USA hävdar: Ryssland backar från ett krav

2025 05 09

USA är redo att skrota fredsförhandlingarna om inte Ryssland gör sig tillgängligt för en hållbar lösning på kriget.

Ultimatumet läggs fram än en gång från amerikanskt håll i natt. Den här gången från vicepresident JD Vance. 

– Det som skulle störa mig är att om vi drar slutsatsen att ryssarna inte deltar i förhandlingarna i god tro. Och om det händer, ja, då lämnar vi dem, säger han i en intervju med Fox News.

Backar från ett krav

På en punkt har dock förhandlingarna gått framåt, antyder JD Vance.

Enligt vicepresidenten förväntar sig inte Ryssland att få ukrainskt territorium som Putinregimen inte har erövrat.

– Vilket landet har krävt, framhåller danska public servicekanalen TV2 i en kommentar till Vances intervju.

Republikanen menar att det var en utgångspunkt från ryskt håll.

– Vi visste att Ryssland skulle begära för mycket eftersom Rysslands perspektiv på plats är att de vinner. Och Ukraina vill naturligtvis ha vapenvila, delvis för att det inte har gått så bra för ukrainarna. Vår ståndpunkt är att vi inte vill att Ukraina ska kollapsa, säger JD Vance.

Trump: Närmar oss beslut

Vicepresidenten har i dagarna uttryckt sig i liknande termer. Vid en säkerhetskonferens i Washington sade han att Vita huset lägger fokus på att få Ryssland och Ukraina att föra samtal direkt med varandra.

Nås inte vissa mål kommer USA att lämna.

– Jag skulle inte säga att ryssarna är ointresserade av att lösa den här saken. Vad jag skulle säga är att just nu kräver ryssarna en viss uppsättning krav, en viss uppsättning eftergifter för att få slut på konflikten. Vi tycker att de kräver för mycket, sade Vance enligt The Guardian.

Donald Trump ombads senare kommentera saken och sade då att “det är möjligt att det stämmer”.

– Vi närmar oss en punkt där vissa beslut måste fattas. Jag är inte glad över det, sade presidenten vid tillfället.

Zelenskyj: redo för 30 dagar med vapenvila

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land är redo för en 30 dagar lång vapenvila med start omedelbart. Budskapet har framförts direkt till Donald Trump.

Vi väntar på att Ryssland ska stödja detta förslag. Jag bekräftade också att Ukraina är redo att delta i samtal i alla format, uttrycker Zelenskyj på X.

– Men för det måste Ryssland visa allvaret i sina avsikter att avsluta kriget, med början i en fullständig och villkorslös vapenvila. President Trump bekräftade att han vill att detta krig ska ta slut, är redo att hjälpa till och stöder behovet av en vapenvila.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen