Befarar tortyr, kidnappningar och massmord om Putin tar över Kyiv

2022 02 25

Ryska trupper närmar sig Kyivs stadskärna.

En ockupation av huvudstaden kan i längden leda till att hela Ukraina faller. Men när skottröken har lagt sig kan nästa hemska fas från ockupationsmakten inledas.

Har uppgifter

USA uppger att Ryssland och Putin innehar en lista innehållandes namn på ukrainare som ska dödas eller sändas till fångläger vid en ockupation, uppger Washington Post.

Landets utrikesminister Antony Blinken har tidigare uttalat sig om detta faktum.

Allt pekar på det

– Alla bevis pekar på att Ryssland kommer att omringa och hota Kyiv. Och vi tror att Moskva har utvecklat en plan för omfattande brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt ännu värre – mot det ukrainska folket, uppgav USA:s utrikesminister Tony Blinken, till amerikanska medier.

Blinken utvecklade inte vad ”potentiellt värre” innebär.

Har informerat FN

USA har informerat FN om att de har trovärdig information som tyder på att Moskva håller på att sammanställa listor på ukrainare som ska dödas eller skickas till läger. Informationen kommer från ett brev från USA till FN:s människorätt, som Washington Post tagit del av.

I brevet går det att läsa att Moskvas planer skulle innebära: ”tortyr, påtvingande försvinnanden och utbrett mänskligt lidande”.

De riskerar att drabbas

I brevet framgår det att journalister, HBTQ-personer, olika typer av aktivister och religiösa personer bedöms finnas med på dödslistor vars genomförande befaras verkställas efter en militär ockupation – en ockupation som följer efter en total invasion, vilket är vad som nu tycks ske från Ryssland och Putinregimen.

Ryssland har gjort det förut

USA framhåller att man sett liknande agerande av Ryssland efter tidigare ryska operationer.

– Det har inkluderat planerade mord, kidnappning, tvingade försvinnanden, fängslande och användande av tortyr, framhåller USA:s ambassadör Bathsheba Nell Crocker.

Dödliga metoder

– Vi har också trovärdig information om att ryska trupper sannolikt kommer att använda dödliga metoder för att skingra fredliga protester eller på annat sätt motverka fredligt motstånd från den civila befolkningen.

Läs brevet här

Foto: Nato, President of Russia

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen