Uppseendeväckande rekord av svenska folket

2022 11 25

Svenska hushåll gjorde nettoinsättningar på 97 miljarder kronor på bankkonton under årets andra kvartal.

Det är den högsta nivån någonsin, rapporterar SVT. 

Detta trots att räntan för bolån höjts betydligt mer än sparräntorna.

– Vi ser ett enormt ökat intresse för sparande på sparkonto just nu, säger Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

Stor skillnad

Sparräntan har visserligen ökat som en följd av Riksbankens räntehöjningar. Men boräntorna har alltså ökat i högre utsträckning. 

Snitträntan för ett bolån med tremånaders bindningstid låg på 1,32 procent i januari och hade stigit till 2,97 procent i oktober. Alltså en ökning med 1,65 procentenheter, framhåller tv-kanalen.

I jämförelse har den rörliga sparräntan endast ökat med 0,8 procentenheter, och storbankernas sparräntor har ökat med blott 0,41 procentenheter i snitt.

Tjänar stora pengar

Historiskt sett brukar bankerna höja boräntan först. Sparräntan väntar man med till dess att räntorna stiger.

– Bankerna är ganska snabba med att höja boräntorna snabbare än att höja sparkontorräntorna. Det är för att de tjänar en massa pengar på det glappet, säger Christian Sahlberg.

Här är sparräntan lägst

Bland Sveriges storbanker är det SEB och Swedbank som erbjuder den lägsta sparräntan. Där får kunderna enbart 0,3 procents ränta på sitt sparkonto.

Förklaringen hittas på marknaden, enligt Swedbank.

– Alla banktjänster är konkurrensutsatta och vi ser att vi har marknadens bästa helhetserbjudande där sparandet är en viktig del. Precis som med boräntor så sätts sparräntor på en marknad. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning. Och på våra fasträntekonton kan man få räntor från 1,60 procent på 3 månader upp till 2,63 procent på två år, framhåller banken i ett mejl till SVT.

Höjde styrräntan

Under gårdagen höjde Riksbanken som väntan styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent.  Den högsta nivån sedan 2008.

Beskedet är ett hårt sådant för bolånetagare.

– Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, till Aftonbladet.

Hon tillägger:

– Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån eller små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa eller sjukskrivna.

LÄS MER: Riksbankens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

LÄS MER: Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


30 april 2026

Panik i jätteland – hela flygbranschen kan kollapsa

2026 04 30

Flygbranschen i ett av världens största länder står “på randen" till kollaps.

Priset på flygbränsle har chockhöjts.

Nu är en total nedstängning nära förestående i Indien, varnar flygbolagens branschorganisation FIA.

I ett brev till ministeriet för civil luftfart vädjas det om akut hjälp innan det är för sent.

– Flygbranschen i Indien är under extrem press och står på randen att lägga ned eller stoppa sin verksamhet. Flygsektorns svåra tillstånd har förvärrats av det västasiatiska kriget och den orimliga ökningen av priset pÅ turbinbränsle, framhåller FIA enligt Hindustan Times.

"Helt olönsamt"

Priset har höjts med 73 rupier per liter, motsvarande cirka 10 kronor per liter.

En ökning som gjort internationella flygningar “helt ogenomförbara”, menar FIA.

– Bränslepriset för internationell verksamhet höjdes med 73 rupier per liter, vilket praktiskt taget gjorde internationell verksamhet tillsammans med inhemsk verksamhet helt olönsam och resulterade i betydande förluster för flygsektorn i april 2026.

Valutan på lägsta nivå

Vanligtvis uppgår bränslekostnaderna till 30-40 procent av flygbolagens utgifter. Kriget i Iran och det efterföljande oljekrisen har förändrat det radikalt.

Idag utgör kostnaderna snarare 55-60 procent, enligt FIA.

– Lägg också till att rupien har försvagats ytterligare till sin lägsta nivå, vilket adderar ytterligare belastning på flygbolagen när det gäller prissättningen på turbinbränsle.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Flera bolag på ruinens brant

För att ta sig ur krisen vill branschen se att regeringen tar till flera akuta åtgärder. Bland annat att skjuta fram punktskatten på flygbränsle och sänka momsen i stora delstater som New Delhi och Tamil Nadu. 

Sedan oljekrisen tilltog befinner sig flera större flygbolag på ruinens brant. Det amerikanska bolaget Spirit Airlines är exempelvis på väg i konkurs. USA:s president Donald Trump kan emellertid rädda flygbolaget med en affär som bedöms vara värd motsvarande nästan 5,4 miljarder kronor, rapporterar Daily Express.

Ryanair, Lufthansa och KLM tillhör också några av jättarna som ställt in flera avgångar till sommaren.

LÄS MER: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen


14 april 2026

Bensinen kan bytas ut – 40 kronor litern

2026 04 30

Sedan kriget i Iran bröt ut har priset på olja, och sedermera priserna vid pump, skjutit i höjden.

Det har återaktualiserat debatten om fossila bränslens framtid.

EU har redan haft uppe frågan om att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar, men backade i december förra året.

Flera biltillverkare har dock ändå börjat planera för ett sådant scenario.

Bland annat förbereds ett nytt bränsle, det så kallade e-bränslet, som ska kunna ersätta bensin och diesel vid mackarna i framtiden.

Men det kan bli hög prislapp.

Att framställa en liter e-bränsle 2030 bedöms kosta över 40 kronor litern, rapporterar Vi Bilägare.

75 kronor vid pump

Prognosen kommer från en studie som gjorts av ingenjörsbolaget Ionect. Uppdragsgivaren var tankesmedjan Transport & Environment, som enligt Vi Bilägare har en kritisk hållning till e-bränsle.

Priset vid pump skulle emellertid bli ännu högre.

Hela 75 kronor litern, förutsatt att bränslet framställs av restprodukter från det e-bränsle som används i flygbranschen.

– Med sådana priser skulle e-bränsle bli oöverkomligt för de flesta förare, särskilt när elbilar erbjuder ett mycket billigare alternativ, framhåller Transport & Environment.

LÄS OCKSÅ: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

"Egentligen korkat att tillverka"

E-bränsle, eller elektrobränsle, har varit på tapeten förr. Det framställs genom att kombinera koldioxid från luften eller industriella processer med vätgas som producerats med förnybar el via elektrolys, förklarar teknikkonsultföretaget Cowi.

Fördelen anses vara att det, med rätt utveckling, kan bli en viktig del av den gröna omställningen.

Men det är alltså dyrt att framställa.

Och inte speciellt smart, enligt Maria Grahn, forskare på energisystem och elektrobränslen vid Chalmers tekniska högskola.

– Det är egentligen korkat att tillverka elektrobränslen, sade hon till SVT i höstas.

Enligt Maria Grahn motiverar sin dom med att det är ett slöseri med energi att producera ytterligare bränsle av förnybar energi, men också med att koldioxid extraheras ur rökgaser och senare släpps ut i atmosfären igen.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen