OVÄNTAT USA-BESKED: Ryssland hotar att invadera Sverige

2022 03 03

USA har gått ut och sagt att Ryssland hotar att invadera Sverige och Finland.

Uttalandet är ytterst exceptionellt och synnerligen dramatiskt.

Inför FN:s generalförsamling

Det var ingen mindre än USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield som gjorde det extrema uttalandet inför  FN:s generalförsamling på onsdagskvällen.

Putin hotar invadera Sverige

– President Putin fortsätter att eskalera, sätter Rysslands kärnvapenstyrkor i förhöjd beredskap. Hotar att invadera Sverige och Finland. Vid varje steg i kriget har Ryssland förrått FN. Rysslands agerande går emot allt som FN står för, sade hon.

Djupt oroande

– Djupt oroande – överraskande! Man undrar själv vad bygger FN-ambassadören det här på, att Ryssland hotar invadera Finland och Sverige, säger TV4:s Rolf Porseryd.

–  Kan det vara någon typ av underrättelse som inte vi känner till, frågar sig Rolf Porseryd i TV4.

Anmärkningsvärt

– Det är anmärkningsvärt att hon står framför FN: generalförsamling, framför alla världens länder och påstår att Sverige och Finland är hotat av Ryssland, säger Rolf Porseryd som även lägger fram någon form av missförstånd som möjlig förklaring.

Besvärande och överraskande

– Eller är det någon fortsättning på det vi hörde förra veckan från Rysslands utrikestaleskvinna om att om Sverige och Finland går med i NATO så hotar militära åtgärder, säger Porseryd.

– Det är besvärande, överraskande och ja, behöver utvecklas, säger Rolf Porseryd,

ANALYS

Uttalandet kommer från mycket hög nivå i USA:s administration och är extremt anmärkningsvärda.

Karriärdiplomaten Linda Thomas-Greenfield har en mycket välmeriterad bakgrund och är ingen lättviktare. Hon har varit diplomat i Liberia, Schweiz, Pakistan, Kenya, Gambia, Nigeria och Jamaica.

Hon nominerades till posten som Representative of the United States of America to the United Nations av president Joe Biden 20 januari 2021 och svors in 24 februari 2021.

Sveriges regering behöver klargöra vad som ligger bakom uttalandet.

Behöver klarläggas

Det kan vara en egenhändig vidareutveckling av Rysslands hotfulla uttalande förra veckan men det är i så fall olämpligt att uttala sig på det viset i FN:s generalförsamling.

Det kan även vara så att USA – med sin avancerade underrättelsetjänst – har snappat upp mer information än vad som meddelats externt i svensk och internationell media tidigare.

Det hela är ytterst allvarligt och behöver klarläggas per omgående. Ett uttalande från Sveriges regering är att vänta redan under torsdagsförmiddagen.

Se USA:s FN-ambassadör göra uttalandet i FN:s generalförsamling här. 

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen