USA hävdar: Ryssland backar från ett krav

2025 05 09

USA är redo att skrota fredsförhandlingarna om inte Ryssland gör sig tillgängligt för en hållbar lösning på kriget.

Ultimatumet läggs fram än en gång från amerikanskt håll i natt. Den här gången från vicepresident JD Vance.

– Det som skulle störa mig är att om vi drar slutsatsen att ryssarna inte deltar i förhandlingarna i god tro. Och om det händer, ja, då lämnar vi dem, säger han i en intervju med Fox News.

Backar från ett krav

På en punkt har dock förhandlingarna gått framåt, antyder JD Vance.

Enligt vicepresidenten förväntar sig inte Ryssland att få ukrainskt territorium som Putinregimen inte har erövrat.

– Vilket landet har krävt, framhåller danska public servicekanalen TV2 i en kommentar till Vances intervju.

Republikanen menar att det var en utgångspunkt från ryskt håll.

– Vi visste att Ryssland skulle begära för mycket eftersom Rysslands perspektiv på plats är att de vinner. Och Ukraina vill naturligtvis ha vapenvila, delvis för att det inte har gått så bra för ukrainarna. Vår ståndpunkt är att vi inte vill att Ukraina ska kollapsa, säger JD Vance.

Trump: Närmar oss beslut

Vicepresidenten har i dagarna uttryckt sig i liknande termer. Vid en säkerhetskonferens i Washington sade han att Vita huset lägger fokus på att få Ryssland och Ukraina att föra samtal direkt med varandra.

Nås inte vissa mål kommer USA att lämna.

– Jag skulle inte säga att ryssarna är ointresserade av att lösa den här saken. Vad jag skulle säga är att just nu kräver ryssarna en viss uppsättning krav, en viss uppsättning eftergifter för att få slut på konflikten. Vi tycker att de kräver för mycket, sade Vance enligt The Guardian.

Donald Trump ombads senare kommentera saken och sade då att “det är möjligt att det stämmer”.

– Vi närmar oss en punkt där vissa beslut måste fattas. Jag är inte glad över det, sade presidenten vid tillfället.

Zelenskyj: redo för 30 dagar med vapenvila

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land är redo för en 30 dagar lång vapenvila med start omedelbart. Budskapet har framförts direkt till Donald Trump.

– Vi väntar på att Ryssland ska stödja detta förslag. Jag bekräftade också att Ukraina är redo att delta i samtal i alla format, uttrycker Zelenskyj på X.

– Men för det måste Ryssland visa allvaret i sina avsikter att avsluta kriget, med början i en fullständig och villkorslös vapenvila. President Trump bekräftade att han vill att detta krig ska ta slut, är redo att hjälpa till och stöder behovet av en vapenvila.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen