Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT.

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning.

– Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen