USA: Högsta domstolen vill avskaffa aborträtten

2022 05 03

Högsta domstolen i USA är på väg att avskaffa den federala aborträtten.

I ett utkast till ett majoritetsbeslut som signerades i februari skriver domaren Samuel Alito att ”Roe och Casey måste upphävas”, rapporterar Politico.

Två uppmärksammade HD-domar

”Roe och Casey” är två domslut i Högsta domstolen i USA från 1973 och 1992 som garanterar amerikanska kvinnors rätt att göra abort fram till den 24:e veckan.

De två domsluten har slått fast den federala aborträtten i USA. En rätt som HD alltså nu vill häva, enligt Politico som uppger att fem domare, inklusive Samuel Alito, ställer sig bakom beslutet.

Utgör en majoritet

De fyra andra domarna som ställer sig bakom beslutet är de konservativa domarna Clarence Thomas, Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Coney Barett.

Tillsammans med Samuel Alito utgör de en majoritet mot domstolens tre liberala domare och chefsdomaren John Roberts, rapporterar CNN.

– Det är dags att hörsamma konstitutionen och lämna tillbaka abortfrågan till folkets valda representanter, skriver Samuel Alito i utkastet.

Kan ändra åsikt

Det slutliga beslutet från HD har inte fastställts. HD-domare kan ändra sina röster och ordalag innan beslutet släppts, vilket beräknas ske i slutet av juni, rapporterar CNN.

Det är inte ovanligt att domare i Högsta domstolen ändrar sin åsikt i sista stund när det handlar om kontroversiella frågor, konstaterar Politico.

Slutet på den fria aborträtten

Att en tidning kommit över ett utkast till ett beslut från HD är en unik händelse. Det har aldrig tidigare inträffat i modern historia.

Om beslutet skulle träda i kraft skulle det innebära en rejäl omsvängning i USA:s syn på abort. Det skulle vara det mest slagkraftiga beslutet på årtionden och skulle innebära slutet på den fria aborträtten i USA.

Skulle agera direkt

Beslutet skulle inte innebära ett abortförbud i USA, men det skulle förflytta makten till delstatsförsamlingarna.

Ett stort antal delstater i södra USA och Mellanvästern skulle genast införa ett totalt abortförbud eller ytterst hårda begränsningar, erfar Politico.

I Texas finns redan ett sådant förslag på bordet som skulle träda i kraft 30 dagar efter Högsta domstolens beslut att avskaffa aborträtten.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen