USA: Högsta domstolen vill avskaffa aborträtten

2022 05 03

Högsta domstolen i USA är på väg att avskaffa den federala aborträtten.

I ett utkast till ett majoritetsbeslut som signerades i februari skriver domaren Samuel Alito  att ”Roe och Casey måste upphävas”, rapporterar Politico.

Två uppmärksammade HD-domar

”Roe och Casey” är två domslut i Högsta domstolen i USA från 1973 och 1992 som garanterar amerikanska kvinnors rätt att göra abort fram till den 24:e veckan.

De två domsluten har slått fast den federala aborträtten i USA. En rätt som HD alltså nu vill häva, enligt Politico som uppger att fem domare, inklusive Samuel Alito, ställer sig bakom beslutet.

Utgör en majoritet

De fyra andra domarna som ställer sig bakom beslutet är de konservativa domarna Clarence Thomas, Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Coney Barett.

Tillsammans med Samuel Alito utgör de en majoritet mot domstolens tre liberala domare och chefsdomaren John Roberts, rapporterar CNN.

– Det är dags att hörsamma konstitutionen och lämna tillbaka abortfrågan till folkets valda representanter, skriver Samuel Alito i utkastet.

Kan ändra åsikt

Det slutliga beslutet från HD har inte fastställts. HD-domare kan ändra sina röster och ordalag innan beslutet släppts, vilket beräknas ske i slutet av juni, rapporterar CNN.

Det är inte ovanligt att domare i Högsta domstolen ändrar sin åsikt i sista stund när det handlar om kontroversiella frågor, konstaterar Politico.

Slutet på den fria aborträtten

Att en tidning kommit över ett utkast till ett beslut från HD är en unik händelse. Det har aldrig tidigare inträffat i modern historia.

Om beslutet skulle träda i kraft skulle det innebära en rejäl omsvängning i USA:s syn på abort. Det skulle vara det mest slagkraftiga beslutet på årtionden och skulle innebära slutet på den fria aborträtten i USA.

Skulle agera direkt

Beslutet skulle inte innebära ett abortförbud i USA, men det skulle förflytta makten till delstatsförsamlingarna.

Ett stort antal delstater i södra USA och Mellanvästern skulle genast införa ett totalt abortförbud eller ytterst hårda begränsningar, erfar Politico.

I Texas finns redan ett sådant förslag på bordet som skulle träda i kraft 30 dagar efter Högsta domstolens beslut att avskaffa aborträtten.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen