USA hävdar: Ryssland backar från ett krav

2025 05 09

USA är redo att skrota fredsförhandlingarna om inte Ryssland gör sig tillgängligt för en hållbar lösning på kriget.

Ultimatumet läggs fram än en gång från amerikanskt håll i natt. Den här gången från vicepresident JD Vance. 

– Det som skulle störa mig är att om vi drar slutsatsen att ryssarna inte deltar i förhandlingarna i god tro. Och om det händer, ja, då lämnar vi dem, säger han i en intervju med Fox News.

Backar från ett krav

På en punkt har dock förhandlingarna gått framåt, antyder JD Vance.

Enligt vicepresidenten förväntar sig inte Ryssland att få ukrainskt territorium som Putinregimen inte har erövrat.

– Vilket landet har krävt, framhåller danska public servicekanalen TV2 i en kommentar till Vances intervju.

Republikanen menar att det var en utgångspunkt från ryskt håll.

– Vi visste att Ryssland skulle begära för mycket eftersom Rysslands perspektiv på plats är att de vinner. Och Ukraina vill naturligtvis ha vapenvila, delvis för att det inte har gått så bra för ukrainarna. Vår ståndpunkt är att vi inte vill att Ukraina ska kollapsa, säger JD Vance.

Trump: Närmar oss beslut

Vicepresidenten har i dagarna uttryckt sig i liknande termer. Vid en säkerhetskonferens i Washington sade han att Vita huset lägger fokus på att få Ryssland och Ukraina att föra samtal direkt med varandra.

Nås inte vissa mål kommer USA att lämna.

– Jag skulle inte säga att ryssarna är ointresserade av att lösa den här saken. Vad jag skulle säga är att just nu kräver ryssarna en viss uppsättning krav, en viss uppsättning eftergifter för att få slut på konflikten. Vi tycker att de kräver för mycket, sade Vance enligt The Guardian.

Donald Trump ombads senare kommentera saken och sade då att “det är möjligt att det stämmer”.

– Vi närmar oss en punkt där vissa beslut måste fattas. Jag är inte glad över det, sade presidenten vid tillfället.

Zelenskyj: redo för 30 dagar med vapenvila

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj understryker att hans land är redo för en 30 dagar lång vapenvila med start omedelbart. Budskapet har framförts direkt till Donald Trump.

Vi väntar på att Ryssland ska stödja detta förslag. Jag bekräftade också att Ukraina är redo att delta i samtal i alla format, uttrycker Zelenskyj på X.

– Men för det måste Ryssland visa allvaret i sina avsikter att avsluta kriget, med början i en fullständig och villkorslös vapenvila. President Trump bekräftade att han vill att detta krig ska ta slut, är redo att hjälpa till och stöder behovet av en vapenvila.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen