Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT.

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning.

– Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Finsk flygtrafik stoppas – jaktplan har skickats upp

2026 07 04

Den finska försvarsmakten har varit aktiv under morgonen.

Flygtrafiken har tillfälligt stoppats i Finland.

Observationer av jaktplan har gjorts under hela morgonen, rapporterar Yle.

Restriktioner i Finska viken

Den finska försvarsmakten meddelar under lördagsmorgonen att flyg- och sjötrafiken begränsas.

Restriktionsområdet för luftfart infördes tidigt på lördagsmorgonen strax efter klockan fem, och begränsningar av havsområdena infördes direkt efteråt.

– Försvarsmakten har tagit i bruk tillfälliga restriktionsområden för luftfart och sjötrafik i den östra Finska viken under lördagsmorgonen. Kontrollera alltid aktuella restriktionsområden innan du ger dig ut på resa, skriver försvarsmakten i ett inlägg på X.

Enligt myndigheten gäller restriktionerna havsområdet utanför Kotka och Fredrikshamn i sydöstra Finland.

Jaktplan har skickats upp

– I Kotka har man gjort observationer av jaktplan under hela lördagsmorgonen. Försvarsmakten uppger att förstärkt flygövervakning pågår i området, skriver Yle.

Maija Tuunila, som rapporterar på plats för Yle, säger att man i Kotkaområdet har hört omkring tio överflygningar på bara en halvtimme.

Molnen gör att flygplanen inte går att se, men ljudet av dem hörs tydligt.

I ett uttalande uppges det att åtgärden är förebyggande.

– Från Försvarsmaktens kommunikation uppges att begränsningen är kopplad till Ukrainas försvarskamp mot Ryssland, men mer detaljer har inte offentliggjorts. Orsaken till begränsningen är Ukrainas drönarattacker, uppger Yle.

Samtidigt betonas att inga drönare har observerats på finskt territorium vid tidpunkten för beslutet.

Kopplas till drönarattacker

Åtgärden kopplas till den ökade aktiviteten i regionen där Ukraina genomför attacker mot mål i Ryssland.

Enligt rapporter från bland annat The Kyiv Independent ska en oljeterminal i Sankt Petersburg ha träffats i en ukrainsk attack under morgonen, vilket också uppges ha orsakat kraftig rökutveckling i området.

Guvernören i Leningradregionen Aleksandr Drozdenko uppger i meddelandetjänsten Telegram att Ryssland har skjutit ner 67 drönare, och att delar av dem har fallit ned i området kring hamnen Vysotsk, det vill säga Uuraas hamn.

Även Moskva och Belgorod-regionen har attackerats under morgonen.

Det är inte första gången som flyg- och sjötrafiken påverkas i området kring östra Finska viken.

Redan tidigare i veckan infördes liknande restriktioner, då som en förebyggande åtgärd ifall drönare skulle avvika in över finskt territorium.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Dubbelattack mot Ryssland – Moskva brinner

2026 07 04

Ryssland är under attack.

Storskaliga attacker har utförts i två ryska regioner.

Moskva uppges ha varit måltavla för en drönarattack i flera vågor, rapporterar Kyiv Post.

Storskalig drönarattack

Ryssland har under natten utsatts för attacker på flera håll, där både huvudstaden Moskva och staden Belgorod rapporteras ha träffats i separata angrepp.

Händelserna beskrivs av lokala myndigheter som omfattande.

Moskva uppges ha varit måltavla för en större drönarattack under de tidiga morgontimmarna.

Enligt Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin ska ryska luftförsvar ha skjutit ned drönare som var på väg mot staden.

– Det ryska luftförsvaret har stoppat 16 drönare som flög mot huvudstaden, skriver Sobjanin i ett inlägg på Telegram.

Samtidigt ges inga detaljer om eventuella skador eller skadade personer.

Myndigheterna bekräftade endast att räddningstjänst arbetade vid platser där vrakdelar fallit ned.

Attacken beskrivs som en del av återkommande drönarincidenter djupt inne i ryskt territorium, där Ukraina enligt tidigare uppgifter riktat in sig på bland annat energi- och industrimål.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

El och vatten slås ut

Belgorodregionen rapporteras samtidigt ha träffats av en separat attack under natten, enligt rapporter från Kyiv Independent.

Enligt lokala myndigheter och regionens tillförordnade guvernör Alexander Shuvaev genomfördes “massiva angrepp” mot staden och dess omgivningar.

Shuvaev uppger att infrastrukturen har skadats allvarligt.

– I Belgorod har infrastruktur skadats, vilket har lett till störningar i el- och vattenförsörjningen, uppger han.

Flera anläggningar ska ha även fattat eld efter attacken.

Vittnesuppgifter pekar mot att en värmekraftsanläggning kan ha träffats.

Enligt de första uppgifterna finns inga rapporterade dödsfall.

Två fronter samtidigt

De två attackerna inträffar inom samma tidsfönster och pekar på en samtidig belastning mot olika delar av Ryssland.

Samtidigt fortsätter Ukraina att enligt tidigare uppgifter rikta attacker mot ryska energi- och logistikmål, något som enligt flera bedömare syftar till att föra kriget djupare in på ryskt territorium.

Hur omfattande skadorna faktiskt är i båda fallen är ännu oklart, och uppgifterna har inte kunnat verifieras oberoende.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen