbolaget Skandia att en 60-talist som fortsätter jobba två år på halvtid efter sin riktålder kan öka sin pension med drygt 6 000 kronor per månad som privatanställd tjänsteman. Som offentligt anställd rör det sig om ungefär 4 000 kronor per månad. 

– Genom att planera sin pension i god tid, göra aktiva val och ha ett långsiktigt sparande på egen hand så ökar chanserna till en pension att leva gott på. Det går även att höja sin pension avsevärt genom att fortsätta jobba något år extra efter sin riktålder, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.  

Det här gäller för alla 60-talister

Född 1960:

  • Din riktålder är 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2027).
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

Född 1961:

  • Din riktålder är 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2028).
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år.

Född 1962:

  • Din riktålder är 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2029).
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år (2025).

Född 1963:

  • Din riktålder är 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2030).
  • För år 2027 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2027)

Född 1964:

  • Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2031).
  • För 2028 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2028)

Född 1965:

  • Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2032) 
  • För år 2029 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år (2029).

Född 1966:

  • Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från och med den månad du fyller 67 år (2033).
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år (2030).

Född 1967 till och med 1969:

  • Din riktålder är enligt prognosen 68 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från månaden du fyller 68 år.
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


JUST NU: Sjukdom sprids i svensk region – rekordmånga smittade

2025 07 18

Rekordmånga har smittats av en virussjukdom i en svensk region.

En rejäl ökning av en allvarlig virussjukdom har registrerats i Västra Götaland den senaste tiden.

Det handlar om virussjukdomen TBE, som sprids av fästingar och kan leda till en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.

Antalet fall i Västra Götaland har skjutit i höjden jämfört med förra året. Samma utveckling har även noterats i en annan region.

”Är en rejäl ökning”

TBE är ovanligt, men hittills i år har antalet fall i Västra Götaland ökat markant.

33 fall har registrerats i regionen fram till den 18 juli, rapporterar GP.

Det är mer än dubbelt som många som förra året.

– Förra året hade vi endast 13 fall under samma period så det är en rejäl ökning. Vad det beror på vet man däremot inte och hur det kommer att utvecklas går inte heller att svara på, säger smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg till tidningen.

Tidigare i sommar har liknande rekord registrerats i Uppsala, vilket SVT har rapporterat.

TBE är en fästingburen virussjukdom som sprids av fästingar. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel drabbas av inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, enligt 1177.

Kommer tidigt

Det är väldigt ovanligt att Västra Götaland har så många fall av TBE så tidigt.

– I regel ser vi en ökning först under sensommaren och den tidiga hösten, säger Thomas Wahlberg till tidningen.

Vad förändring beror på är dock svårt att säga.

En liknande utveckling har setts i Uppsala. Under perioden januari till maj registrerades elva av landets då totalt 38 fall av TBE i Uppsala län.

– Det är alltså en rejäl ökning i år. Vanligtvis sker smittan under sensommaren och hösten, så att vi redan nu har så många fall gör oss oroliga, sade smittskyddsläkaren Johan Nöjd till kanalen i juni.

Många symptom

Ungefär en tredjedel blir alltså allvarligt sjuka om de smittas med TBE.

Symptomen brukar då komma ungefär en vecka efter att man blivit smittad, enligt 1177. Vanliga symptom är hög feber, svår huvudvärk, mycket stel nacke, kräkningar, ljuskänslighet och ljudkänslighet, förvirring, koncentrationssvårigheter och förlamning.

Spridningen av TBE har ökat i Sverige och i Europa de senaste åren. Ett bra sätt att skydda sig mot TBE är att vaccinera sig.

En annan sjukdom som också har ökat den senaste tiden, bland annat i just Västra Götaland, är harpest, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Foto: Martha Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen


SVT trotsar tittarstorm – lovar mer av samma sak

2025 07 18

SVT har fått stenhård kritik, men tänker ändå göra mer av samma sak.

Många tv-tittare har rasat mot SVT:s undertexter i samband med direktsändningar.

Undertexterna görs med hjälp av AI, vilket har lett till bisarra felaktigheter bland annat i nyhetssändningar.

Exempelvis har Kreml skrivits om till ”kram” och Zelenskij till ”Cancerskij”.

Men trots det utlovar SVT nu ännu mer av samma sak.

Trotsar tittarstormen

SVT kommer att utöka antalet direktsända program som undertextas, uppger kanalen.

Bland annat ska man börja undertexta de 21 lokala nyhetssändningarna. Totalt kommer 85 procent av kanalens direktsända program nu att undertextas. Fram till nu har andelen varit 81 procent.

Beslutet har fattats trots att undertextningen har fått stenhård kritik. SVT använder AI för att undertexta, vilket medför så stora fel att texten ibland blir obegriplig.

Kanalen försvarar dock beslutet att öka mängden undertextning och att fortsätta använda AI.

– Med hjälp av AI-tekniken får vi ut väldigt mycket mer än vad vi skulle kunna göra annars, säger Lena Stormvinge, chef för operations, till kanalen.

Kritiseras av Granskningsnämnden

Trots kritiken mot undertextningen så välkomnas beslutet av Hörselskadades riksförbund, som vill att SVT-program ska bli mer tillgängliga för personer med nedsatt hörsel.

– Vi tycker att SVT borde ha textning på 100 procent, det är det viktigaste kravet, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund till kanalen.

Men kritiken mot SVT:s AI-undertexter har alltså varit svidande. Den har bland annat kommit från Granskningsnämnden (GRN).

– Det står klart att det har förekommit betydande kvalitetsbrister i textningen, har GRN skrivit i en bedömning som lämnats till regeringen, rapporterar Journalisten.

– Nämnden noterar att SVT är i ett utvecklingsarbete men anser ändå att bristerna i textningen innebär att kvalitetskravet för tillgänglighetstjänster inte kan anses helt uppfyllt, menar GRN i sin bedömning.

Hizbollah blev ”is på lass”

Användningen av AI har lett till en lång rad bisarra felaktigheter i undertextningen.

Terrorgruppen Hizbollah har kallats för ”Is på lass”, och vanliga tv-uttryck som ”Vi ska strax ta en paus” har omtolkats till ”Vi ska strax släppa oss”, enligt tidningen.

Ofta har också hela meningar blivit väldigt märkliga, exempelvis: ”Där tänkte jag fakta, to daisy sover good socies.”

Många inslag har därför blivit obegripliga för den som är beroende av textningen för att kunna ta del av innehållet.

LÄS OCKSÅ: Klagomål väller in mot SVT – alla upprörda över samma sak

Foto: JESHOOTS resp SVT

Text: Redaktionen