USA i två bilaterala toppmöten i Europa i dag – med Kina och Turkiet

2021 10 31

I dag väntas Joe Biden möta Turkiets Erdogan i Storbritannien samtidigt som USA:s utrikesminister möter Kinas utrikesminister i Italien.

USA planerar under dagen att genomföra två toppmöten med 160 mils distans från varandra.

Biden möter Erdogan

USA:s president Joe Biden förväntas möta Turkiets kontroversiella ledare Tayip Erdogan vid ett bilateralt möte – det vill säga mellan endast de två länderna – vid sidan av det pågående klimatmötet i Glasgow.

Mötet kommer vid en känslig tidpunkt då Erdogan nyligen begärde att 10 sändebud inklusive USA:s ambassadör skulle lämna landet på grund av att de vill se filantropen Osman Kavala frisläppt – ett hot som senare drogs tillbaka.

Stridsplan i fokus

– Presidenten kommer att indikera att vi behöver finna en väg att undvika kriser, säger amerikanska talespersoner till Reuters.

Biden väntas också diskutera Turkiets intresse av att köpa F 16-stridsplan, Natosamarbetet och regionala frågor som Syrien och Libyen.

Amerikanska politiker har uppmanat Biden att inte sälja stridsplan till Turkiet då Turkiet köpt ett ryskt missilförsvarssystem.

Blinken möter Wang Yi

I dag äger även ett andra toppmöte rum i Europa – 160 mil söder om Glasgow, nämligen i Rom i Italien där USA:s utrikesminister Antony Blinken ska träffa Kina utrikesminister Wang Yi. Mötet sker i samband med det pågående G20-mötet i Rom.

Taiwan i fokus

Läget är akut dåligt mellan USA och Kina med anledning av en rad frågor inklusive Taiwan som utsätts av allt hätskare retorik från Kina. Andra frågor där länderna är i konflikt avser mänskliga rättigheter, handel och pandemin.

President Biden har fortsatt på samma strama linje mot Kina som Donald Trump hade och de senaste veckorna har särskilt frågan kring Taiwan varit på tapeten. Kina vill införliva Taiwan med fastlandskina och är öppet för att använda militära medel om så krävs, rapporterar Strait Times.

ANALYS

USA:s relation med Turkiet har framförallt försvagats på grund av de kraftigt försämrade förhållanden för mänskliga rättigheter, fria val och demokrati under Erdogans allt mer auktoritära styre. Landets närmande till Ryssland går även stick i stäv med tanken bakom Natosamarbetet.

Samtidigt är Turkiet fortfarande ett land som kan komma att svänga i en USA-vänligare riktning, särskilt om Erdogan förr eller senare blir bortröstad eller ersätts av någon annan ledare. Och det är strategiskt mycket viktigt för Väst och USA att ha ett bra samarbete med Turkiet.

Det är en svår balansgång.

Foto: President of the United States, FB

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen