Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT.

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning.

– Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Överskott ska betalas ut till pensionärer

2026 02 27

Om mindre än ett år ska det nuvarande pensionssystemet förändras.

Systemet ska kompletteras med en “gas”, vilket kommer att leda till att överskott ska kunna betalas ut till såväl pensionärer som pensionssparare.

När beskedet kom i somras beskrev regeringen det som ett “historiskt beslut som kommer leda till högre pensioner”.

– Jag är mycket glad att meddela att vi i Pensionsgruppen gemensamt har ställt oss bakom att införa en gas i pensionssystemet, något som har diskuterats länge. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för dagens och morgondagens pensionärer, sade äldre- och socialförsäkringsminister tillika ordförande i Pensionsgruppen Anna Tenje (M), i augusti 2025.

Experter kritiska: "Vilseledande"

Nu har Pensionsmyndigheten tagit emot uppdraget att sätta spelreglerna för gasen.

Men förändringen får kraftig kritik.

De två professorerna i nationalekonomi Mårten Palme och John Hassle rasar mot beskedet, rapporterar Di. Enligt experterna existerar inte det omtalade överskottet.

– Det är vilseledande att tala om för svenska folket att det finns en massa utdelningsbara tillgångar i pensionssystemet. Det är fel, de finns inte, säger John Hassle till tidningen.

ANDRA LÄSER: Ryssland trotsar väst – risk för konfrontation i Engelska kanalen

"Kan bli väldigt tufft"

Det finns redan regler för att bromsa de årliga pensionsuppräkningarna när det råder underskott i inkomstpensionssystemets finanser.

Enligt regeringen finns det nu ett överskott istället, som enligt de nya reglerna ska kunna delas ut från och med 1 januari 2027.

Men överskottet kan inte tas tillbaka om tiderna blir sämre, lyder ett av de kritiska argumenten. Det finns ingen symmetri mellan bromsen, som kan kompenseras, och den framtida gasen, framhåller experter enligt Di.

Fler andra är inne på samma sak. Gasen är ska kunna höja pensionerna om tillgångarna i systemet är minst 15 procent större än den samlade skulden.

Nästa år beräknas överskottet landa på 14,7 procent. Pengarna räcker alltså inte.

– Det var precis det här som vi befarade, har Maria Larsson som ordförande för SPF Seniorerna sagt till Aftonbladet tidigare i år.

– Vi anser att man hart lagt gränsen på en alldeles för hög nivå. På den här nivån är det tveksamt om gasen kommer att ge nåt framöver.

ANDRA LÄSER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Foto: BettyV

Text: Redaktionen