Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT. 

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning. 

Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent.  Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


JUST NU: Intern kritik mot Andersson – ”Riskerar förlora valet”

2025 11 30

Magdalena Andersson (S) får kritik inifrån.

Enligt opinionsmätningar har Andersson och Socialdemokraterna ett bra utgångsläge inför valet 2026.

Trots det väcks nu intern kritik mot partiets linje – med en varning om att S ändå riskerar att förlora valet.

”Sambandet brutalt tydligt”

Anna Quarnström (S), ordförande för S-föreningen Funktionshinder och Jämlikhet samt riksdagskandidat, riktar hård kritik mot partiets nuvarande inriktning.

Socialdemokraterna vill ingenting längre – och har låtit budgetdisciplin gå före mänsklig värdighet, menar hon i en debattartikel i DN.

Detta anser hon har bäddat för partier som Sverigedemokraterna.

– Sambandet borde vara brutalt tydligt. När trygghetssystemen sviker, söker sig väljarna till de som lovar att välta bordet. När politiken abdikerar från att lösa människors vardagsproblem, då dör tilliten, skriver Anna Quarnström i debattartikeln.

Sverige och socialdemokratin byggde sin styrka på jämlikhet, och måste fortsätta utveckla välfärdsstaten för att förbli relevanta, menar debattören.

– Vi socialdemokrater måste sluta be om ursäkt för att välfärd kostar pengar. Politik är att vilja. Och just nu måste Socialdemokraterna vilja investera. Vi måste vilja anställa fler i vården, ge omsorgspersonalen drägliga villkor och stärka sjukförsäkringen, anser Anna Quarnström.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

”Riskerar förlora nästa val”

Tidöpartierna ligger just nu efter oppositionen i flera opinionsmätningar.

Men besvikelse över svikna vallöften från regeringen kommer inte att ge S några gratisröster, menar debattören, som varnar för att partiet riskerar att förlora valet 2026.

– Förtroende får man inte genom andras misslyckanden, utan genom egen handlingskraft. Utan den insikten riskerar partiet inte bara att förlora nästa val – vi riskerar att göra oss själva irrelevanta, skriver Anna Quarnström i debattartikeln.

Sjukvården viktigaste valfrågan

S ligger emellertid bra till i många opinionsmätningar, och Magdalena Andersson har höga förtroendesiffror.

En ny mätning bekräftar dock att välfärden är viktig för väljarna, rapporterar SR.

Enligt mätningen från Indikator Opinion har sjukvården dragit ifrån som den viktigaste valfrågan för väljarna.

21 procent anser att sjukvården är den viktigaste valfrågan, enligt undersökningen.

S rankas dock också som det bästa sjukvårdspartiet.

Den näst viktigaste valfrågan är lag och ordning, som hamnar på 16 procent.

Den frågan domineras av SD och M, rapporterar radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Varning om ryska stridsflyg – ”Nato kan inte svara”

2025 11 30

Forskare varnar om ryska stridsflygplan.

Ryska stridsflygplan har varit framgångsrika i kriget i Ukraina.

Fiender har skjutits ned från upp till 177 kilometers avstånd med jaktrobotar.

Nu varnar forskare för att många Natovapen inte kan matcha den ryska förmågan.

Stora ryska framgångar

Ryska defensiva jaktflygpatruller har varit anmärkningsvärt framgångsrika, rapporterar Iltalehti.

Forskare vid Royal United Services Institute menar att ryska jaktflygplan av modellen Sukhoi Su-35S har haft särskilt stora framgångar.

Det har hindrat Ukraina från att använda sina stridsflygplan nära frontlinjen i någon större utsträckning, enligt forskarna, med undantag för när man använder långdistansvapen.

Ryssland har ofta kunnat uppnå segrar i luften mot ukrainska stridsflygplan, även på långt avstånd. Jaktroboten Vympel R-37M har varit av stor betydelse för Ryssland, och ukrainska plan har kunnat skjutas ned från ett avstånd på upp till 177 kilometer.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Ryska förmågan utvecklas

Nu varnar forskarna för att Natoländer behöver se över sin egen förmåga.

– Enligt forskarna är detta (177 km) en betydligt längre sträcka än vad majoriteten av Natos luft-till-luft-vapen skulle klara av, rapporterar tidningen.

Ryssland har dock i stor utsträckning gynnats av att Ukrainas utrustning inte har haft effektiva radarvarningen, åtminstone när det gäller äldre stridsflygplan, enligt tidningen.

Nato har överlag en högre förmåga än Ryssland när det gäller luftstrid, ändå menar forskarna att många Natoländer måste se upp.

Ryssarna har också utvecklat sin Su-35S-flotta under kriget, menar de.

– Särskilt har bildkapaciteten hos syntetisk aperturradar (SAR) förbättrats både för målmålsökning och skadebedömning, rapporterar tidningen.

Förhandlar om fredsplan

Den ryska aggressiviteten fortsätter att skapa oro i världen, samtidigt som förhandlingar om den föreslagna fredsplanen pågår.

En ukrainsk delegation har nu rest till USA för att fortsätta förhandla om fredsplanen, rapporterar Kyiv Independent.

Volodymyr Zelenskyj säger sig vara hoppfull och menar att amerikanarna har visat tecken på konstruktivitet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Foto: Anna Zvereva Wikimedia

Text: Redaktionen