Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

2022 01 26

Just nu pågår brottsutredningar kring misstänkt fusk för de ekonomiska coronastöden till företag. 

Det är Ekobrottsmyndigheten som utreder de misstänkta brotten. Det pågår 70 förundersökningar om misstänkt fusk med omställningsstöd och 170 förundersökningar om misstänkt fusk med korttidspermitteringar.

Inte ovanligt att företag överdriver omsättningstappet 

Fusket kan handla om att företag påstår att de förlorat mer pengar på pandemin än de egentligen har.

 - Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges radio.

Dock inga riktigt stora belopp i utredningarna

- Det handlar om alltifrån belopp i storleksordningen 10 000 till 20 000 kronor och upp mot en eller flera miljoner. Några riktigt stora belopp, alltså tiotals miljoner, har vi inte sett i de anmälningar som kommit in till myndigheten, säger Henric Fagher.

Skatteverkets kontroller hittar de flesta fuskförsöken

-  Vår uppfattning är att den kontroll som Skatteverket gör i samband med att de prövar en ansökan är bra och att man där upptäcker många försök till fusk och att man kan stoppa detta innan det leder till felaktiga utbetalningar, säger chefsåklagare Fagher till Sveriges radio.

Mer än hundra pågående utredningar kring misstänkt bedrägeri

Åklagarmyndigheten har ingen statistik över antalet åtal kring fusk med korttidspermitteringar. Men enligt polisen finns det 170 pågående förundersökningar om misstänkt bedrägeri.

Regeringen har infört stödåtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige, här är några av dem:

▪Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp

Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Den maximala subventionsgraden, det vill säga storleken på stödet, är mellan 70-90 procent av företagets fasta kostnader eller icke-täckta fasta kostnader.

▪Skattereduktion för investeringar i inventarier 

Med en tillfällig skattereduktionen får företagen incitament att tidigarelägga och öka investeringarna. Det kan bidra till återhämtningen av ekonomin, men också påskynda omställningen. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021 och lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022. 

▪Korttidspermittering för minskade lönekostnader

Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 till och med september 2021. 

▪Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga

För att motverka pandemins negativa konsekvenser för unga på arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 31,42 till 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Förslaget underlättar för företag att behålla och nyanställa personal och möjliggör en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som anställer många unga.

Foto: Ekobrottsmyndigheten

Text: Redaktionen


2dec25

JUST NU: Ny regel vid besiktningen – vanligt krav slopas

2025 12 02

Sedan 2018 utrustas alla nya bilar med SOS-tjänsten eCall, som kopplar upp sig automatiskt vid olyckor.

I dag beräknas över 1,5 miljoner personbilar i Sverige vara utrustade med eCall.

Vid besiktning av fordonen kontrolleras funktionen. En varningslampa som indikerar för fel i eCall-systemet kan komma att tändas och enligt nuvarande regler ska fordon då underkännas och beläggas med körförbud.

Men nu slopas kravet, som en konsekvens av att telekombranschen avvecklar 2G- och 3G-näten.

Transportstyrelsen uppmanar samtliga besiktningsföretag att avstå från att kontrollera eCall vid besiktning. Detta eftersom flera fordon skulle underkännas i samband med att eCall inte längre kan kopplas upp mot de gamla näten.

– Den här lampan kan alltså komma att indikera ett fel som beror på att uppkopplingen mot nät saknas – inte att något i själva fordonet är trasigt. Det behövs ytterligare information från diagnossystemet för att förstå av vilken anledning varningslampan tänds och den informationen är svår att få fram, säger Mikael Kyller, sektionschef på Transportstyrelsen.

Nya regler 1 januari

Den nya regeln väntas formellt träda i kraft i början av januari. Men besiktningsföretagen uppmanas redan nu att avstå från att kontrollera eCall.

– Vi har ingen reell rätt att kräva att besiktningsföretagen gör så här men de är också måna om att hantera den här situationen på ett bra sätt gentemot sina kunder. Fordonsägare skulle annars kunna drabbas av brister som både är svåra att kontrollera och reparera och regelförändringen är på gång, säger Mikael Kyller.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

FAKTA: eCall i svenska bilar

- Bara sedan kravet på eCall infördes 2018 har det registrerats cirka 1,6 miljoner personbilar.

- Utöver dessa kan även äldre bilar drabbas av fel på komfortfunktioner eller eCall.

- Även om systemet inte var obligatoriskt innan 2018 kan det anses utgöra en brist hos fordonet om funktionen uteblir, exempelvis om man köpt en begagnad bil som säljaren lovat ska ha eCall.

Källa: Riksförbundet M Sverige

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort 

Foto: Obi

Text: Redaktionen


2 december 2025

Prislappen på hemelektronik chockhöjs

2025 12 02

Elektronikskatten kommer höjas till rekordnivå under 2026.

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen