Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

2022 01 26

Just nu pågår brottsutredningar kring misstänkt fusk för de ekonomiska coronastöden till företag. 

Det är Ekobrottsmyndigheten som utreder de misstänkta brotten. Det pågår 70 förundersökningar om misstänkt fusk med omställningsstöd och 170 förundersökningar om misstänkt fusk med korttidspermitteringar.

Inte ovanligt att företag överdriver omsättningstappet 

Fusket kan handla om att företag påstår att de förlorat mer pengar på pandemin än de egentligen har.

 - Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges radio.

Dock inga riktigt stora belopp i utredningarna

- Det handlar om alltifrån belopp i storleksordningen 10 000 till 20 000 kronor och upp mot en eller flera miljoner. Några riktigt stora belopp, alltså tiotals miljoner, har vi inte sett i de anmälningar som kommit in till myndigheten, säger Henric Fagher.

Skatteverkets kontroller hittar de flesta fuskförsöken

-  Vår uppfattning är att den kontroll som Skatteverket gör i samband med att de prövar en ansökan är bra och att man där upptäcker många försök till fusk och att man kan stoppa detta innan det leder till felaktiga utbetalningar, säger chefsåklagare Fagher till Sveriges radio.

Mer än hundra pågående utredningar kring misstänkt bedrägeri

Åklagarmyndigheten har ingen statistik över antalet åtal kring fusk med korttidspermitteringar. Men enligt polisen finns det 170 pågående förundersökningar om misstänkt bedrägeri.

Regeringen har infört stödåtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige, här är några av dem:

▪Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp

Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Den maximala subventionsgraden, det vill säga storleken på stödet, är mellan 70-90 procent av företagets fasta kostnader eller icke-täckta fasta kostnader.

▪Skattereduktion för investeringar i inventarier 

Med en tillfällig skattereduktionen får företagen incitament att tidigarelägga och öka investeringarna. Det kan bidra till återhämtningen av ekonomin, men också påskynda omställningen. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021 och lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022. 

▪Korttidspermittering för minskade lönekostnader

Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 till och med september 2021. 

▪Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga

För att motverka pandemins negativa konsekvenser för unga på arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 31,42 till 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Förslaget underlättar för företag att behålla och nyanställa personal och möjliggör en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som anställer många unga.

Foto: Ekobrottsmyndigheten

Text: Redaktionen


17 oktober 2025

JUST NU: Trump ger besked om Tomahawk-robotar

2025 10 17

Trump ger besked om Tomahawk-robotar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har träffat president Trump i Washington på fredagen.

Zelenskyj kom till USA med förhoppningen om att USA ska förse Ukraina med Tomahawk-robotar.

Nu har han fått ett besked av Trump.

Trump ger besked

En av Zelenskyjs största förhoppningar med besöket i Washington var att Trump skulle säga ja till att förse Ukraina med de amerikanska kryssningsrobotarna.

Men Ukrainas president har inte lyckats övertala Trump, rapporterar Axios.

Donald Trump säger istället att han vill få slut på kriget i Ukraina utan att behöva skicka Tomahawk-missiler, enligt tidningen.

Han är alltså inte redo att säga ja nu och hoppas att det inte ska bli nödvändigt i framtiden heller.

Efter torsdagens telefonsamtal med Vladimir Putin, hoppas Trump istället på att kunna förhandla fram ett fredsavtal med Ryssland.

Trots många misslyckade försök tror Trump att båda sidor vill ha fred.

– Jag tror att president Zelenskyj vill att det ska göras och jag tror att president Putin vill att det ska göras. Nu behöver de bara komma överens lite, säger Donald Trump, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

”Farliga vapen”

Donald Trump erkänner emellertid att det finns en risk att Putin bara ”spelar ett spel” för att vinna tid.

– Folk har ”spelat” med mig i hela mitt liv och jag har klarat mig riktigt bra, säger Trump.

Ukraina har erbjudit ett utbyte där USA får ukrainska drönare mot att Ukraina får Tomahawks.

Förslaget intresserar Trump, men den amerikanska presidenten säger samtidigt att USA behöver sina Tomahawks för sin egen säkerhet.

Han är också orolig för att orsaka en eskalering av kriget i Ukraina om han förser landet med Tomahawks, säger han.

– De är mycket farliga vapen. Det kan innebära en eskalering. Tomahawks är en stor sak, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Zelenskyj har med andra ord inte fått det positiva besked om Tomahawks som han hade hoppats på.

Trumps besked är istället att han hoppas på att kriget får ett snabbt slut.

Donald Trump ska även träffa Rysslands diktator Vladimir Putin på ett toppmöte i Ungern. Datum för mötet har ännu inte fastställts.

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

LÄS OCKSÅ: Dubbla hotellkonkurser

Text: Redaktionen


17 oktober 2025

Risk för Åkesson – stor vändning i opinionen

2025 10 17

En vändning i opinionen medför en risk för Jimmie Åkesson (SD).

Med knappt ett år kvar till valet har den politiska debatten i Sverige börjat hetta till.

En som hoppas på att upprepa tidigare valsuccéer är SD-ledaren Jimmie Åkesson.

Men på senare tid har det skett en vändning i opinionen som kan orsaka problem för partiet.

Kärnfrågan minskar i betydelse

Invandringen har varit Sverigedemokraternas kärnfråga sedan partiet grundades.

Partiet har också vuxit rekordsnabbt i takt med att invandringsfrågan har blivit allt viktigare i svensk politik.

Men nu har det skett en vändning, rapporterar DN.

En ny mätning från DN/Ipsos visar att invandringsfrågan, där SD rankas som ”bästa parti” av väljarna, har minskat i betydelse för väljarna på senare tid.

Efter flyktingkrisen 2015 toppade frågan rankingen över de viktigaste politiska frågorna i flera år.

Nu har frågan dock sjunkit ned till plats fyra.

Starka i andra frågor

För Jimmie Åkesson kan det med andra ord bli en utmaning att partiets starkaste fråga inte längre rankas som lika viktig som den var tidigare.

En förklaring till förändringen kan vara att invandringen har minskat och flyktingpolitiken stramats åt.

Det saknas dock inte andra frågor där SD har ett högt förtroende bland väljarna.

Den näst viktigaste frågan, enligt DN/Ipsos mätning, är brottslighet/lag och ordning. Där rankas SD som det bästa partiet, precis som i invandringsfrågan, medan S rankas som näst bäst.

Den viktigaste frågan för väljarna är dock sjukvården, enligt mätningen. Där finns SD inte med bland de tre högst rankade partierna. Istället domineras frågan av S, KD och V.

LÄS OCKSÅ: Dubbla hotellkonkurser

Starkt opinionsläge

SD har emellertid ett fortsatt starkt opinionsläge. I senaste mätningen från SVT/Verian får partiet 20,1 procent, och är därmed klart större än Moderaterna, som landar på 17,9 procent.

Den rödgröna oppositionen leder dock över Tidöpartierna med 52,8 procent mot 44,8 procent, enligt mätningen.

Jimmie Åkesson och SD har krävt att få plats i regeringen om Tidöpartierna vinner nästa val. Liberalerna motsätter sig dock det – ett beslut som sågas av SD-ledaren.

– Antingen får man ändra sig eller släppa fram Magdalena Andersson. Eller så blir det nyval, men det vill väl ingen ha, säger Åkesson om Liberalernas besked, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Myndighet har bytt logga - för tre miljoner kronor

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen