Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT. 

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning. 

Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent.  Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


08 april 26

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto:

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 09

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen