Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT. 

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning. 

Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent.  Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


21 april 26

Ovanligt väderfenomen i Sverige – nu varnas fem län

2026 04 21

Ett sällsynt väderfenomen har drabbat Sverige.

Våren har varit ovanligt torr, vilket har lett till låga grundvattennivåer i södra Sverige.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar redan nu för vattenbrist i Skåne under sommaren.

Samtidigt varnar SGU för att ytterligare fyra län kan drabbas.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, säger SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne enligt TV4.

”Kräver mycket regn”

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, säger Calle Hjerne.

– Många av Skånes grundvattenmagasin kräver dessutom mycket regn för att få normala nivåer efter en längre torrperiod,

LÄS MER: Svenskar sviker semesterfavorit – bokningar har halverats

Vattenkvalitén kan försämras

SGU:s bedömning av risk för vattenbrist baseras på nuvarande grundvattennivåer och förväntade nivåer under de närmsta månaderna.

Samtidigt vägs den allmänna tillgången på grundvatten och användningen av grundvatten i olika områden också in i bedömningen.

– Vid låga grundvattennivåer finns det en förhöjd risk att inflödet till brunnar minskar eller upphör, men även att vattenkvaliteten försämras, säger Calle Hjerne.

– Det gäller dock långt ifrån alla eftersom grundvattentillgången varierar stort mellan olika platser och brunnar. En del upplever aldrig några utmaningar med vattenförsörjningen medan andra återkommande har problem.

LÄS OCKSÅ: Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen


21 april 2026

Anstormning väntas till Sverige – alla vill köpa samma dryck

2026 04 21

En ny skatt väntas locka mängder av finländare till Sverige.

Det indikerar en undersökning från den finska tidningen Iltalehti.

Anledningen är Finlands nya punktskatt på läskedrycker, som fått priset på Coca Cola, Pepsi och andra läskedrycker att skjuta i höjden.

Nu uppger flera läsksugna finländare att de planerar att göra stora inköp i Sverige för att spara pengar.

– Jag kommer inte köpa några av dessa överprisade produkter från butiken, utan skaffar ett större parti från Sverige eller Estland på en gång, framhåller en av tidningens läsare.

En annan läsare ger samma besked.

– Som tur är bor jag precis vid gränsen. Mina inköp kommer att göras i Sverige, uppger personen.

En tredje läsare, som också bor nära den svenska gränsen, uppger att alla inköp av läsk kommer att göras i svenska butiker.

– Jag har köpt mycket från Sverige hittills, och på grund av den här nyheten tror jag att jag alltid kommer att handla läsk där.

Stora prisskillnader

Skattehöjningen har lett till betydande prisskillnader mellan svenska och finska butiker, rapporterar Iltalehti.

I Finland kostar ett sexpack Coca-Cola 5,72 euro, motsvarande 61,55 kronor, hos finska livsmedelsjätten K Group.

Samma förpackning kostar 45,38 kronor hos Coop i Sverige, uppger tidningen.

Liknande prisskillnader noteras för mineralvatten. En 1,5-litersflaska mineralvatten från Evian kostar 5,45 euro hos K Group, vilket motsvarar 58,65 kronor. Samma flaska kostar omkring 20 kronor i Sverige.  

LÄS MER: Google går ut med varning – “radera illa kvickt” 

Finns inte i Sverige

Sverige har för närvarande ingen specifik skatt på läsk och andra sockersötade drycker.

Cancerfonden har dock argumenterar för producentavgift på läsk – det vill säga en avgift som producenterna betalar på sockersötad dryck. 

Organisationen menar att en sådan avgift skulle sänka sockerhalten i dryckerna. Det skulle i sin tur skulle gynna folkhälsan eftersom antalet fall av övervikt väntas minska.

– Tillsammans med ohälsosamma matvanor ligger övervikt och obesitas bakom cirka 5 procent av alla cancerfall. Tretton olika cancersjukdomar kan kopplas till övervikt och obesitas, skriver Cancerfonden på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Dramatiskt ras i Europa – Sverige går emot strömmen 

Foto: Tokaijiru

Text: Redaktionen