USA hävdar: Ryssland backar från ett krav

2025 05 09

USA är redo att skrota fredsförhandlingarna om inte Ryssland gör sig tillgängligt för en hållbar lösning på kriget.

Ultimatumet läggs fram än en gång från amerikanskt håll i natt. Den här gången från vicepresident JD Vance. 

– Det som skulle störa mig är att om vi drar slutsatsen att ryssarna inte deltar i förhandlingarna i god tro. Och om det händer, ja, då lämnar vi dem, säger han i en intervju med Fox News.

Backar från ett krav

På en punkt har dock förhandlingarna gått framåt, antyder JD Vance.

Enligt vicepresidenten förväntar sig inte Ryssland att få ukrainskt territorium som Putinregimen inte har erövrat.

– Vilket landet har krävt, framhåller danska public servicekanalen TV2 i en kommentar till Vances intervju.

Republikanen menar att det var en utgångspunkt från ryskt håll.

– Vi visste att Ryssland skulle begära för mycket eftersom Rysslands perspektiv på plats är att de vinner. Och Ukraina vill naturligtvis ha vapenvila, delvis för att det inte har gått så bra för ukrainarna. Vår ståndpunkt är att vi inte vill att Ukraina ska kollapsa, säger JD Vance.

Trump: Närmar oss beslut

Vicepresidenten har i dagarna uttryckt sig i liknande termer. Vid en säkerhetskonferens i Washington sade han att Vita huset lägger fokus på att få Ryssland och Ukraina att föra samtal direkt med varandra.

Nås inte vissa mål kommer USA att lämna.

– Jag skulle inte säga att ryssarna är ointresserade av att lösa den här saken. Vad jag skulle säga är att just nu kräver ryssarna en viss uppsättning krav, en viss uppsättning eftergifter för att få slut på konflikten. Vi tycker att de kräver för mycket, sade Vance enligt The Guardian.

Donald Trump ombads senare kommentera saken och sade då att “det är möjligt att det stämmer”.

– Vi närmar oss en punkt där vissa beslut måste fattas. Jag är inte glad över det, sade presidenten vid tillfället.

Zelenskyj: redo för 30 dagar med vapenvila

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land är redo för en 30 dagar lång vapenvila med start omedelbart. Budskapet har framförts direkt till Donald Trump.

– Vi väntar på att Ryssland ska stödja detta förslag. Jag bekräftade också att Ukraina är redo att delta i samtal i alla format, uttrycker Zelenskyj på X.

– Men för det måste Ryssland visa allvaret i sina avsikter att avsluta kriget, med början i en fullständig och villkorslös vapenvila. President Trump bekräftade att han vill att detta krig ska ta slut, är redo att hjälpa till och stöder behovet av en vapenvila.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen