USA i två bilaterala toppmöten i Europa i dag – med Kina och Turkiet

2021 10 31

I dag väntas Joe Biden möta Turkiets Erdogan i Storbritannien samtidigt som USA:s utrikesminister möter Kinas utrikesminister i Italien.

USA planerar under dagen att genomföra två toppmöten med 160 mils distans från varandra.

Biden möter Erdogan

USA:s president Joe Biden förväntas möta Turkiets kontroversiella ledare Tayip Erdogan vid ett bilateralt möte – det vill säga mellan endast de två länderna – vid sidan av det pågående klimatmötet i Glasgow.

Mötet kommer vid en känslig tidpunkt då Erdogan nyligen begärde att 10 sändebud inklusive USA:s ambassadör skulle lämna landet på grund av att de vill se filantropen Osman Kavala frisläppt – ett hot som senare drogs tillbaka.

Stridsplan i fokus

– Presidenten kommer att indikera att vi behöver finna en väg att undvika kriser, säger amerikanska talespersoner till Reuters.

Biden väntas också diskutera Turkiets intresse av att köpa F 16-stridsplan, Natosamarbetet och regionala frågor som Syrien och Libyen.

Amerikanska politiker har uppmanat Biden att inte sälja stridsplan till Turkiet då Turkiet köpt ett ryskt missilförsvarssystem.

Blinken möter Wang Yi

I dag äger även ett andra toppmöte rum i Europa – 160 mil söder om Glasgow, nämligen i Rom i Italien där USA:s utrikesminister Antony Blinken ska träffa Kina utrikesminister Wang Yi. Mötet sker i samband med det pågående G20-mötet  i Rom.

Taiwan i fokus

Läget är akut dåligt mellan USA och Kina med anledning av en rad frågor inklusive Taiwan som utsätts av allt hätskare retorik från Kina. Andra frågor där länderna är i konflikt avser mänskliga rättigheter, handel och pandemin.

President Biden har fortsatt på samma strama linje mot Kina som Donald Trump hade och de senaste veckorna har särskilt frågan kring Taiwan varit på tapeten. Kina vill införliva Taiwan med fastlandskina och är öppet för att använda militära medel om så krävs, rapporterar Strait Times.

ANALYS

USA:s relation med Turkiet har framförallt försvagats på grund av de kraftigt försämrade förhållanden för mänskliga rättigheter, fria val och demokrati under Erdogans allt mer auktoritära styre. Landets närmande till Ryssland går även stick i stäv med tanken bakom Natosamarbetet.

Samtidigt är Turkiet fortfarande ett land som kan komma att svänga i en USA-vänligare riktning, särskilt om Erdogan förr eller senare blir bortröstad eller ersätts av någon annan ledare. Och det är strategiskt mycket viktigt för Väst och USA att ha ett bra samarbete med Turkiet.

Det är en svår balansgång.

Foto: President of the United States, FB


12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen