USA i två bilaterala toppmöten i Europa i dag – med Kina och Turkiet

2021 10 31

I dag väntas Joe Biden möta Turkiets Erdogan i Storbritannien samtidigt som USA:s utrikesminister möter Kinas utrikesminister i Italien.

USA planerar under dagen att genomföra två toppmöten med 160 mils distans från varandra.

Biden möter Erdogan

USA:s president Joe Biden förväntas möta Turkiets kontroversiella ledare Tayip Erdogan vid ett bilateralt möte – det vill säga mellan endast de två länderna – vid sidan av det pågående klimatmötet i Glasgow.

Mötet kommer vid en känslig tidpunkt då Erdogan nyligen begärde att 10 sändebud inklusive USA:s ambassadör skulle lämna landet på grund av att de vill se filantropen Osman Kavala frisläppt – ett hot som senare drogs tillbaka.

Stridsplan i fokus

– Presidenten kommer att indikera att vi behöver finna en väg att undvika kriser, säger amerikanska talespersoner till Reuters.

Biden väntas också diskutera Turkiets intresse av att köpa F 16-stridsplan, Natosamarbetet och regionala frågor som Syrien och Libyen.

Amerikanska politiker har uppmanat Biden att inte sälja stridsplan till Turkiet då Turkiet köpt ett ryskt missilförsvarssystem.

Blinken möter Wang Yi

I dag äger även ett andra toppmöte rum i Europa – 160 mil söder om Glasgow, nämligen i Rom i Italien där USA:s utrikesminister Antony Blinken ska träffa Kina utrikesminister Wang Yi. Mötet sker i samband med det pågående G20-mötet i Rom.

Taiwan i fokus

Läget är akut dåligt mellan USA och Kina med anledning av en rad frågor inklusive Taiwan som utsätts av allt hätskare retorik från Kina. Andra frågor där länderna är i konflikt avser mänskliga rättigheter, handel och pandemin.

President Biden har fortsatt på samma strama linje mot Kina som Donald Trump hade och de senaste veckorna har särskilt frågan kring Taiwan varit på tapeten. Kina vill införliva Taiwan med fastlandskina och är öppet för att använda militära medel om så krävs, rapporterar Strait Times.

ANALYS

USA:s relation med Turkiet har framförallt försvagats på grund av de kraftigt försämrade förhållanden för mänskliga rättigheter, fria val och demokrati under Erdogans allt mer auktoritära styre. Landets närmande till Ryssland går även stick i stäv med tanken bakom Natosamarbetet.

Samtidigt är Turkiet fortfarande ett land som kan komma att svänga i en USA-vänligare riktning, särskilt om Erdogan förr eller senare blir bortröstad eller ersätts av någon annan ledare. Och det är strategiskt mycket viktigt för Väst och USA att ha ett bra samarbete med Turkiet.

Det är en svår balansgång.

Foto: President of the United States, FB

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen