USA: Högsta domstolen vill avskaffa aborträtten

2022 05 03

Högsta domstolen i USA är på väg att avskaffa den federala aborträtten.

I ett utkast till ett majoritetsbeslut som signerades i februari skriver domaren Samuel Alito att ”Roe och Casey måste upphävas”, rapporterar Politico.

Två uppmärksammade HD-domar

”Roe och Casey” är två domslut i Högsta domstolen i USA från 1973 och 1992 som garanterar amerikanska kvinnors rätt att göra abort fram till den 24:e veckan.

De två domsluten har slått fast den federala aborträtten i USA. En rätt som HD alltså nu vill häva, enligt Politico som uppger att fem domare, inklusive Samuel Alito, ställer sig bakom beslutet.

Utgör en majoritet

De fyra andra domarna som ställer sig bakom beslutet är de konservativa domarna Clarence Thomas, Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Coney Barett.

Tillsammans med Samuel Alito utgör de en majoritet mot domstolens tre liberala domare och chefsdomaren John Roberts, rapporterar CNN.

– Det är dags att hörsamma konstitutionen och lämna tillbaka abortfrågan till folkets valda representanter, skriver Samuel Alito i utkastet.

Kan ändra åsikt

Det slutliga beslutet från HD har inte fastställts. HD-domare kan ändra sina röster och ordalag innan beslutet släppts, vilket beräknas ske i slutet av juni, rapporterar CNN.

Det är inte ovanligt att domare i Högsta domstolen ändrar sin åsikt i sista stund när det handlar om kontroversiella frågor, konstaterar Politico.

Slutet på den fria aborträtten

Att en tidning kommit över ett utkast till ett beslut från HD är en unik händelse. Det har aldrig tidigare inträffat i modern historia.

Om beslutet skulle träda i kraft skulle det innebära en rejäl omsvängning i USA:s syn på abort. Det skulle vara det mest slagkraftiga beslutet på årtionden och skulle innebära slutet på den fria aborträtten i USA.

Skulle agera direkt

Beslutet skulle inte innebära ett abortförbud i USA, men det skulle förflytta makten till delstatsförsamlingarna.

Ett stort antal delstater i södra USA och Mellanvästern skulle genast införa ett totalt abortförbud eller ytterst hårda begränsningar, erfar Politico.

I Texas finns redan ett sådant förslag på bordet som skulle träda i kraft 30 dagar efter Högsta domstolens beslut att avskaffa aborträtten.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen