Upptäckt fusk med coronastöd – hundratals fall utreds

2022 01 26

Det är Ekobrottsmyndigheten som utreder de misstänkta brotten. Det pågår 70 förundersökningar om misstänkt fusk med omställningsstöd och 170 förundersökningar om misstänkt fusk med korttidspermitteringar.

Inte ovanligt att företag överdriver omsättningstappet 

Fusket kan handla om att företag påstår att de förlorat mer pengar på pandemin än de egentligen har.

 - Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Sveriges radio.

Dock inga riktigt stora belopp i utredningarna

- Det handlar om alltifrån belopp i storleksordningen 10 000 till 20 000 kronor och upp mot en eller flera miljoner. Några riktigt stora belopp, alltså tiotals miljoner, har vi inte sett i de anmälningar som kommit in till myndigheten, säger Henric Fagher.

Skatteverkets kontroller hittar de flesta fuskförsöken

-  Vår uppfattning är att den kontroll som Skatteverket gör i samband med att de prövar en ansökan är bra och att man där upptäcker många försök till fusk och att man kan stoppa detta innan det leder till felaktiga utbetalningar, säger chefsåklagare Fagher till Sveriges radio.

Mer än hundra pågående utredningar kring misstänkt bedrägeri

Åklagarmyndigheten har ingen statistik över antalet åtal kring fusk med korttidspermitteringar. Men enligt polisen finns det 170 pågående förundersökningar om misstänkt bedrägeri.

Regeringen har infört stödåtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige, här är några av dem:

Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp

Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Den maximala subventionsgraden, det vill säga storleken på stödet, är mellan 70-90 procent av företagets fasta kostnader eller icke-täckta fasta kostnader.

Skattereduktion för investeringar i inventarier 

Med en tillfällig skattereduktionen får företagen incitament att tidigarelägga och öka investeringarna. Det kan bidra till återhämtningen av ekonomin, men också påskynda omställningen. Skattereduktionen ska gälla för inventarier som köps under 2021 och lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022. 

Korttidspermittering för minskade lönekostnader

Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 till och med september 2021. 

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga

För att motverka pandemins negativa konsekvenser för unga på arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgifterna för 19–23 åringar från 31,42 till 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Förslaget underlättar för företag att behålla och nyanställa personal och möjliggör en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som anställer många unga.

Foto: Ekobrottsmyndigheten

Text: Redaktionen

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen