Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT.

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning.

– Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Ukrainsk jackpott – Rysslands största juvel i lågor

2026 07 07

Ett ryskt nyckelmål har träffats för första gången.

Ukrainska drönare uppges ha träffat Rysslands största oljeraffinaderi.

En anläggning som spelar en viktig roll för landets bränsleförsörjning och militär, rapporterar RBC Ukraine.

Första attacken

Enligt ukrainska och ryska uppgifter har en drönarattack mot oljeraffinaderiet i Omsk, omkring 2 500 kilometer från Ukraina genomförts.

Raffinaderiet är Rysslands största och har en årlig kapacitet på över 22 miljoner ton råolja.

Anläggningen producerar bland annat bensin, diesel och flygbränsle som används både civilt och av den ryska militären.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Bekräftar attacken

Guvernören i Omskregionen, Vitalij Chotsenko, bekräftar att området utsatts för en drönarattack men hävdar att luftförsvaret stoppat drönarna.

– Det ryska försvarsministeriets luftförsvarsstyrkor sköt ner fientliga UAV:er över Omskregionen. Konsekvenserna av attacken utvärderas. Följ uppdateringar. Lita endast på verifierade källor, skrev guvernören.

Samtidigt har ett stort antal bilder och videoklipp spridits på sociala medier som visar omfattande bränder inne på raffinaderiets område.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende.

Flera strategiska mål

Attacken mot Omsk var enligt ukrainska medier en del av en större drönaroffensiv mot ryska energi- och militärmål.

Bland de uppges även ha träffats finns oljeraffinaderiet i Jaroslavl, en bränsleterminal i Vysotsk samt energikomplexet NOVATEK-Ust-Luga.

Enligt det ryska mediet Astra har även oljeraffinaderiet Slavneft-YANOS, ett av Rysslands fem största raffinaderier med en årlig bearbetningskapacitet på 15 miljoner ton, träffats.

– På bilder från vittnen syns rök i Jaroslavl efter att en varning för drönarhot utfärdats, uppger Astra på sin telegram-kanal.

Intensifierade attacker

Ukrainska styrkor har under de senaste veckorna intensifierat sina attacker mot rysk energiinfrastruktur och logistikanläggningar.

Syftet är enligt Ukraina att försvåra Rysslands militära försörjning och minska landets förmåga att föra krig.

Om uppgifterna bekräftas innebär attacken mot Omsks oljeraffinaderi första gången som Rysslands största raffinaderi träffas sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

Foto: Chandler Cruttenden resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Då får man inte gå på restaurang – ny regel på gång

2026 07 06

Det ska bli lugnare på restauranger, hotell och i butikslokaler framöver.

Så är åtminstone regeringens förhoppning när man nu går fram med nya hårda regler som innebär att folk skulle kunna stoppas i dörren.

Det handlar om ett förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud för gäster och kunder som inte kan bete sig.

Idag finns möjligheten att porta folk från lokaler öppna för allmänheten, men det nya förslaget innebär att också exempelvis restauranger, hotell, frisörsalonger och caféer ska kunna göra samma sak.

– Den som driver en butik eller annan liknande affärsverksamhet och har besökare i sina lokaler ska kunna känna sig trygg och säker, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

Inte tillräckligt

Det är i en utredning som regeringen tagit emot förslagen, som nu ska ut på remiss. Under en längre tid har verksamheter slagit larm om ordningsstörningar och brott.

Nuvarande regler om tillträdesförbud har inte ansetts vara tillräckligt effektiva.

– Ingen ska behöva acceptera återkommande störningar eller brott i sin verksamhet. Därför välkomnar jag förslagen om effektivare tillträdesförbud, och ser i nästa steg fram emot synpunkter från remissinstanserna, säger Gunnar Strömmer.

Kan portas i fyra veckor

En person ska i huvudsak kunna portas när den begått ett brott “i eller i anslutning till en lokal och brottet påverkar verksamheten”, enligt regeringen.

Polisen ska även kunna fatta beslut om saken direkt på plats. Då ska tillträdesförbudet gälla direkt och som längst i fyra veckor.

LÄS OCKSÅ: ”Ingen brist på öl” – ryssar hånar Putins Ryssland

Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027, välkomnas av branschorganisationerna.

– Svensk Handel har i flera år påtalat att nuvarande lagstiftning inte uppfyller sitt syfte med att skapa trygga butiksmiljöer. Förslagen som nu presenterats är en tydlig markering om att det ska straffa sig att begå brott eller störa handelsverksamhet, säger Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver i en kommentar.

Hon tillägger:

– Förslaget om att polis ska kunna dela ut tillfälliga tillträdesförbud är efterlängtat av våra medlemmar. Man ska inte behöva vänta veckor på beslut om huruvida en person ska tilldelas tillträdesförbud, varför vi är mycket nöjda med slutsatsen delbetänkandet landar i.

LÄS OCKSÅ: SEB: Glädjebesked för den svenska bostadsmarknaden

Foto: A. Haney resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen