USA hävdar: Ryssland backar från ett krav

2025 05 09

USA är redo att skrota fredsförhandlingarna om inte Ryssland gör sig tillgängligt för en hållbar lösning på kriget.

Ultimatumet läggs fram än en gång från amerikanskt håll i natt. Den här gången från vicepresident JD Vance.

– Det som skulle störa mig är att om vi drar slutsatsen att ryssarna inte deltar i förhandlingarna i god tro. Och om det händer, ja, då lämnar vi dem, säger han i en intervju med Fox News.

Backar från ett krav

På en punkt har dock förhandlingarna gått framåt, antyder JD Vance.

Enligt vicepresidenten förväntar sig inte Ryssland att få ukrainskt territorium som Putinregimen inte har erövrat.

– Vilket landet har krävt, framhåller danska public servicekanalen TV2 i en kommentar till Vances intervju.

Republikanen menar att det var en utgångspunkt från ryskt håll.

– Vi visste att Ryssland skulle begära för mycket eftersom Rysslands perspektiv på plats är att de vinner. Och Ukraina vill naturligtvis ha vapenvila, delvis för att det inte har gått så bra för ukrainarna. Vår ståndpunkt är att vi inte vill att Ukraina ska kollapsa, säger JD Vance.

Trump: Närmar oss beslut

Vicepresidenten har i dagarna uttryckt sig i liknande termer. Vid en säkerhetskonferens i Washington sade han att Vita huset lägger fokus på att få Ryssland och Ukraina att föra samtal direkt med varandra.

Nås inte vissa mål kommer USA att lämna.

– Jag skulle inte säga att ryssarna är ointresserade av att lösa den här saken. Vad jag skulle säga är att just nu kräver ryssarna en viss uppsättning krav, en viss uppsättning eftergifter för att få slut på konflikten. Vi tycker att de kräver för mycket, sade Vance enligt The Guardian.

Donald Trump ombads senare kommentera saken och sade då att “det är möjligt att det stämmer”.

– Vi närmar oss en punkt där vissa beslut måste fattas. Jag är inte glad över det, sade presidenten vid tillfället.

Zelenskyj: redo för 30 dagar med vapenvila

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land är redo för en 30 dagar lång vapenvila med start omedelbart. Budskapet har framförts direkt till Donald Trump.

– Vi väntar på att Ryssland ska stödja detta förslag. Jag bekräftade också att Ukraina är redo att delta i samtal i alla format, uttrycker Zelenskyj på X.

– Men för det måste Ryssland visa allvaret i sina avsikter att avsluta kriget, med början i en fullständig och villkorslös vapenvila. President Trump bekräftade att han vill att detta krig ska ta slut, är redo att hjälpa till och stöder behovet av en vapenvila.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen