USA: Biden är redo att använda våld mot Iran

2022 07 14

USA kan ta till våldsamma metoder för att stoppa kärnvapenframställning i Iran.

Det meddelade landets president Joe Biden under ett besök i Israel, rapporterar Reuters.

I en intervju med israeliska Channel 12 TV fick han frågan om USA skulle kunna använda våld och tvångsmedel för att hindra Iran från att beväpna sig med kärnvapen.

– Om det var sista utvägen, ja, svarade Joe Biden.

Vill stärka luftförsvaret

Innan Biden reste till Mellanöstern meddelade Vita husets talesperson John Kirby att tjänstemän undersöker möjligheten att gemensamt stärka luftförsvarskapaciteten med Israel och andra arabstater.

Syftet skulle vara att avskräcka och stoppa hot från Iran.

– [Vi kommer] samarbeta med våra andra partners för att konfrontera Irans aggression och destabiliserande aktiviteter, säger Biden enligt BBC.

Iran svarar: “Sprider Iranfobi”

Nasser Kanaani, talesperson för det iranska utrikesdepartement, kommenterade Kirbys utspel.

– Utlänningars intåg i regionen kommer inte att skapa säkerhet och stabilitet utan är i sig den främsta orsaken till spänningar och regional splittring.

Han tillade:

– USA tar upp sådana frågor enbart i syfte att sprida Iranfobi och splittring mellan länderna i regionen.

Israel upplever sig hotade

Under besöket i Israel träffade Biden landet premiärminister Yair Lapid.

Enligt Israel är Irans kärnkraftsprogram det enskilt största hotet mot dess folk och land, skriver BBC.

Iran själva har vid upprepade tillfällen påstått att de inte har någonting annat än fredliga avsikter med sin kärnkraft.

Anklagas stödja terrorism

Det stora motståndet till att Iran ska ha tillgång till kärnvapen härstammar i fleråriga anklagelser om att Iran stödjer terrorism både i Mellanöstern och andra delar av världen.

Bland annat uppges Iran förse Hizbollah-rörelsen i Libanon och palestinska Hamas med pengar, utbildning och vapen.

Även detta har flera gånger förnekats från iranska ledare, som istället hävdar att de stöttar organisationer som bekämpar israelisk och amerikansk aggression.

Trump övergav tidigare avtal

Kärnkraftsfrågan i Iran har varit extra känslig sedan USA:s förre president Donald Trump rev upp ett internationellt avtal med landet 2018.

Ett avtal som Iran upprepade gånger ska ha brutit mot, erfar BBC.

Joe Biden vill återuppliva samma avtal på nytt, men med tuffare villkor.

För närvarande tyder inget på att parterna har närmat sig om en ny överenskommelse.

Foto: White House

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen